Situationen för torskbestĂ„nden i Östersjön Ă€r idag sĂ„ pass allvarlig att ett flertal forskare, miljörörelser och Ă€ven en del politiker krĂ€ver att ett fiskestopp för torsken genast mĂ„ste införas. Kraven bygger pĂ„ Internationella HavsforskningsrĂ„dets (ICES) rekommendationer, vilka kan sĂ€gas representera den rĂ„dande vetenskapliga uppfattningen, men trots en internationell vetenskaplig enighet i frĂ„gan har inte forskarnas rekommendationer lyckats fĂ„ politiskt gehör. Torskens vĂ€g frĂ„n hav till förhandlingsbord Ă€r med andra ord en komplicerad process dĂ€r ett flertal aktörer Ă€r inblandade och relationerna inte alltid Ă€r helt tydliga. Denna studie söker kartlĂ€gga varför forskarnas rekommendationer om ett stopp för torskfisket inte omsatts i handling. Studien visar bland annat att ICES forskare genom sin rĂ„dgivande roll erhĂ„ller ett visst mĂ„tt av politiskt inflytande, men att möjligheterna att pĂ„verka frĂ„gans utgĂ„ng huvudsakligen avgörs av i vilken mĂ„n rekommendationerna kolliderar med andra intressen.

Denna uppsats handlar om texturval hos nio svensklÀrare i gymnasiet, samt deras tolkning av kursplanens formulering ?centrala verk?. Författaren till denna uppsats tar, förutom valet av tryckta skönlitterÀra texter, Àven upp multimodala texter och försöker undersöka vilka texttyper de intervjuade lÀrarna föredrar att anvÀnda i sin undervisning. Syftet Àr att försöka fÄ en inblick i hur texturvalet hos gymnasielÀrare i svenska, i relation till kursplanens ?centrala verk?, kan gÄ till.Nio svensklÀrare som arbetar pÄ gymnasiet har intervjuats via mail.

För att pÄ ett enkelt sÀtt beskriva det trepartsförhÄllande som existerar mellan barn, förÀldrar och socialnÀmnd kan sÀgas att förÀldrar har det frÀmsta ansvaret för att barns hÀlso- och sjukvÄrdsbehov tillgodoses och ytterst Àr socialnÀmnden ansvarig. Nuvarande rÀttslÀge kan ur ett tillÀmpningsperspektiv beskrivas som en trestegsraket. Den inleds efter att en motiverad vÄrdnadshavare söker socialnÀmndens samtycke för att den andre vÄrdnadshavaren motsÀtter sig barnets vÄrd. I ett första steg ska socialnÀmndens utredningsarbete bestÄ av att ta hÀnsyn till huvudregeln i förÀldrabalken som stadgar att vÄrdnadshavare har gemensam bestÀmmanderÀtt. SocialnÀmnd ska i och med huvudregeln försöka fÄ vÄrdnadshavarna att enas i frÄgan.

NĂ€tverksteamet pĂ„ Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning Ă€r ett öppenvĂ„rdsteam inom stadsdelen. Teamet Ă€r kopplat till barn-, ungdom- och familjegruppen och kan arbeta pĂ„ uppdrag av antingen socialsekreterare eller utifrĂ„n att förĂ€ldrar sjĂ€lva kontaktar teamet för rĂ„d och stöd. Syftet med denna uppsats Ă€r att göra en brukarutvĂ€rdering av teamets arbete med samarbetssamtal mellan separerade förĂ€ldrar som Ă€r bosatta inom stadsdelen. Vi har anvĂ€nt oss av en kvantitativ metod dĂ€r fjorton förĂ€ldrar telefonintervjuats utifrĂ„n en enkĂ€t med huvudsakligen standardiserade frĂ„gestĂ€llningar. FrĂ„gestĂ€llningarna i rapporten Ă€r: vilka Ă€r de förĂ€ldrar som kommer pĂ„ samarbetssamtal till NĂ€tverksteamet pĂ„ Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning? Hur upplever förĂ€ldrarna samtalsformen, samtalsledaren och reflektören? Finns det nĂ„gon skillnad i upplevelse mellan mammor och pappor samt finns det nĂ„gra grupper eller kategorier som utmĂ€rker sig i undersökningen? Resultaten visar att förĂ€ldrarna i undersökningen Ă€r nöjda med de insatser som NĂ€tverksteamet erbjuder.

