I detta examensarbete utvärderas väggreppsmätaren RT3 Curve som tillverkas av Halliday Technologies Inc. RT3 Curve kan liknas vid en liten släpvagn som kopplas bakom en bil. Den mäter friktionen mellan två ytor genom två mätdäck som är monterade med fasta slipvinklar. Den fordonsdynamiska termen slipvinkel är vinkeln mellan ett rullande hjuls färdriktning och den riktning som hjulet pekar i. Detta gör att sidkrafter uppstår när släpvagnen dras bakom bilen.

Detta examensarbete behandlar vidareutveckling av en treaxlig släpkärra med automatkassettfunktion. Arbetet har utförts hos Släp & LastbilsPåbyggnationer i Övertorneå AB (SLP). SLP är en mekaniskverkstad som tillverkar släp och lastbilspåbyggnationer i Övertorneå. De volymmässigt stora produkterna är släp och lastbilspåbyggnationer för grus, berg och asfalt transporter. Uppdraget är att förse en släpkärra med ett automatkassettsystem.

Examensarbetet är utfört åt företaget Bro Bärgningsbyggen AB, vilka är Sveriges största tillverkare av bärgningsbilar. Målet med arbetet har varit att ta fram förslag på ett skydd, mot andra trafikanter, för bärgningsarbetare som vistas utanför sitt bärgningsfordon. Grundförutsättningen var att det skulle vara en produkt monterad på bärgningsbilen. Förslag på olika lösningar har tagits fram genom ett systematiskt arbete med kända produktutvecklingsmetoder. Utifrån en kundenkät specificerades önskemål och olika lösningsvägar sattes samman.

Problem: Hur har dessa förändringar påverkat transporterna hos Postens kunder? Behöver de idag åka kortare eller längre för att komma till ett serviceställe eller till kassaservice? Har de bytt transportsätt?Hur har detta sin tur påverkat miljön i fråga om avgaser och utsläpp, framför allt koldioxidutsläpp?Har det medfört en positiv eller negativ förändring i miljöpåverkan?Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur transporterna och dess miljöpåverkan hos Postens kunder har förändrats i och med omstruktureringen i två serviceområden, Gävle, representerat av Gävle kommun, och Halmstad, representerat av Falkenberg och Halmstad kommuner. Detta görs genom att genomföra en postenkät.Metod: Efter att ha fått problemformuleringen gjordes en postenkät. Denna skickades ut till 1000 personer i tre olika kommuner. Utifrån de svar som kom in på enkäten gjordes en analys med hjälp av ett statistikprogram och resultaten analyserades sedan för att få fram ett svar på problemformuleringen.Slutsatser: Beteendet hos Postens privatkunder har inte förändrats mycket.

Denna studie avser förklara varför inga politiska åtgärder vidtas för att minskaköttkonsumtionen när det finns tydliga belägg för dess bidragande effekter påklimatuppvärmningen. Genom en motivanalys iakttar jag aktörsbaserade och strukturellafaktorer som förklarar varför förslaget om en skatt på kött får dåligt gehör. Genom att jämföraden politiska hanteringen av köttkonsumtionen med bilismen åskådliggör jag ytterligarefaktorer som bidrar till att styrmedel finns i det ena fallet men inte i det andra.Jag har tolkat mitt material utifrån ett teoretiskt perspektiv som kan benämnas institutionalrational choice. Enligt detta är individen en allmänt rationell aktör som gör ställningstagandeni osäkra situationer tillsammans med andra. Klimatet utgör en gemensam resurs som ärtillgänglig för alla och närmast omöjlig att kontrollera.

När tågresenären ser ut genom kupéfönstret kan den uppfatta flera olika landskap under en och samma resa. Reseupplevelsen när man reser med tåg är något som inte tas upp i Trafikverkets planering vid järnvägsprojekt. Vid utbyggnaden av dubbelspår mellan Gävle och Sundsvall, den så kallade Ostkustbanan har det tagits fram två tänkbara dragningar vid staden Hudiksvall. Antingen kommer den nya järnvägen för persontåg gå igenom Hudiksvall eller utanför staden. Syftet med uppsatsen är att diskutera kring entrépassagen till staden som järnvägen utgör.

Biltrafiken bidrar till flera av Sveriges stora miljöproblem. Samtidigt har bilen haft en självklar plats i samhällsplaneringen och städers utformning har anpassats efter att många använder sig dagligen av fordonet. För att minska bilanvändandet är den fysiska utformningen av våra samhällen viktiga men också människors beteende. Mobility management innefattar en rad åtgärder för att just påverka människors beteende och attityder för att främja ett mer, främst miljömässigt, hållbart resande. I denna uppsats undersöks om uppställda förslag, från rapporten MaxLupoSE, kring hur mobility management kan integreras i samhällsplaneringen har potential att implementeras i Stockholm stad.

Stadens form är en viktig faktor som påverkar människans val av fysiska aktiviteter och livsstil i allra högsta grad. Idag drabbas befolkningen i västvärlden allt oftare av livshotande sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, fetma, diabets typ 2 och benskörhet. Dessa sjukdomar kan härledas till att människan har anammat en allt mera stillasittande livsstil och en avsaknad av fysisk aktivitet. Samhället har utvecklats och moderniserats genom effektiv teknikutveckling som gjort att människan inte behöver anstränga sig fysiskt i lika stor utsträckning. Städerna har vuxit och blivit funktionsuppdelade och avstånden mellan städernas målpunkter har blivit längre. Det blir ofta bilen som förblir det självklara transportmedlet mellan dessa destinationer. Värdefulla grönytor som används för rekreation och en biologisk mångfald får allt oftare ge vika åt städernas frammarch och utbredning.

