Sök:

Sökresultat:

5502 Uppsatser om I en annan del av Köping - Sida 49 av 367

Det beslutande organet

I museet eller i galleriet Àr distansen uppenbar, saker sÀtts bakom glas och transformeras till konsteller etnologiska föremÄl. Men vi skapar ocksÄ ett eget glas mellan oss sjÀlva och omvÀrlden.Verkligheten Àr ingenting utan vÄra fantasier och illusioner. Om verkligheten bara skulle varanÄgon sorts klar, ofiltrerad verklighet skulle det bli outhÀrdligt att leva i den. Fantasin bygger vÄrverklighet. Det ena existerar inte utan det andra.

Analys av arbete med hjÀlp av IKTbaserad undervisning via Tragetons modell för lÀs- och skrivinlÀrning

I forskning som finns att tillgÄ stÄr det att det ofta Àr mer naturligt att lÀra sig skriva före att lÀsa. I skrivandet vÀljer eleverna sjÀlva vad som ska stÄ i texten medan i lÀsningen sÄ Àr det en annan författare som skrivit orden. Vid eget skrivande har barnet möjlighet att anvÀnda sig av vÀlbekanta ord och tidigare erfarenheter, medan en text skriven av en annan kan innehÄlla, för barnet, mindre kÀnda eller helt obekanta ord En trygg lÀrandemiljö Àr viktig dÀr barnen fÄr möjlighet att kÀnna att de utvecklas och lÀr sig saker pÄ egen hand eller tillsammans. En elev som lyckas stÀrks i sin sjÀlvkÀnsla medan en elev som tidigt fÄr uppleva motgÄng i lÀs- och skrivinlÀrningen fÄr ofta en negativ sjÀlvbild vilket pÄverkar elevens uppfattning om skolan och skolgÄngen. AnvÀndandet av IKT (informations- och kommunikationsteknologi) har ökat i undervisningen. Staten har gjort stora satsningar för att öka införandet av IT i skolorna, kommuner och företag.

Förmedling och performativa strategier : en studie av tre utstÀllningar dÀr synen pÄ konstpedagogen som förmedlare utmanas

Pedagogiken tar allt mer plats pÄ museer och konsthallar i Sverige. Vad en konstpedagog gör och varför Àr dÀremot inte lika sjÀlvklart. Utvecklingen tycks gÄ mot en mer publikcentrerad pedagogik dÀr det talas om att besökare ska aktiveras och delta. I praktiken fÀrgas dÀremot den konstpedagogiska yrkesrollen av den traditionstyngda funktionen som förmedlare mellan det som stÀlls ut och besökarna. I min undersökning inom ramen för examensarbetet pÄ Konstfacks institution för bildpedagogik studerar jag nÀrmare hur det gÄr att utmana en sÄdan förmedlingstradition i praktiken och behandlar frÄgestÀllningen: Hur kan konstpedagogens traditionella roll som förmedlare utmanas och utvecklas? Hur pÄverkar en sÄdan utmaning relationen mellan pedagog och utstÀllning? Undersökningen Àr en jÀmförande studie mellan tre fall (Africa Remix pÄ Moderna Museet 2006, Jihani Kalapour pÄ Tensta konsthall 2006  och Tumult pÄ Gustavsbergs konsthall 2009) dÀr den förmedlande traditionen angripits.

PATIENTENS UPPLEVELSE AV ATT VÄNTA PÅ ETT ORGAN : En litteraturstudie

Bakgrund: Transplantation Àr sista utvÀgen vid organsvikt dÀr all annan behandling Àr otillrÀcklig. NÀr ett organ slutar fungera vÀcks svÄra kÀnslor hos den drabbade individen, kÀnslor förorsakade av sjukdom och kÀnslor som kötiden skapar dÄ det rÄder en stor brist pÄ organ och vÀvnader.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienternas upplevelse av att vÀnta pÄ en organtransplantation.Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats har genomförts. Sju vetenskapliga artiklar analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Efter analys framkom tre huvudkategorier som beskriver patientens upplevelse av att vÀnta pÄ en organtransplantation: Förluster, Storm av kÀnslor och Hantera vÀntan.Slutsats: Det Àr viktigt att uppmÀrksamma patientens speciella livssituation i samband med att vÀnta pÄ en organtransplantation. För att stödja och lindra patientens lidande i deras upplevelse av att vÀnta pÄ ett organ krÀvs en god professionell vÄrdande relation.     .

Kommunikation genom policys och visioner. : En fallstudie av kunskapsföretaget Centrum för flexibelt lÀrande (CFL).

