Avsikten med denna studie är att undersöka vilka motiv, påverkande faktorer och synsätt små IT-företag har när de väljer att ta in riskkapital som finansiering. Vi har utgått från tidigare forskning inom området för att identifiera vilka motiv och påverkande faktorer som kan förekomma och utifrån dessa byggt upp grunden för vår studie. Kapitaltillskott är det som naturligt känns som det mest primära motivet, vilket även vår studie har visat men det finns ändå en önskan om annan värdetillförsel i form av affärskompetens, nätverk och kontakter. Dessa önskemål har dock inte varit några huvudsakliga motiv för att inleda samarbete med riskkapitalisterna utan de kan mer ses som positiva sekundära motiv. Motiven kapitaltillskott och tillförsel av affärskompetens samt nätverk och kontakter blir i sin tur påverkade av ett antal faktorer såsom företagets och produktens livscykelfas, ägande och kontroll, produkt och marknad samt ledningens erfarenhet och kompetens.

SyfteSyftet med undersökningen är att upptäcka vilken innebörd som ges åt begreppet likabehandling samt att få fram de uppfattningar som kan finnas i högskolan om likabehandling av studenter med annan etnisk tillhörighet. Dessutom är avsikten att försöka beskriva hur dessa uppfattningar kan påverka i mötet mellan lärare och studenter med annan etnisk bakgrund inom lärarutbildningen.TeoriDen fenomenografiska forskningsansatsen med kvalitativa ostrukturerade intervjuer ligger som grund för empirin, med tolkning som instrument. Ett eklektiskt angreppssätt har använts för att försöka förstå komplexiteten i forskningsområdet. Det etnologiska perspektivet försöker förstå och förklara människors tänkesätt och handlingar medan det etnografiska perspektivet som är sprunget ur etnologin, beskriver handlingar och utsagor och hur dessa förändras hela tiden och i olika situationer. Socialpsykologins tredje perspektiv, stämplingsteorin, används som en förklaringsmodell för hur avvikande beteende, utseende och egenskaper används för att dela in människor i olika fack.

SyfteSyftet med undersökningen är att upptäcka vilken innebörd som ges åt begreppet likabehandling samt att få fram de uppfattningar som kan finnas i högskolan om likabehandling av studenter med annan etnisk tillhörighet. Dessutom är avsikten att försöka beskriva hur dessa uppfattningar kan påverka i mötet mellan lärare och studenter med annan etnisk bakgrund inom lärarutbildningen.TeoriDen fenomenografiska forskningsansatsen med kvalitativa ostrukturerade intervjuer ligger som grund för empirin, med tolkning som instrument. Ett eklektiskt angreppssätt har använts för att försöka förstå komplexiteten i forskningsområdet. Det etnologiska perspektivet försöker förstå och förklara människors tänkesätt och handlingar medan det etnografiska perspektivet som är sprunget ur etnologin, beskriver handlingar och utsagor och hur dessa förändras hela tiden och i olika situationer. Socialpsykologins tredje perspektiv, stämplingsteorin, används som en förklaringsmodell för hur avvikande beteende, utseende och egenskaper används för att dela in människor i olika fack.

Denna rapport beskriver framtagandet av Katastrofsjukhus, robustare fältsjukhus med förbättrad standard. Jämförelse görs mellan det framtagna Katastrofsjukhuset och uppblåsbara tältsjukhus samt standarden i svenska sjukhus. En färdig produkt finns ännu inte framtagen och rapporten lämnar en hel del lösa trådar, men är en bra grund för mer omfattande utveckling av konceptet och som en idéstudie till en vetenskaplig avhandling eller annan fortsatt forskning.Problemet med befintliga fältsjukhus är främst miljön i operationsavdelningen. Detta är något det lagts stor vikt vid och en strävan att uppnå svensk standard har genomsyrat hela processen. En annan viktig punkt vid framtagandet av Katastrofsjukhus har varit konstruktionens vikt, vilket är tältsjukhusens största fördel.

När är en bild färdig och vem bestämmer det? Hur viktig är en skiss? I denna uppsats forskas det om vem som har rätt att avgöra i vilket stadium ett visuellt projekt befinner sig i. Undersökningen tar avstamp i den akademiska modell som innebär att någon annan än kreatören avgör om ett projekt är slutfört eller behöver kompletteras. En handfull mer eller mindre kända svenska bildskapare intervjuas om deras syn på den kreativa processens slutskede. Som artefakt presenteras en serienovell som skapats utan möjlighet att i efterhand redigera eller ändra det som ritats och utan tillgång till förstudier eller skisser..

