BakgrundStudien tar upp hur förskolan har utvecklats från 1800-talet fram till idag. Från att barnen ska ha fått tillsyn och omsorg till idag där pedagogerna arbetar utifrån barnens intressen och utveckling. I dagens samhälle behöver människor ha en digital kompetens eftersom de bör kunna följa med i samhällsutvecklingen. Vi har idag en läroplan för förskolan där det finns mål om den nya tekniken som pedagogerna ska sträva efter. Det här kan barnen göra genom att leka och experimentera vid surfplattan.

The name of the thesis is?Istheprintedbook?sdeaththeauthorsbread??Astudyinhowthepublishinghouses?andtheauthors?relationshipschangeduetotheintroductionofthee--?book?Thee--?book,whichisadigitalcopyoftheprintedbook,hasbeenonthemarketforovertwodecades.However,itisnotuntilnowthatchangesarehappeningwithintheindustry,whichaffectsthedifferentactors.Amazonhasforexamplelaunchedane--?readerbythenameKindleonthemarketandApplehaslaunchedasurfpadbythenameIPad,bothwhichyouareabletoreade--?bookson.Thetechnologicalchangesthatarehappeningaffecttheactorswithinthebookindustryaswellasthestructureoftheindustry.Theresearchquestionofthisthesisis?owdothepublishinghouses?andtheauthors?relationshipswithinthebookindustrychangeduetotheintroductionofthee--?book??Actor--?networktheoryisusedtoinvestigatethis.Thetheoryincludesbothhumanandnon--?humanactors,whichtogethercancreateanetwork.Theactorswithinthenetworkconnectthemselvestoeachotherandtherebyformthenetwork.Thepurposeofthisthesisistocreateanunderstandingforhowactorsandtheirrelationshipswithinanestablishedindustrystructureareaffectedbydigitalisation.Toachievethis,semi--?structuredinterviewswereconductedwithpublishinghousesandauthors.Theboomofthee--?bookinlargepartdependsuponthetechnicaldevelopmentthathasoccurredandwhichhasintroducedsmartphones,e--?readers,surfpadsetceteraonthemarket.Moreactorswillariseinthebookindustryduetothedigitalisation,whichinturnwillaffecttheexistingrelationshipsofthepublishinghousesandtheauthors.Thepublishinghouseswillkeeptheirroleinthenetworksasakeyplayer,butcomeintocontactwithmoreactors.Theauthorsaregiventhechancetoself--?publishtheirbooksase--?books,whichmakethemcomeintocontactwithmoreactorsaswell.Asmoreactorsarise,thestructurewithintheindustrybecomesrelaxed.Hence,thepublishinghousesneedtoenrolthenewactorsinorderforthemtokeeptheirpositioninthenetwork..

Detta examensarbete har två huvudsakliga mål. Det ena är att utöka funktionaliteten i mjukvaran C3Loops för att underlätta för musiker som producerar elektronisk musik som vill använda mjukvaran i liveframträdanden. Det andra är att titta närmre på hur processmodeller för mjukvaruutveckling stödjer innovation. Denna rapport ger läsaren ett tvärvetenskapligt perspektiv. Tre för ämnet relevanta teoretiska områden, innovation, software-engineering och design tas upp.

I denna studie problematiserar vi IPaden som en kommunikativ artefakt. Eleverna i dagens skola har ett stort intresse för multimediala verktyg, som exempelvis IPaden. Detta intresse har de medverkande pedagogerna i vår studie tagit vara på i arbetet med att stödja och stärka elevers sociala relationer. Det syfte som legat som grund i studien är att problematisera IPadens möjlighet som en kommunikativ artefakt i elevers relationsarbete i skolan. Utifrån detta syfte har vi formulerat tre forskningsfrågor.

SAMMANFATTNING Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur pedagoger förhåller sig till och upplever användandet av pekplattor i förskoleverksamheten för ett- till treåringar, samt bättre förstå om och i sådana fall på vilka sätt pekplattor kan möjliggöra ett lärande för dessa barn. Studien är en kvalitativ undersökning som bygger på individuella intervjuer med sex pedagoger från två olika förskolor där de har tillgång till pekplattor i verksamheten. Resultatet av studien visar att pekplattor kan vara bra verktyg att använda i förskoleverksamheten för både pedagoger och barn. För pedagogerna utgör pekplattorna ett lätthanterligt dokumentationsverktyg eftersom de har flera funktioner och är lätt att ta med på olika aktiviteter. Studien visar att pekplattorna kan användas för att främja ett lärande hos de yngre barnen.