AbstraktMKV C/VT 2013Handledare: Mats Hyvonen/ Examinator/Eva Ekstrand/ Författare: Johanna BcheriTitel: Kommunikation genom policys och visioner. En fallstudie av kunskapsföretaget Centrum för flexibelt lÀrande (CFL).Nyckelord: organisationskultur, policys, information, Alvesson, identitetVi lever i ett tjÀnstesamhÀlle, dÀr organisationer och arbetsplatser har en annan karaktÀr Àn i industrisamhÀllet. I den standardiserade industriproduktionen Àr sjÀlva produktionsprocessen bestÀmd pÄ förhand. I tjÀnste- och kunskapsproducerande organisationer Àr produktionen i mycket högre grad kopplad till individerna och en mycket större del av deras personlighet, förmÄgor, kompetenser och kunskaper. Den för organisationen nödvÀndiga kontrollen, styrning och samordningen har med nödvÀndighet en annan karaktÀr i tjÀnste- och kunskapsproducerande organisationer.

Hough transform vid identifiering av hudförÀndringar

Att med bildigenkÀnning identifiera hudförÀndringar (ofta kallade födelsemÀrken) kan leda till snabbare upptÀckt och diagnos jÀmfört med dagens manuella metoder. Hough transform Àr en kÀnd algoritm inom bildigenkÀnning men har Ànnu inte applicerats direkt pÄ hudförÀndringar. Uppsatsen undersöker om Hough transform kan anvÀndas med tillrÀckligt hög pÄlitlighet för att identifiera hudförÀndringar hos patienter. Den valda metoden Àr att med bildbehandling förbereda testbilder för att minimera brus och störningar, för att sedan med hjÀlp av MATLAB tillÀmpa algoritmen. Resultatet frÄn uppsatsen med den valda metoden Àr att cirka 30% av hudförÀndringarna kunde identifieras.

'Adam : - en litteraturstudie om vem som kom först; mannen eller mÀnniskan

Enligt den svenska översÀttningen av bibeln skapades mannen först och kvinnan skapades dÀrefter av mannens revben. Detta arbete syftar till att studera om det finns utrymme för en annan tolkning av den andra skapelseberÀttelsen i Genesis, Àn den som traditionsenligt berÀttas i till exempel Bibel 2000. Kan det vara sÄ att den första mÀnniskan, ?adam, var en mÀnniska av bÄda eller inget kön, och att kvinnan sedan separerades ifrÄn ?adam och det som var kvar var mannen? Genom att studera olika forskares och teologers tolkningar av mÀnniskans skapelse i Genesis 2 och de hebreiska ordens betydelse och placering i verserna har jag kommit fram till att den mest troliga tolkningen av texten Àr att mannen skapades först och att kvinnan dÀrefter skapades utifrÄn mannens revben..

Ska man sÀtta punkt för delaktigheten? : En studie om punktskriftens betydelse för fyra gravt synskadades delaktighet

Den hÀr studien syftar till att beskriva fyra gravt synskadade personers syn pÄ punktskriftens betydelse för delaktighet. En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer har anvÀnts för att fÄ fatt i deltagarnas berÀttelser och erfarenheter. Resultaten har tolkats med hjÀlp av min egen förförstÄelse samt tidigare forskning och annan relevant information. Resultatet visar att delaktighet Àr ett mycket komplext fenomen som Àr situationsbunden och pÄverkas av personliga och miljömÀssiga faktorer. TillgÀnglighet, normalitet och autonomi Àr genomgÄende teman i studien.

Distriktsköterskans erfarenheter av den palliativa vÄrden i hemmet

Ett ökande antal palliativa patienter med cancerdiagnos vÀljer att vÄrdas hemma den sista tiden i livet. Den palliativa vÄrden stÀller speciella krav pÄ distriktsköterskan som ska vara professionell i en annan persons hem. Syftet var att beskriva distriktsköterskans erfarenheter av den palliativa vÄrden i hemmet. Litteraturstudie baserad pÄ 11 kvalitativa artiklar. Distriktsköterskan anser att det viktigaste Àr att skapa trygghet och en god relation med patienten och dess familj för att den palliativa vÄrden ska fungera. Distriktsköterskan kÀnner att de fyller en stor funktion och det positiva med arbetet Àr att de Àr sjÀlvstÀndiga. För att bibehÄlla kompetensen behövs det utbildning inom den palliativa vÄrden. Distriktsköterskans huvuduppgift med den palliativa vÄrden Àr att se till att patienten fÄr sÄ god livskvalité som det Àr möjligt den sista tiden i livet. Vid vÄrden i hemmet blir Àven familjen involverad.