Självbetjäningsterminaler tar över efter traditionella kassor och receptioner på allt fler platser i dagens samhälle. Vare sig du ska handla möbler på IKEA, låna böcker från biblioteket eller besiktiga bilen är sannolikheten stor att du stöter på en terminal. Dess användare anser många gånger att självbetjäningen är snabbare än och effektivare än dess traditionella motsvarighet, medan motståndarna anser att en maskin aldrig kan ersätta den personliga service en människa ger.Den här rapporten försöker dels besvara frågan om en självbetjäningsterminal tillför något positivt för personal respektive patienter på en mammografiklinik, och dels redogör den för de problem patienterna upplevde medan de använde terminalen.De patienter som rör sig på en mammografiklinik är i allmänhet äldre kvinnor med väldigt varierande förutsättningar vad det gäller datorvana. För att få så stort antal testpatienter som möjligt under utvärderingsperioden, stängdes klinikens ordinarie reception ner och samtliga patienter blev istället hänvisade till en av två självbetjäningsterminaler. Totalt användes terminalerna av 425 kvinnor i åldrarna 21 ? 83 år, där medelåldern låg på knappt 54 år.Utvärderingen visar att patienternas största problem i allmänhet var att först och främst hitta terminalen, och därefter att förstå att de skulle trycka på terminalens pekskärm för att interagera med den.

Studien har sin utgångspunkt i en trend som blivit allt mer synlig under den senaste tiden; människor tar ett personligt ansvar för globala problem. Studiens syfte är därför att undersöka hur medvetna människor ser på frågan om personligt ansvar vad gäller globala problem? Studien är gjord som en fallstudie och undersökningsenheten, eller fallet, är deltagare på kursen Hållbar utveckling. Metoden är intervjuer. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer med fem kursdeltagare och dessa intervjuer utgör studiens empiriska underlag.

SAMMANFATTNING Uppskattningsvis transporteras 171 miljoner grisar inom EU varje år, varav ca 3,5 miljoner i Sverige. Grisarna kommer, under hela förloppet från förflyttningen från box i stallet till bedövningen i slakteriet, att utsättas för stressande moment. Orsakerna är bland annat omgrupperingar, nya miljöer, vibrationer i bilen samt, speciellt under sommaren, värmestress. Temperaturen i djurtransportbilen är en nyckelfaktor som dessutom kan förstärka effekten av andra stressorer. Lastning i höga temperaturer ökar risken för värmestress. Värmestress innebär att djuren får allt svårare att avge sin värme. Även den relativa luftfuktigheten har betydelse, framförallt vid temperaturer över 30°C. Det är ventilationen i transportbilen som ska transportera bort värme och fukt från bilen.

SammanfattningScanias lastbilar har under de senaste åren haft en snabb utveckling när det gäller elektronik och styr - reglerteknik. En givare som inte har haft samma utveckling är yttertemperaturgivaren som introducerades i Scanias lastbilar 1987. Totalt finns det idag 10 olika ECU-system som använder sig av givarsignalen. Det har visat sig att yttertemperaturgivaren i Scanias lastbilar visar för högt värde i vissa körfall. Stora avvikelser på yttertemperaturvärdet har inte varit ovanliga när motorn har varit varm och lastbilen färdats i hastigheter under 30 km/h eller kör på tomgång, till exempel vid ett rödljus.

Befolkningsmängden i Malmö kommer år 2030 att vara uppe i cirka 400 000 invånare, vilket innebär en ökning med cirka 100 000 personer. När befolkningsmängden ökar innebär det att fler människor kommer att röra sig i staden och en utmaning är ökade trafikvolymer och trängsel. En ökad biltrafik leder med största sannolikhet till att gator som redan utgör befintliga barriärer förstärks samt skapande av nya barriärer på andra gator. Bilismens framfart har lett till att de fysiska avstånden mellan aktiviteter och funktioner har ökat och bilresandet blivit en nödvändig del av människors liv. Malmö stads vision är att förändra infartsleder och trafikleder i staden till stadshuvudgator då det finns en förhoppning att förändra bilismens roll i staden, ge plats åt cyklister och fotgängare samt binda samman staden.

Fordonsindustrin a?r en av Sveriges viktigaste fo?rso?rjningska?llor och pa?verkar starkt landets ekonomiska utveckling. Sa?kerheten i en bil avgo?rs inte bara av airbags och sa?kerhetsba?lten, sa?tena i bilen a?r minst lika viktiga. De viktigaste prestandaegenskaperna hos sa?ten i samtliga fordon a?r sa?kerhet, komfort och ha?llbarhet.

Denna uppsats består av två delstudier och syftar till att undersöka hur faktorer som påverkar skolans möjligheter att arbeta med frågor om miljö och klimathot kan förstås. Syftet besvaras utifrån delfrågorna 1) hur uttrycks riktlinjer kring miljö i läroplan och kursplaner, 2) hur förhåller sig lärarna till frågor om miljö och miljöpolitik 3) hur kan lärarnas professionella förhållningssätt till undervisning kring miljö förstås.Materialet utgörs av dels läroplan och kursplaner för gymnasieskolan likväl som 244 enkätsvar från lärare inom en variation av ämnen. Enkätstudien fokuserar på lärares professionella och privata preferenser. Studien utgår ifrån tidigare forskning inom lärande och miljöengagemang såväl som klimatforskning. Materialet analyseras utifrån begreppet ekologisk modernisering och teorin om risksamhället.