Syftet med arbetet är att undersöka hur föräldrar från postsovjetiska länder som har flyttat till Sverige uppfattar begreppet jämställdhet, hur uppdelningen av deras vardagssysslor ser ut, hur deras medvetenhet kring det jämställdhetsarbete som förskolan enligt läroplanen ska utföra ser ut samt om deras uppfattning om begreppet är likadan med vad Läroplanen för förskolan säger. I studien intervjuades fyra föräldrar från två postsovjetiska länder, resultatet analyserades med hjälp av fenomenografisk ansats. I resultatet framkom det att föräldrarnas uppfattning om begreppet jämställdhet kan vara helt annan än den som står i Läroplanen för förskolan. De föräldrar vars uppfattning om jämställdhet skiljde sig från den svenska uppfattningen menade att jämställdhet är ett påhittat problem eftersom kvinnor och män har lika rättigheter i ett modernt samhälle, dock skyldigheterna är olika och det är biologiska skillnader som ligger till grund för det. Främst syns det i hushållsysslornas fördelning där den traditionella arbetsfördelningen finns kvar. Alla informanter var välmedvetna om att det är en stor skillnad mellan hur jämställdhetsarbetet ser ut i Sverige och hur det var i deras respektive länder.

Studiens syfte är att undersöka hur socialsekreterare inom barn och familj konstruerar sin yrkesidentitet utifrån de framställningar som de uppfattar att media har kring yrket. Frågeställningarna utgår från upplevelse av medias bild, hur detta påverkar socialsekreteraren, och hur de konstruerar sin yrkesidentitet utifrån framställningen. Studien är en kvalitativ studie där fem socialsekreterare inom barn och familj har intervjuats. Vad som framkommer i studien är att socialsekreterarna uppfattar medias framställningar som negativa. De uppfattar det som att media ensidigt rapporterar om negativa händelser och framställer socialsekreterare på ett negativt sätt.

Detta examensarbete handlar om att presentera ett förslag till en gestaltning av tre gröna meditationsrum som är belägna i den framväxande Millennieskogen i Malmö Botaniska trädgård i Lindängelund, Sverige. Malmö Botaniska trädgård är tänkt att bli en attraktion för Malmö och dess befolkning och skall ligga i södra Malmö. Ledorden bakom denna nya anläggning är pedagogik, rekreation, botanik samt upplevelse. Millennieskogen är en del av Malmö Botaniska trädgård som har påbörjats under hösten 2012, där huvudsyftet ska vara rekreation och kontemplation, samt att visa på några av det norra halvklotets uråldriga barrträd. Meditationsrummen i denna skog skall vara avskilda, innehållsrika och karaktärsstarka (Gatukontoret, 2009). Jag har tagit fasta på att det skall vara rofyllda rum, som skänker besökaren en känsla av att komma till en annan värld, en annan världsdel. Dessa häckomgärdade ovala rum som lockar till nyfikenhet skall fungera som avskilda små sfärer i stadens puls och liv.

SyfteSyftet med undersökningen är att upptäcka vilken innebörd som ges åt begreppet likabehandling samt att få fram de uppfattningar som kan finnas i högskolan om likabehandling av studenter med annan etnisk tillhörighet. Dessutom är avsikten att försöka beskriva hur dessa uppfattningar kan påverka i mötet mellan lärare och studenter med annan etnisk bakgrund inom lärarutbildningen.TeoriDen fenomenografiska forskningsansatsen med kvalitativa ostrukturerade intervjuer ligger som grund för empirin, med tolkning som instrument. Ett eklektiskt angreppssätt har använts för att försöka förstå komplexiteten i forskningsområdet. Det etnologiska perspektivet försöker förstå och förklara människors tänkesätt och handlingar medan det etnografiska perspektivet som är sprunget ur etnologin, beskriver handlingar och utsagor och hur dessa förändras hela tiden och i olika situationer. Socialpsykologins tredje perspektiv, stämplingsteorin, används som en förklaringsmodell för hur avvikande beteende, utseende och egenskaper används för att dela in människor i olika fack.

Syfte och frågeställningarSyftet med detta arbete är att ta reda på hur fotbollstränare hanterar fotbollsspelare som begår disciplinära fel och hur de ser på sin egen roll i klubben utifrån betydelse och ansvar.Frågeställningarna är följande;Vad betyder disciplin för fotbollstränare? Hur ser fotbollstränare på spelare ur ett disciplinärt perspektiv?Hur hanterar fotbollstränare spelare som gjort sig skyldiga till disciplinära fel?Hur betydelsefull anser tränaren sig vara för klubben?MetodFörfattaren hade ett hermeneutiskt förhållningssätt till studien genom vilken sex manliga fotbollstränare intervjuades. Samtliga tränare har antingen varit eller är aktiva inom seniorfotbollen. Intervjuerna var semi-strukturerade och pågick mellan 45 minuter till 120 minuter. I efterhand transkriberades och analyserades materialet för att kartlägga relevant material till studien utifrån frågeställningarna.ResultatEn majoritet av de intervjuade ansåg att disciplinen var avgörande för att uppnå framgång med ett fotbollslag och samma grupp tränare såg på disciplin som ett verktyg att forma laget med både på och utanför fotbollsplanen.