Studiens syfte är dels att få kunskap om fritidspedagogers personliga inställning och yrkesmässiga hållning till dataspel, dels att synliggöra anledningarna till att spelen finns eller inte finns i en viss utsträckning inom fritidshemsverksamheten. Empirin har samlats ihop genom kvalitativa intervjuer med sju fritidspedagoger på tre skolor i två skolområden. Intervjuerna har kategoriserats efter forskningsfrågornas teman; inställning, motiv samt ramfaktorer. Fritidspedagogerna har både en positiv och en negativ personlig inställning till dataspel där de ser positiva effekter som lärdomar, och negativa effekter i form av fantasilöshet. Inom fritidshemmen ser de att dataspel bidrar till sociala effekter på både gott och ont.

Detta arbete är en undersökning om vad en Jailbreaking av iPhone OS kan tillföra för en vanlig användare och även de utökade möjligheterna för utvecklare. Det syftar till att ge en lätt överskådlig förklaring om hur jailbreaking fungerar och vilka fördelar och nackdelar som följer med det valet.Det var ett personligt intresse för modifikation av operativsystem som gav grunden för valet av denna undersökning. Efter det egna införskaffandet av en iPhone 3Gs i slutet av 2009 utvecklades intresset för jailbreaking, något som successivt byggdes upp till en passion att vilja undersöka en iPhones fulla potential.I rapporten kommer ett antal jämförelser att göras mellan ett native iPhone OS och ett Jailbreakat iPhone OS. Versionen är 3.1.3, vilken är den senaste stabila. Det presenteras viktiga paket som bevis för vad de extra funktioner som kan uppnås genom användandet av jailbreak.

Det här examensarbetet syftar till att belysa tre före detta floristelevers tankar och upplevelser av sin treåriga gymnasieutbildning på Hantverksprogrammet, med inriktning florist. Alla tre tog studenten från samma klass 2011 och är i dag verksamma florister. Respondenterna har fått svara på frågor utifrån fyra begrepp; kreativitet, motivation, bildning och förståelse. De anser att de har fått stort utrymme under sina praktikperioder och i skolan, till att vara kreativa, med undantag från en av respondenternas upplevelser under det sista året. Men förutsättningarna för att vara kreativ under utbildningen, har sett lite olika ut.

SyfteSyftet med den här uppsatsen är att kontrollera om det finns något samband mellan deltagarnas olika handkonstellationer vid fingerräkning eller fingertal och deras handkonstellationer vid spelandet av datorspelet Fingu. Detta görs för att kunna knyta eller avfärda olika kroppsliga effekter till utvecklandet av den aritmetiska förmågan och spelandet av enkla datorspel i stil med Fingu.HuvudfrågorFinns det likheter mellan fingertal och hur man använder sina fingrar i Fingu?Finns det likheter mellan fingerräkning och hur man använder sina fingrar i Fingu? Är användningen av fingrar i Fingu stabil?Metod och materialTio kvalitativa videoobservationer ligger till grund för uppsatsen, där vi kategoriserat deltagarnas svar och analyserat deras fingerkonstellationer.ResultatResultatet av den här studien visar att det inte finns några direkta samband mellan spelandet av Fingu och personens fingertal eller fingerräkning. Det visar sig snarare som att fingertal och fingerräkning är en liten del av en större helhet som utvecklar den aritmetiska förmågan.Betydelse för läraryrketMed hjälp av IT kan man på ett sätt möta elever som traditionellt anses vara deras planhalva. Med hjälp av enklare datorspel tror vi att man kan skapa och utveckla ett lärofyllt, utvecklande och lustfyllt sätt att lära sig, exempelvis räkning.

