Sök:

Sökresultat:

5502 Uppsatser om I en annan del av Köping - Sida 21 av 367

Akutsjukhus, rÀtt vÄrdnivÄ? En studie av ej inlagda prio 3 patienter

Resultat frÄn olika studier av ambulanstransporterade patienter visar ett allt större behov av att kunna selektera patienter utifrÄn behov av vÄrdinsats. I nuvarande sjukvÄrdsorganisation saknas information samt verktyg för att kunna göra denna selektering ur ett patientsÀkerhetsperspektiv. Prio 3 Àr en av ambulanssjukvÄrdens larmkriterier vilket innebÀr att patienten misstÀnks vara akut sjuk men ej vara i behov av omedelbar akutsjukvÄrd. Denna studie beskriver de patienter vilka transporterades in av ambulans som prio 3 uppdrag men som bedömdes inte ha behov av att kvarstanna för vÄrd efter att ha trÀffat lÀkare eller annan sjukvÄrdspersonal pÄ akutmottagning. För att kunna selektera patienter till annan vÄrdnivÄ, skulle man hitta dessa i prioriteringsgrupp 3 vad det gÀller bedömning samt behandling pÄ akutsjukhus?Studien baseras pÄ en retrospektiv journalgranskning av ambulansjournalsystemet AmbuLink samt patientjournalsystemet MELIOR.

GĂ„rdsansvariga i Storhaga 1722-1771

I denna uppsats har jag velat kartlÀgga gÄrdsansvarets mönster i byn Storhaga i Ljusdals socken, HÀlsingland under Ären 1722 ? 1771 med frÄgestÀllningarna: hur lÀnge var en bonde gÄrdsansvarig? Hur skedde ansvarsvÀxlingen ? till vem och vid vilket tillfÀlle - det vill sÀga dÄ den gÄrdsansvarige dog, lÀmnade över till arvtagare eller sÄlde till utomstÄende, eller av nÄgon annan orsak? Att sÀga hur lÀnge en bonde i Storhaga under 1700-talet var gÄrdsansvarig var ganska enkelt. I sex av de sjutton undersökta gÄrdarna, nÀstan en tredjedel, var bönderna gÄrdsansvariga vÀldigt lÀnge för dÀr hann det bara ske en enda ansvarsvÀxling pÄ de femtio aktuella Ären. Den som har rekordet Àr Jon Larsson i Storhaga 14 som hade gÄrdsansvaret i hela 37 Är, och kanske mer eftersom han stÄr som bonde i det inledande Äret 1722. Jag vet inte hur lÀnge han varit ansvarig dessförinnan.

Elevers motivation i matematikundervisningen

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur fotbollstrÀnare hanterar fotbollsspelare som begÄr disciplinÀra fel och hur de ser pÄ sin egen roll i klubben utifrÄn betydelse och ansvar.FrÄgestÀllningarna Àr följande;Vad betyder disciplin för fotbollstrÀnare? Hur ser fotbollstrÀnare pÄ spelare ur ett disciplinÀrt perspektiv?Hur hanterar fotbollstrÀnare spelare som gjort sig skyldiga till disciplinÀra fel?Hur betydelsefull anser trÀnaren sig vara för klubben?MetodFörfattaren hade ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt till studien genom vilken sex manliga fotbollstrÀnare intervjuades. Samtliga trÀnare har antingen varit eller Àr aktiva inom seniorfotbollen. Intervjuerna var semi-strukturerade och pÄgick mellan 45 minuter till 120 minuter. I efterhand transkriberades och analyserades materialet för att kartlÀgga relevant material till studien utifrÄn frÄgestÀllningarna.ResultatEn majoritet av de intervjuade ansÄg att disciplinen var avgörande för att uppnÄ framgÄng med ett fotbollslag och samma grupp trÀnare sÄg pÄ disciplin som ett verktyg att forma laget med bÄde pÄ och utanför fotbollsplanen.

KartlÀggning av dubbeldokumentation i patientjournalen - förekomst och uppfattningar

Den dokumentation som görs i patientjournaler fÄr allt större betydelse för patientens sÀkerhet och delaktighet samt för uppföljning och utveckling av vÄrdens kvalitet. IT-stöd ökar informationens tillgÀnglighet, men studier visar pÄ brister vad gÀller struktur och innehÄll.Syftet med denna studie var att kartlÀgga i vilken omfattning dubbeldokumentation förekom i den tvÀrprofessionella, elektroniska patientjournalen, relaterat till sjuksköterskans dokumentation (delstudie I), samt att undersöka personals uppfattningar om dubbeldokumentation och vÀrdet av att anvÀnda egen och annan professions dokumentation (delstudie II).Studien genomfördes pÄ ett lÀnsdelssjukhus dÀr datorjournaler anvÀnts i ca 10 Är. Trettio strokepatienters journaler analyserades utifrÄn VIPS-modellens sökord och arbetsterapeuter, lÀkare, sjukgymnaster och sjuksköterskor (N = 111) besvarade en studiespecifik enkÀt.Resultatet visade att 15 % av innehÄllet i omvÄrdnadsdokumentationen (exklusive epikris) ocksÄ fanns dokumenterat pÄ annan plats i journalen, en eller flera gÄnger. Av omvÄrdnadsanamnesernas innehÄll var 43 % dubbeldokumenterat. Motsvarande andel för omvÄrdnadsstatus och omvÄrdnadsÄtgÀrder var 6 % respektive 10 %.

