Slutsatsen på vår problemformulering är att Boverket använder sig av olika standardiserade rapporter (mallar) som säkerställer information. Rapporterna är uppföljning av: Finansiär, kostnadsbärare och kostnadsställe. Genom att rapporterna är standardiserade innebär det att som avsändare/mottagare använder/ talar samma språk. Det innebär att när informationen från rapporterna ska kommuniceras vidare (uppåt och neråt) inom organisationen, sker det på ett mer effektivt sätt. Det i sin tur underlättar för snabbare och mer välgrundade beslut.

Rapporten har genomförts som ett examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet på Kungliga Tekniska Högskolan med inriktning på byggteknik och ekonomi. Examensarbetet utfördes på uppdrag av Bengt Dahlgren AB i samarbete med projektledare på företaget. Syftet med rapporten har varit att undersöka och förbättra sammorningen av installationer under projekterings- och produktionsstadiet. Det skulle dock vara omöjligt att täcka in alla aspekter av installationssamordningen under dessa stadier under den korta tid som funnits till förfogan för detta examensarbete. De frågeställningar som ställts under arbetets inledande sidor har därför getts en rad avgränsningar för att i första hand komma åt de aspekter som anses viktiga och lyfta upp dessa för utredning.Under arbetets gång och genom analysen av den empiriska datainsamling som gjorts har en uppfattning av installationssamordningens natur bildats.

I dagens konkurrenssamhälle bestäms framtiden för företag av ledarnas produktivitet och prestation. När många företag försöker erhålla kvalitativ personal inom sina organisationer är det inte förvånande att många av dem använder sig av coachingföretag för att nå önskade resultat. Syftet med denna studie var att visa hur och varför coaching av ledare genomförs. Fokus låg på att ta reda på hur ledare vägleds genom coaching och hur de nya kunskaperna kan omsättas för att kunna tillämpas i arbetet i organisationen. Coaching är ett mångfacetterat och komplext fenomen, varav en kvalitativ studie var passande.

Syftet med studien är att undersöka ett konsultföretags interventionsmodell för grupputveckling ur ett konsultperspektiv respektive kundperspektiv. Detta görs för att ta reda på vilka strategier som kan användas för att arbeta med grupputveckling och för att undersöka dessa strategiers upplevda resultat. Studiens teoretiska referensram består av forskning inom grupputveckling. Susan Wheelans teori om hur effektiva team skapas ses som en grund för studien, där hennes 10 nycklar till produktivitet utgör kriterier för vad som kännetecknar högpresterande arbetsgrupper. Studiens empiriska material består av intervjuer med konsulter på konsultföretaget samt kunder till dem.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur en etablering i Tyskland kan gå till och undersöka vilka problem som kan uppstå. Vidare är syftet att ta fram en lathund som ska hjälpa företag med planeringen av sin etableringsprocess. Metod: Uppsatsen har använt en fallstudie över etableringsprocessen mellan Tyskland och Sverige. Primärdata har samlats in genom kvalitativa intervjuer med respondenter kunniga om etableringsprocessen. Den teoretiska referensramen består av internationaliseringsprocessen, etableringshinder och kulturella skillnader. Ramen har använts för att kunna analysera uppsatsens empiri och dra slutsatser. Slutsats: Uppsatsens slutsats är att Tyskland erbjuder en marknad med stor potential och det kan konstateras två sätt som är vanliga vid etablering i Tyskland.

Vi lever idag i ett informationssamhälle där mängden information och informationssystem tenderar att öka med tiden. Företag strävar hela tiden efter en ökad kontroll av sina informationssystem och därför har begreppet ?IT-konsolideringar? kommit att bli ett populärt koncept. En konsolidering syftar till att förstärka ett företags IT-miljö och påverkar ofta de anställda. Därför är det intressant att studera hur utvecklare arbetar med beställare och slutanvändare vid en IT-konsolidering.

Problemställning: Vilka är de interna samt externa kritiska faktorer som skall tas hänsyn till, vid fastställandet av en Time pacing-rytm?Syfte: Syftet med uppsatsen är att klargöra vilka interna och externa faktorer som är kritiska, av största vikt, för fastställandet av en Time pacing-rytm i ett företag. Dessutom ämnar vi ordna dessa faktorer i en modell som skall hjälpa företag vid fastställandet av rytmen, vid användandet av Time pacing-strategin.Metod: Uppsatsen är genomförd med kvalitativ inriktning, och dess primärdata är inhämtat dels genom intervjuer med externa konsulter, dels genom intervjuer hos fallföretaget.Slutsatser: Vi har utrönt vilka de kritiska faktorerna är som påverkar Time pacing-rytmen. Detta har vi visualiserat i en modell, i vilken vi även rangordnat faktorerna kronologisk gentemot varandra. Således har vi fastslagit att det finns faktorer som är mer kritiska än andra vid fastställandet av rytmen, samt att det går att rangordna dem kronologiskt..

