MST, eller O Movimento dos Trabalhadores Rurias Sem Terra (Rörelsen för Lantarbetare utan Jord), är en av latinamerikas och kanske världens största och mest inflytelserika sociala rörelser. Rörelsen är dessutom verksam i en av världens största politiska, ekonomsika, kulturella och sociala smältdeglar.I vår uppsats vill vi undersöka, dels vilka metoder som en social rörelse kan tillämpa när det gäller att driva frågor om demokrati framåt. Som teoretiskt ramverk tillämpar vi befintliga teorier i kombination med egna begrepp. För att kunna svara på frågeställning har vi genom en bred empirisk bas försökt åskådliggöra den kontext i vilken MST arbetar och utifrån denna information dragit våra slutsatser..

Vårt syfte med undersökningen har varit att med hjälp av intervjuer ta reda på hur några pedagoger säger sig arbeta med konflikthantering. Vi valde att intervjua fyra pedagoger på två olika förskolor. Båda förskolorna arbetar med arbetsmetoden lösningsinriktad pedagogik. Pedagogerna talar om ett brett arbete som innefattar förebyggande arbete, akut konflikthantering och uppföljande arbete. Det arbete som pedagogerna berättar om kan till stora delar relateras till arbetsmetoden lösningsinriktad pedagogik.

Det finns brister i kunskapen om hur patienters upplevelser efter en hjärtinfarkt ser ut. Syftet är därför att undersöka patienters upplevelser av en hjärtinfarkt. Syftet är också att ta reda på hur patienter upplever stöd och information från sjuksköterskor och annan vårdpersonal samt vilken information som är viktig för dem. En litteraturstudie har genomförts där vetenskapliga och kritiskt granskade artiklar använts. Elva artiklar har granskats enligt Polits m fl (2001) kriterier för vetenskaplighet.

Studiens syfte var att undersöka hur personal i skolan beskriver mobbning och arbetet mot mobbning. Problemformuleringarna var: Hur beskriver skolpersonal mobbning, hur beskriver skolpersonal förebyggande och upptäckt av mobbning samt hur beskriver skolpersonal hantering av mobbning och dess följder. Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med följdfrågor. Resultatet visar att mobbning anses vara upprepade kränkningar men att enskilda kränkningar förekommer i större utsträckning. Mobbning förebyggs genom arbete med likabehandlingsplan, skolklimat och gruppstärkande insatser.

Syftet med denna studie är att ta reda på elevers attityder till matematik och om de kan senågon koppling mellan matematik i skolan och vardagen. För att uppfylla syftet har vi valt attgöra en enkätundersökning i två klasser i skolår 6. Resultaten ger bland annat en inblick i hureleverna tycker attityden till matematik är i klassen. Det visades inte minst att elevernaspersonliga åsikter överlag är att matematik är ganska roligt fast ibland jobbigt, medan den allmänna attityden utåt i klasserna är en annan.I bakgrund tittar vi på tidigare forskning och olika styrdokument för skolan, exempelvis vadde säger om attityder till matematik och vardagskopplingen i undervisningen. I bakgrundentar vi även upp olika faktorer som påverkar eleverna till deras attityder, exempel på dessafaktorer är familj, vänner och lärare..

Syftet med arbetet är att ta reda på hur företrädare för och verksamma i skolor resonerar kring kost och hälsa, till exempel om de känner till Livsmedelsverkets riktlinjer samt om de anser att skolan uppfyller dem. Jag ville också ta reda på hur skolorna bidrar till att förbättra elevernas matvanor, samt hur elevernas matvanor ser ut. Undersökningen genomfördes i form av en enkät på tre olika skolor från olika områden i en sydsvensk stad. På varje skola deltog en rektor, en fritidspedagog och två klasser, en årskurs fem och en årskurs sex. Totalt deltog nio personer ur personalen samt 132 elever i undersökningen. Den teoretiska anknytningen till arbetet handlar om att se hälsan ur ett helhetsperspektiv; fysisk, psykisk och social hälsa.

I större städer är det vanligare med stress, oro och ångest. Av den anledningen fanns det skäl att tro att individer i storstäder skiljde sig från individer på landsbygden även gällande annan psykisk ohälsa. Studiens syfte var att undersöka om det fanns någon skillnad i ungdomars självrapporterade ätbeteende respektive kroppsuppfattning beroende på urbanisationsgrad, kön och BMI. Deltagarna i undersökningen var 140 gymnasieelever indelade i två grupper, storstad och tätort, utifrån urbanisationsgrad. Undersökningsmaterialet bestod främst av The Eating Attitudes Test (EAT-26), några frågor från Eating Disorder Inventory-2 samt Figure Rating Scale.

En av de grundläggande rättigheterna som ska säkerställas alla jurister inom unionen är den fria rörligheten. En jurist kan utöva sin fria rörlighet genom att antingen åberopa den fria rörligheten för personer, tjänster eller etableringsfriheten. Juristyrket är ett re-glerat juristyrke och utvecklingen för reglerade juristyrken började år 1974 genom rätts-praxis från EUD. Därefter har utvecklingen bara fortsatt och en vanligt förekommande fråga i rättspraxis är vilka krav som ställs på jurister och advokater som har för avsikt att utöva sin fria rörlighet. Därav är syftet med uppsatsen att utreda vilka krav utöver de yrkeskvalifikationer som en jurist redan erhållit från en medlemsstat som krävs för att få utöva juristyrket i en annan medlemsstat.