"Svenskt" ledarskap : En studie om hur svenska chefer i Indien upplever sin svenskhet i sitt ledarskap

Bakgrund: Forskning inom globalt ledarskap handlar idag vanligen om huruvida ledarskap bör anpassas till en annan kultur eller inte. MÄnga av de populÀra teorier som har genererats utifrÄn dessa undersökningar bygger pÄ antagandet om kulturell homogenitet inom ett land. Annan forskning visar dock att kulturella skillnader inom en nation ibland Àr större Àn mellan lÀnder. De jÀmförelser som görs i tvÀrkulturella studier bör sÄledes baseras pÄ etnicitet istÀllet för nationalitet. Eftersom etnicitet Àr nÄgot subjektivt och förÀnderligt skulle det vara möjligt att en svensk ledare vid olika tillfÀllen ser sin svenska etnicitet att vara av mer eller mindre betydelse.

RÀddare i nöden - En kvalitativ studie om insatsen kontaktfamilj utifrÄn socialsekreterares perspektiv

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en bild av hur man anvÀnder insatsen kontaktfamilj samt hur och i vilken utstrÀckning man tar hÀnsyn till barnperspektivet i handlÀggningen. Syftet Àr ocksÄ att fÄ en bild av hur socialsekreterare ser pÄ insatsen. FrÄgestÀllningarna Àr:? I vilka familjer anvÀnder man insatsen kontaktfamilj?? Vad tÀnker man att insatsen ska leda till, mÄl och syfte med insatsen?? Hur uppmÀrksammas barnen vid ansökan/utredning om kontaktfamilj?? Vilka fördelar och nackdelar ser socialsekreterarna med insatsen kontaktfamilj?Undersökningen Àr kvalitativ och grundar sig pÄ sex stycken intervjuer med socialsekreterare med goda erfarenheter av insatsen kontaktfamilj. I analysavsnittet analyserar jag kring resultatet med hjÀlp av ett utvecklingsekologiskt perspektiv, anknytningsteorin samt ett barndomssociologiskt perspektiv.

ATT MOTIVERA ICKE SVENSKTALANDE PATIENTER TILL BÄTTRE HÄLSA

Bakgrund: Att arbeta som sjuksköterska innebÀr stÀndiga möten med mÀnniskor av olika etnisk bakgrund. I sin profession har sjuksköterskan en rad olika lagar och etiska riktlinjer att följa, vilket kan bli problematiskt att förhÄlla sig till i möten med patienter som inte talar sprÄket och har en annan kulturell bakgrund. För att kunna ge god omvÄrdnad och frÀmja hÀlsa visar tidigare studier pÄ att sjuksköterskan behöver ha ett visst kulturmedvetet tankesÀtt och kompetens. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av att motivera till hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder hos icke svensktalande patienter. Metod: Empirisk intervjustudie med stöd frÄn en strukturerad intervjuguide med öppna frÄgor. Insamlat material analyserades enligt riktlinjer för kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: Sjuksköterskornas uppfattning av hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder innefattade livsstilsförÀndringar och egenvÄrdsrÄd.

Datorsimulering, ett verktyg för den praktiska
gymnasieutbildningen?

Denna rapport har som syfte att ge en tydligare bild av hur elevernas syn pÄ pedagogisk programvara och den traditionella undervisningen fungerar tillsammans pÄ ett av gymnasiets el-program i LuleÄ. En kvalitativ metod har anvÀnts dÀr elever intervjuats i samband med studien. Intervjuerna har sammanstÀllts och analyserats. Resultatet av studien visar pÄ att eleverna hade stort utbyte av den pedagogiska programvara som erbjöds under lektionstillfÀllena. Simuleringsprogrammet kunde i studiens kontext hjÀlpa eleverna att se Àmnet ur en annan tydligare synvinkel..

Metoder för att mÀta galtlukt

Skatol och androstenon Àr tvÄ Àmnen som lagras i fett hos okastrerade hangrisar. Dessa orsakar en obehaglig odör, galtlukt, nÀr köttet frÄn grisarna hettas upp. I Sverige kastreras dÀrför alla smÄgaltar nÄgra dagar efter födseln. Detta sker rutinmÀssigt utan bedövning, vilket innebÀr lidande för ett stort antal djur. Ett alternativ till kastration av kultingarna Àr att sortera bort slaktkroppar med mycket lukt.

Förstudie inför utbyte av relÀskydd

Rapporten Àr en förstudie inför byte av relÀskydd pÄ Fiskeby Board AB i Norrköping. Den inleds med en kort teoretisk del dÀr relÀskyddens funktioner beskrivs. Efter det följer en beskrivning av de befintliga relÀskydd som sitter i mottagningsstÀllverket. UtifrÄn den tas en kravspecifikation fram för de nya skydden. En marknadsöversikt visar sedan lite kort vilka produkter som tre tillverkare har att erbjuda.