Att det finns en genomgående rädsla för unga kvinnor att bli våldtagna har konstaterats i tidigare studier. Folkhälsoinstitutet visar i en annan studie att kvinnor i stor utsträckning undviker att utnyttja grönområden på grund av rädsla för våldtäkt och överfall. År 2020 ska Skellefteås vision om världens tryggaste samhälle förverkligats, trygg sexualitet och ungdomars psykiska och fysiska hälsa ska prioriteras. Syftet med denna rapport är att lyfta fram hur unga kvinnors rädsla för våldtäkt ser ut, deras tankar kring prevention samt de aktuella aktörernas preventiva åtgärder för att förebygga rädslan. Studien är avgränsad till Skellefteå kommun och 54 av dess unga kvinnor mellan 17-20 år som har fått besvara en enkätundersökning vilken rapporten i stort bygger på.

Utifrån arbetsmodellen Learning study, med variationsteorin som utgångspunkt har forskning genomförts i två klasser i Sverige med syftet att försöka identifiera kritiska aspekterna för elever i årskurs nio inom ämnesområdet det vita ljuset och dess färgspektrum. Studien är en vidareutveckling av en tidigare genomförd studie i Hong Kong och har därför även haft till syfte att undersöka om de identifierade kritiska aspekterna är generaliserbara från en skolkontext till en annan kontext.Den svenska skolan styrs nationellt utifrån styrdokument, skollag, läroplan och kursplan för skolämnet och läraren har även riktlinjer för att få en yrkesetisk förankring. Dessa delar är viktiga att läraren tar i beaktning inför planering av undervisningen. Elevernas bakgrund och förkunskaper i ämnet är av stor vikt för läraren att ta hänsyn till för att de ska kunna ta till sig undervisningen om det som läraren har tänkt att de ska lära sig.I denna studie kunde åtta kritiska aspekter identifieras i de två klasser som undersökningen genomfördes i. Fem av de kritiska aspekterna var redan identifierade i Hong Kong.

TitelSVT och mångfalden i rutan ? en kvalitativ innehållsanalys av SVT Västs produktioner ur ettmångfaldsperspektivFörfattareMariana SorianoKursPåbyggnadskurs i Medie- och kommunikationsvetenskapTerminVT 2007SyfteSyftet med denna undersökning är att utvärdera om mångfalden i SVT Västs produktioner efter säsongen 2002/2003 har utvecklats och är representativ enligt SVT:s policy för etnisk och kulturell mångfald 2006.MetodDen forskningsmetod som har använts kallas för Ethnographic Content Analysis, ECA. ECA ären kvalitativ innehållsanalys där syftet är att upptäcka och beskriva på vilket sätt ettundersökningsobjekt framställs i olika medietexter. ECA används med fördel när man vill upptäcka och kartlägga ett fenomen systematiskt och på djupet.MaterialÅtta program producerade av SVT Väst säsongerna 2002/2003 och 2006/2007:Debatt SVT1 18 mars 2003 kl. 22.00Mat/Tina SVT1 3 mars 2003 kl.

Denna d-uppsats syfte är att förklara varför det existerar en kvinnorabatt gällande påföljder för vissa typer av våldsbrott. Enligt den tidigare gjorda forskning, tenderas kvinnor att särbehandlas när påföljden skall delas ut. Detta beror delvis på att de i högre grad uppfyller vissa förlåtande parametrar såsom minskad risk för återfall, oftare vårdnad om barnen samt minskad skada vid våldshandlingar vilket i sin tur leder till annan bedömning och lindrigare påföljder. En annan förklaringsmodell till denna divergens är olika könsrollsteorier som proklamerar att synen på vad som betraktas som manligt respektive kvinnligt ligger bakom denna åtskillnad i påföljder. Tre stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med en åklagare, domare och advokat för att få tre skilda synpunkter på samma fenomen.

SyfteSyftet med undersökningen är att upptäcka vilken innebörd som ges åt begreppet likabehandling samt att få fram de uppfattningar som kan finnas i högskolan om likabehandling av studenter med annan etnisk tillhörighet. Dessutom är avsikten att försöka beskriva hur dessa uppfattningar kan påverka i mötet mellan lärare och studenter med annan etnisk bakgrund inom lärarutbildningen.TeoriDen fenomenografiska forskningsansatsen med kvalitativa ostrukturerade intervjuer ligger som grund för empirin, med tolkning som instrument. Ett eklektiskt angreppssätt har använts för att försöka förstå komplexiteten i forskningsområdet. Det etnologiska perspektivet försöker förstå och förklara människors tänkesätt och handlingar medan det etnografiska perspektivet som är sprunget ur etnologin, beskriver handlingar och utsagor och hur dessa förändras hela tiden och i olika situationer. Socialpsykologins tredje perspektiv, stämplingsteorin, används som en förklaringsmodell för hur avvikande beteende, utseende och egenskaper används för att dela in människor i olika fack.