Nordling, S. & Sersam, H. (2012). Gymnasielärares uppfattningar om internet i klassrummet i ett digitalt mediesamhälle (Views on Internet in the Classroom by Secondary School Teachers in a Digital Media Society). Lärarutbildning 90 hp, distans, Malmö högskola. Syftet med följande arbete är att få en bild av hur lärare idag kan uppfatta och resonera kring den allt mer påtagliga närvaron av internet i klassrummen.

Syftet med denna studie är att undersöka lärplattans roll för pedagoger och barn i förskolan. Vi har utgått från följande frågeställningar: Hur ser pedagogerna på lärplattan och dess användning? Hur ser barnen på lärplattan och dess användning? Hur samspelar barnen kring lärplattan? Vår studie är gjord på två förskolor i Nordvästra Skåne där vi har intervjuat åtta pedagoger och 20 barn. Vi gjorde även barnobservationer. Teoretisk inspiration och analysverktyg har vi hämtat från Ljung-Djärf (2004) som forskat kring barns relation till datorer.

Biblioteken som plats för teknik är något som diskuteras och förändras. Den teknik som här undersöks är surfplattor ochde bibliotek som undersökts närmre är biblioteket Miini (målgrupp 0-5 år) och biblioteket Dynamo (målgrupp 15-25 år)i Göteborg. Frågeställningen lyder: Hur påverkar bibliotekariers attityder till ny teknik deras kunskaper ochtillgängliggörande av teknik på bibliotek? Hur går surfplatteverksamheten och bibliotekariernas kunskaper kringsurfplattor att utvecklas?Studiens resultat visar att attityden till surfplattan inte nödvändigtvis påverkar bibliotekens tillgängliggörande avteknik. Däremot finns det ett behov hos bibliotekarier att ha en gemensam strategi vad gäller syftet med surfplattan ochvad den ska användas till.

Uppsatsen syfte är att undersöka elevers medieupplevelse av medierna läs- och surfplatta samt tryckt bok, då läsupplevelsen kan påverkas av medieupplevelsen. Frågeställningarna är av didaktiskt karaktär och rör eventuella skillnader mellan medierna, samt de eventuella pedagogiska konsekvenser som följer.I bakgrunden ligger fokus på läsning, språkande och medium. Utgångspunkten är ett historiskt perspektiv som leder fram till nutid, där ett genusperspektiv och ett pedagogiskt perspektiv aktualiseras.Undersökningen bygger på enkäter och intervjuer och rör således tre undersökningsgrupper från två olika skolor. Eleverna som ingår i dessa grupper går på högstadiet eftersom lässtatistik indikerar att det är i högstadieåldern läsningen börjar gå nedåt. Undersökningen koncentreras i enlighet med frågeställningarna på medieupplevelse och läsupplevelse kopplat till främst skola och undervisning.Resultatet visar att en skillnad mellan medieupplevelsen av platta och bok finns.

Syftet med min undersökning är att få kunskap om hur arbetet med autistiska barn i grundskolan, årskurs fyra till sex, går till och hur pedagogen kan tillgodose deras behov på bästa sätt.Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om autism. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville jag ta reda på följande: Hur anser de intervjuade personerna att man ska arbete med barn med autism? Vad anser de intervjuade personerna att man ska tänka på som pedagog när man bemöter barn med autism?Utifrån det insamlade materialet som jag fick har jag analyserat det och resultatet pekar på att det finns ingen renodlad metod, utan pedagogerna plockar olika arbetssätt från olika metoder. Det framkommer också att pedagogerna bland annat använder sig av bilder samt att man har olika scheman när man arbetar med barn med autism för att göra det så tydligt som möjligt. Något annat som är viktigt som pedagog är att man individanpassar metoden till varje enskilt barn.

Dagens elever möter texter som består av många olika delar, så kallade multimodala texter. Dessa texter kombinerar verbal text, bilder, diagram, film med mera. I denna undersökning skriver tre elever berättelser i appen Book Creator för IPad. Syftet med studien är att undersöka tre elevers texter utifrån forskningsfrågorna: vilka semiotiska modaliteter använder eleverna och på vilket sätt synliggörs elevernas multimodala textkompetens. I studien ingår även en reflektion över appen Book Creator utifrån vilka semiotiska modaliteter appen erbjuder, vilka områden i LGR11 appen kan stödja och vilket svenskämne den lägger upp till.