Då ett entreprenadföretag som Peab blivit tilldelade en totalentreprenad förekommer projektering. Projektering är ett annat ord för produktbestämning och leds av en projekteringsledare. Att ha en lyckad projektering vid ett projekt resulterar i att byggkostnader hålls och att framtida kostnader minimeras.Vid interna revisioner har det framkommit att det finns vissa brister i projekteringsarbetet. I detta arbete presenteras en studie som visar hur projekteringen fungerar vid tre av företagets projekt. De brister som har uppmärksammats inom organisationen är problem med ritningsleveranser, hur upphandlingen av konsulter går till och att man har problem med besked från beställaren.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en företagsledning bör arbeta för att skapa goda förutsättningar för gästen att få en helhetsupplevelse. För att avgränsa vårt syfte har vi valt att titta närmare på Gröna Lunds organisation. Vidare har vi samlat empiri till studien utifrån tre perspektiv; konsulter, företagsledning och gäster. För att nå ett resultat har vi genomfört kvalitativa intervjuer med personer som representerar de tre nämnda perspektiven, som sedan kompletterats med en litteraturstudie för att definiera relevanta begrepp. I analysen har vi sedan tolkat resultatet och tagit in litteratur för att till sist nå våra konklusioner.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera hur motiv, utformning och användning av BSC ser ut i kommuner, samt analysera eventuella samband mellan dessa områden. Metod: För att uppfylla studiens syfte har författarna valt att göra en kvalitativ studie, där vi undersöker 14 kommuner. Vi avser att skapa en bättre insikt i hur motiv, utformning och användning av en styrmodell överrensstämmer med varandra vilket innebär att studien är av deskriptiv karaktär, med explorativa inslag. Intervjufrågorna utformades med hjälp av den uppbyggda teorin. Empirin sammanställdes sedan och analyserades med hjälp av kopplingar från valda teoridelar.

Business Intelligence är en samling verktyg för att utvinna och analysera information ur rådata inom en organisation samt ge bättre beslutsstöd grundat på denna. Det har traditionellt använts inom industrisektorn, men på senare tid har även sjukvårdssek- torn upptäckt fördelarna med ett välimplementerat system för Business Intelligence. Implementationen är emellertid en komplex process där mycket kan gå fel, och på grund av att sjukvårdssektorn relativt nyligen började använda sig utav Business Intel- ligence finns luckor i forskningen på området. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur sjukvården i Region Halland samt involverade konsulter arbetar med implemen- tationen, och ta fram riktlinjer för hur detta bör ske. Uppsatsen baserades på en kvali- tativ ansats och använde sig av en explorativ studie med djupintervjuer där totalt fem personer från Region Halland samt två personer från ett IT-konsultbolag bidrog till uppsatsens resultat.

Personaluthyrning inom bemanningsbranschen används av många företag som ett medel att nå flexibilitet i produktionen av varor och tjänster, för att snabbt kunna anpassa personalstyrkan till rådande marknadsläge. Styrning inom bemanningsbranschen försvåras av att det är tre parter inblandade, där bemanningsföretaget har arbetsgivaransvar medan kundföretaget har det arbetsledande ansvaret. Syftet med denna studie är att undersöka hur konsultchefer på ett bemanningsföretag arbetar med styrning av konsulterna. Empiriskt material har samlats in i form av kvalitativa intervjuer med konsultchefer på ett bemanningsföretag i Sverige. Detta har sedan analyserats utifrån en teoretisk referensram om identitetskonstruktion som styrform, samt Hoschilds begrepp känsloarbete.

Shanghai Waigaoqiao Free Trade Zone är geografiskt utmärkt placerad vid bedrivande av handel och utgör idag en internationell hub. Området har också tillgång till en god infrastruktur som ständigt förbättras. Waigaoqiao erbjuder sakkunniga konsulter och har ett starkt styrelsestöd. I framtiden då Free Trade Zones inte kommer att vara det enda valet för svenska företag som vill etablera sig i Kina, utan att behöva ingå joint ventures eller liknande avtal, kommer Waigaoqiaos handelsbefrämjande miljö att vara avgörande vid ett etableringsval i just det området. De skattefördelar och tullfördelar som idag existerar i Waigaoqiao kommer att försvinna när Kinas WTO-avtal i sin helhet träder i kraft.

Syftet med studien är att undersöka hur ett globalt management konsultföretag arbetar internt med kunskapsöverföring över landsgränser av den svåruttryckliga erfarenhetsbaserade kunskapen som en konsult innehar. Den kvalitativa data som används i empirin samlades in genom intervjuer med anställda på fallföretaget Accenture. Resultatet av undersökningen visade att praktisk kunskap överförs genom formella sammankomster samt en ?learning by doing? modell där konsulter av olika nationaliteter och grad av erfarenhet arbetar tillsammans på olika projekt. Erfarenheter från projekt samlas, lagras och överförs till databasen Knowledge Exchange, i en process där den praktiska kunskapen transformeras till teoretisk kunskap och görs tillgänglig för hela företaget.

Inom utvecklingen av de flesta typer av datorsystem används datormodeller för att strukturera lagringen och användningen av data. Likaså finns det flera olika datamodelleringsmetoder att välja bland för detta ändamål. I samarbete med ett företag har en fallstudie genomförts med syfte att undersöka hur agiliteten i två av dessa metoder påverkar utvecklingen av ett Data Warehouse (DW).  De två datamodelleringsmetoder som undersökts är Data Vaulting och Hyper Agility och arbetet har fokuserat på att undersöka skillnaderna mellan dessa när det gäller mängden ETL-kod som måste skrivas, funktionaliteten i datatransformationerna, möjligheten till att uppdatera systemstrukturen samt den totala kostnaden för utvecklingen av DW-lösningen. Inom ramen för fallstudien har en litteraturstudie genomförts och kombinerats med material från sex intervjuer, där respondenterna varit konsulter såväl som företagsrepresentanter.