Synliggör din dolda kompetens! : NÄgra kommuners syn pÄ flyktingars kompetens bedömning

Kommunerna i Stockholms lÀns nordöstra del har börjat med ett projekt för att fler flyktingar snabbare skall nÄ en högre sjÀlvförsörjningsgrad och delaktighet i samhÀllet. Syftet var att undersöka hur nordostkommunerna analyserar och bedömer nyanlÀnda flyktingars kompetens samt söka finna ut hur de kan förbÀttra sina verktyg för analys och bedömning. Kvalitativ metod har anvÀnts och sju intervjuer har genomförts. Av resultatet framkom att nordostkommunerna arbetar med kompetenskartlÀggning informellt och med yrkesbedömning genom tre mÄnader praktik pÄ arbetsplats. Men de saknar instrument och verktyg som kan vara ett stöd att nÄ projektets ÀndamÄl.

Designkoncept av portabel cykel

MÄlet var att utveckla en ergonomisk, innovativ och monterbar cykel som ryms ireservdÀcksplatsen pÄ dagens bilar. Arbetet har skett i samarbete LuleÄs Tekniska Universitet och instutionen för arbetsvetenskap.Arbetets tillvÀgagÄngssÀtt följer den designmetodik som tillÀmpas pÄ programmet Teknisk Design vid LuleÄs Tekniska Universitet. I den första fasen arbetas en projektbeskrivning fram, dÀrefter ett Gantt-schema som beskriver vad som skall göras och nÀr. Genom att metodiskt arbeta fram önskemÄl och krav kan ett antal koncept arbetas fram som sedan sÄllas ut tills det endast Àr ett lösningsförslag kvar. Detta lösningsförslag vidareutvecklas och visualiseras.Resultatet Àr en portabel cykel i konceptstadiet.

GrÀnslös glÀdje vÀgen till rÀttvisa? En kvalitativ studie om hur mÀnniskor tolkar skildringen av intellektuellt funktionshindrade i dokumentÀren "I en annan del av Köping"

The purpose of this Master?s thesis is to examine what role the new city library in Halmstad has for its users. The questions posed in this study are: What do the users actually do at the library? What roles are the most significant according to the users? Have the politicians succeeded in their intention of realizing a modern library according to the users? The theoretical starting point is Andersson?s and Skot-Hansen?s theory of four different roles of public libraries. In order to extend the model we added a fifth function; the one of aesthetical experience.

Benchmarking i detaljhandelsbranschen- en fallstudie av fyra företag

VÄrt syfte Àr att beskriva och analysera hur benchmarkinganvÀnds i svenska detaljhandelskedjor med inriktning mot mode. Syftet Àr Àven att behandla fallföretagens erfarenheter av benchmarkingarbetet och ta reda pÄ om det finns potential hos styrverktyget som inte utnyttjas. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie, med en deduktiv ansats av fyra detaljhandelskedjor. VÄr teoretiska teferensram bestÄr till störst del av teori gÀllande benchmarkingprocessen. Det empiriska materialet har insamlats genom intervjuer med personer pÄ AB Lindex, KappAhl AB, Hennes & Mauritz Ab och Dressmann AB.

Är en annan vĂ€rld möjlig? - En studie frĂ„n urban- till world-bias

The purpose of this thesis is to explain one aspect of how and why the development in the third world is lagging behind. The precondition is that development through an agricultural revolution is necessary and that all countries benefit from trading. But these two conditions are not met today. By using the urban-bias and the world system theory I have analysed how the situation appears to be according to the precondition. It appears that both the urban-bias and the world system theory are essential to understand how and why the situation in third world still has not reached the same development phase as most other countries.

En undersökning om lÀxor : Vilka effekter kan lÀxor ge?

Detta Àr en undersökningen om hur rektorer och lÀrare uppfattar lÀxor, vilka skÀl det finns för att ge lÀxor och vilka effekter de förvÀntas ha. Studien undersöker ocksÄ om skolor har nÄgot skrivet i lokala styrdokument om lÀxor.Fyra lÀrare och tvÄ rektorer intervjuats och en studie av tjugo skolors hemsidor har genomförts.Rektorernas uppfattning Àr att lÀxor tar för mycket tid frÄn lÀrare och att elever behöver sin fritid. LÀrare ger lÀxor i huvudsak för att förÀldrar ska fÄ insyn och bli delaktiga i barnens skolarbete och de Àr överens om att eleverna behöver trÀna framförallt lÀsning hemma. TvÄ av skolorna har riktlinjer avseende arbetet med lÀxor.LÀxor kan ha positiva effekter sÄsom till exempel ökat lÀrande, men det negativa kan vara att det leder till stora skillnader i barns lÀrande beroende pÄ hemförhÄllanden. En annan slutsats Àr att lÀxor bör problematiseras och diskuteras för att frÀmja alla barns mÄluppfyllelse..

<- FöregÄende sida 49 NÀsta sida ->