Forskning har visat att människor hjälper varandra av såväl egoistiska som altruistiska skäl. Hur ter det sig hos volontärer? Ställer volontärer upp för de hjälpbehövandes eller för sin egen skull? Den här uppsatsen syftar till att undersöka volontärers motiv till att hjälpa. Skiljer motiven sig åt beroende på om engagemanget sker i Sverige, inom Europa eller i en annan världsdel? 40 volontärer berättade skriftligt om sina volontärupplevelser.

This essay will try to analyze how Syria?s official news agency, SANA, describes events taking place in Syria in the days between 1.4 and 18.4.2012. This will be contrasted with how BBC and CNN describe the events. These other two news agencies were chosen, because they represent media from democratic countries in Europe and the USA. This rebellion became a full scale civil war over time.

Vad är normalt? Vem äger det samhälleliga tolkningsföreträdet av att vara normal? Vad gör och hur formar ett begrepp som normalitet oss som individer, medborgare och medmänniskor i det att vi försöker konstruera mening och betydelse av vår egen vardag samtidigt som vi försöker förstå vår gemensamma omvärld? Det är vad min magisteruppsats handlar om. Hur det blir exkluderat som utmanar normens tolkningsföreträde av vad som är möjligt att beteckna som normalt när det gäller olika sociala uttryck av kön och sexualitet. Vad händer med ett begrepp som gör motstånd mot en normalitet som konstruerar en viss tillhörighet som mer normal än någon annan? Vad blir den sociala konsekvensen av att det s k normala talar om denna utmaning och detta motstånd i ett offentligt samtal? Det är denna diskussion som utgör fokus i min uppsats i vilken jag studerar det offentliga samtalet om begreppet queer i svensk dagspress och hur det formuleras inom vad jag menar är en heteronormativ samhällelig diskurs, där queer genom att konstitueras som synonymt med den avvikande ofarliggörs i bekräftelsen och reproduceringen av det normala.

Syftet med denna studie är att undersöka möjligheten att betygsätta elevers arbeten i kursen Bild och form, 50 poäng, i åk 2 på gymnasiet. Frågeställningen är om de för kursen angivna betygskriterierna räcker till för att sätta betyg i ett ämne som förutsätter ett kreativt arbete. Forskningen består av kvalitativa intervjuer med fem lärare. Intervjufrågorna var öppna och sakliga. Styrdokumenten gällande betygsättning överhuvudtaget och betygsättning i praktiska ämnen för gymnasiet i synnerhet samt annan relevant litteratur har granskats och sedan kombinerats med intervjuresultaten.

Sammanfattning Jag har i denna uppsats sammanfogat två litterära teorier genom att använda ett väletablerat begrepp, hybriditet, inom den ena teoribildningen, postkolonialism, på en annan teoribildning, postmodernism. Under arbetet med uppsatsen har jag brottas med en enhetlig definition av hybriditetsbegreppet men insett att en sådan inte existerar, jag har därför citerat vad ledande teoretiker på området har skrivit om begreppet och sedan försökt hitta beröringspunkter för att kunna skapa en enhetlig definition. Jag har presenterat denna, personliga definition av begreppet i uppsatsen. I uppsatsen har jag påvisat hur olika forskningsdiscipliner ser på hybriditetsbegreppet och via ett annat etablerat begrepp inom sociologin, flanören, har jag gett ett exempel på hur postkolonial litteraturteori och postmodern litteraturteori kan överbryggas. Jag har också skapat ett nytt begrepp för att underlätta överbryggandet av gapet mellan postmodern litteraturteori och postkolonial litteraturteori i uppsatsen, den hybride flanören..

En viktig del av frihetens idé är att varje människa ska ha ett skyddat område av sitt liv där hon är suverän, i det hon enbart lyder de morallagar som hon finner inom sig själv, och där ingen annan har rätt att utsätta henne för tvång. Idén om sådana ?sfärer av självbestämmande? kan spåras tillbaka till upplysningsfilosoferna Rousseau och Kant som förstod friheten som viljans autonomi. Självbestämmande kräver att var och en följer sina böjelser och strävanden: friheten att utforma sin livsplan i överensstämmelse med sin personlighet. Rousseau och Kant ansåg att inte bara individer utan också grupper av individer skulle kunna omges av sfärer av självbestämmande.

Energi i form av olja möjliggjorde under 1950- talet en mekanisering av skogsbruket. Accelererande klimatförändringar ställer nu krav på att den fossila energin som skogsmaskinerna är beroende av måste ersättas. Syftet med uppsatsen är att utifrån ett kulturperspektiv undersöka hur Sveriges skogsägarföreningar kommer att påverkas av den förändrade tillgången till energi. För att besvara syftet genomfördes fem djupintervjuer. Studien visar att skogsägarföreningarna har en kulturellt präglad bilda av miljön som formbar och att förändringen främst ses som en möjlighet att framställa bioenergi för att bryta den sjunkande produktiviteten.