Att förstÄ lÀstester : möjligheter och fallgropar med kartlÀggningsmaterial

Studiens syfte var att undersöka hur olika kartlÀggningsmaterial kan utgöra underlag för att tidigt uppmÀrksamma elever i lÀssvÄrigheter sÄ att alla fÄr lyckas i sin lÀsinlÀrning. Till största delen har en kvantitativ metod i form av statistisk dataanalys anvÀnts, men undersökningen har Àven kvalitativa inslag. Ambitionen har varit att ta del av en kommuns screeningresultat i lÀsning för alla elever i skolÄr 3, en population pÄ 247 elever. PÄ sju av Ätta lÀstester samlades över 80 % av populationens resultat in.Undersökningen visade att testetFonolek kan vara till nytta för att predicera hur elever lyckas pÄ kommande lÀstester i skolan. SÀrskilt vÀl kan Fonolek predicera resultat pÄ ordavkodningstester.

Fast etableringsstÀlle : Platsen för tillhandahÄllande av tjÀnster vid fasta etableringsstÀllen i olika medlemsstater

Denna studie avser att besvara var mervÀrdesbeskattning sker, ur ett EG-rÀttsligt perspektiv, vid tjÀnstehandel till en beskattningsbar person med flera fasta etableringsstÀllen i olika medlemsstater. TjÀnsterna förvÀrvas vid den plats dÀr den beskattningsbara personen har etablerat sÀtet för sin ekonomiska verksamhet men tillhandahÄlls den beskattningsbara personens olika fasta etableringsstÀllen. Studien företas med anledning av rÄdets direktiv (2008/8/EG) av den 12 februari 2008 om Àndring av direktiv 2006/112/EG med avseende pÄ platsen för tillhandahÄllande av tjÀnster (EUT L 44, 20.2.2008 s. 11-22).UtgÄngspunkten för att besvara studiens syfte Àr huvudregeln i artikel 44 mervÀrdesskattedirektivets Àndrade lydelse som trÀder i kraft den 1 januari 2010. Artikeln stadgar att platsen för tillhandahÄllande av tjÀnster till en beskattningsbar person ska vara den plats dÀr denna person har etablerat sÀtet för sin ekonomiska verksamhet.

Återuppspelning av sportspel i 3D i realtid

Denna rapport beskriver utvecklingen av en applikation som tar emot en ström av positionsdata som sedan behandlas och renderas ut pÄ skÀrmen i realtid. Det sÀtt som applikationen fÄr strömmen av data kan vara frÄn olika kÀllor, exempelvis frÄn en annan dator, en lokal fil eller tangentbordsinmatning frÄn samma dator. Rapporten börjar med bakgrund till arbetet, sedan presenteras designen med förklaringar av de mest relevanta delarna. Slutligen diskuteras resultatet och en implementation för uppspelning av fotbollsmatcher presenteras..

Klassificering av skogsentreprenadföretag baserad pÄ finansiella nyckeltal

DÄ större skogsföretag lÀgger ut mÄnga arbeten pÄ entreprenad sÄ blir den ekonomiska hÀlsan hos entreprenadföretagen en viktig frÄga för att kunna bibehÄlla ett lÄngvarigt samarbete. Detta arbete Àr en fortsÀttning pÄ Bergs (2009) dÀr syftet var att hitta en modell som förklarar skogsentreprenörernas ekonomiska situation, korrelera resultatet med resultaten i en enkÀtundersökning bland de aktuella företagen och jÀmföra skogsentreprenörernas ekonomiska situation med den för liknande branscher. Syftet med denna studie Àr att undersöka olika multivariata modeller för att bedöma ett entreprenadsföretags ekonomiska situation utifrÄn de ekonomiska nyckeltal som företagen lÀmnar i sin Ärsredovisning. En annan del av arbetet Àr att undersöka om en modell med variabler beroende pÄ förÀndringar över tiden kan tillÀmpas. Metoder som anvÀnds Àr faktoranalys, principalkomponentanalys, bekrÀftande faktoranalys, klusteranalys samt en ad hoc metod hÀr kallad medelskillnad.

Utbudselastiska effekter pÄ sÄgtimmer och massaved efter den
nya konkurrenslagstiftningens ikrafttrÀdande

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka de kortsiktiga utbudspriselasticiteterna med avseende pÄ massaved och sÄgtimmer, efter den nya konkurrenslagens ikrafttrÀdande. Utbudsfunktionen antas vara en Cobb- Douglas, homogen av graden ett. OLS anvÀnds för skattning av de kortsiktiga utbudsparametrarna. Slutsatsen av studien Àr att fluktueringarna vad gÀller utbudspriselasticiteterna Àr sÄ pass smÄ, att nÄgra synbara effekter av lagÀndringen dÀrför inte kan göras. En annan slutsats av resultaten, Àr att sÄgtimmer Àr att betrakta som komplement till massaved, dÄ priset pÄ massaved ökar..

<- FöregÄende sida 21 NÀsta sida ->