Problem I vilken utstrÀckning motsvarar ekonomerna frÄn MÀlardalens högskola de krav som arbetsgivarna i VÀsterÄs och Eskilstuna med omnejd stÀller pÄ nyutexaminerade ekonomer?SyfteGenom att kartlÀgga och analysera eventuella brister som förekommer hos utexaminerade ekonomer frÄn MÀlardalens högskola utifrÄn ett arbetsgivarperspektiv, Àr huvudsyftet med denna uppsats att komma med förslag till hur ekonomutbildningen kan kompletteras för att bÀttre motsvara arbetsgivarnas krav.MetodFör att uppnÄ studiens syfte har intervjuer gjorts med tio företag i regionen dÀr representanter fÄtt svara pÄ frÄgor om brister och förtjÀnster hos ekonomer frÄn MÀlardalens högskola, samt vilka krav som stÀlls pÄ nyutexaminerade ekonomer. Uppsatsens referensram bygger pÄ sekundÀrdata frÄn vÀsentliga webbplatser och böcker om Àmnet högskolestudier och rekrytering.SlutsatsResultatet av denna studie Àr huvudsakligen att vi funnit att ekonomerna frÄn MÀlardalens högskola i hög utstrÀckning motsvarar de krav som arbetsgivarna i regionen stÀller pÄ sina nyanstÀllda. De utvecklingsomrÄden hos högskolan som framkommit Àr frÀmst att kontakten med lokala arbetsgivare kan bli bÀttre genom exempelvis praktik eller fler gÀstförelÀsare och att kurserna i högre grad kan knytas till verkligheten. Det har Àven visat sig att mÄnga företag ser det som positivt om studenterna breddar sina kunskaper inom bland annat engelska, andra sprÄk, IT och teknikförstÄelse..

Bakgrund: Gynekologisk cancer Àr ett utbrett spektrum av cancersjukdomar bland kvinnor och behandlingarna har betydelse för upplevelsen av den sexuella hÀlsan. Den sexuella hÀlsan Àr viktig för mÀnniskans totala upplevelse av hÀlsa. Om den sexuella hÀlsan upplevs otillfredsstÀllande kan ett lidande uppstÄ. Syfte: Syftet Àr att beskriva kvinnors upplevelse av sexuell hÀlsa vid gynekologisk cancer. Metod: En litteraturöversikt över tolv kvalitativa artiklar har genomförts.

Temat för denna studie Ă€r tĂ€torters utveckling och regionala rumsliga inordning. Med utgĂ„ngspunkt i det amerikanska begreppet sprawl, som brukar anvĂ€ndas för att beskriva hur framför allt nordamerikanska stĂ€der har utvecklas, har statistik över tĂ€torter i Örebros lokala arbetsmarknadsregion bearbetats och analyserats. Syftet med undersökningen har varit att relatera begreppet sprawls innebörder till de befolknings-, yt- och tĂ€thetsmĂ€ssiga förĂ€ndringar som tĂ€torterna i Örebros lokala arbetsmarknadsregion genomgĂ„r under perioden 1980-2005 och den rumsliga formering som hĂ€rmed genereras baserat pĂ„ dem. Genom att utforska vad som avses med begreppet sprawl erhĂ„lls en tĂ€mligen klar bild av den stadsutveckling som begreppet beskriver. Denna beskrivning ligger sedan till grund för hur det statistiska materialet kan analyseras.

Vi Àr intresserade av begreppet matchning i förhÄllande till familjehemssekreterares arbete med att fÄ rÀtt familjehem till ett visst barn. Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ hur familjehemssekreterare gör nÀr de matchar barn med familjehem och om de anvÀnder nÄgra specifika instrument eller metoder i denna process. Vi vill ocksÄ undersöka vilka faktorer som vÀger tyngst och vad som bestÀmmer att en specifik familj matchas med ett visst barn. De centrala frÄgestÀllningarna i uppsatsen Àr Hur gör familjehemssekreterare nÀr de samlar in information om familjehem och barn?AnvÀnds specifika metoder eller instrument vid matchning av familjehem och barn? Vilka faktorer pÄverkar bedömningen vid matchning?Hur gör de nÀr de matchar barn och familjehem?Uppsatsen Àr en kvalitativ studie och empirin bestÄr av Ätta halvstrukturerade intervjuer med familjehemssekreterare.

SammanfattningÅsby hem & trĂ€dgĂ„rd Ă€r ett företag i Hallstahammar som huvudsakligen sĂ€ljervĂ€xter, trĂ€dgĂ„rdstillbehör och möbler. De försöker omprofilera sig frĂ„n turistmĂ„l tillatt locka regelbundna kunder. VĂ„rt uppdrag var att ur ett informationsdesignsperspektivse över skyltningen inuti butiken och ge förslag till förbĂ€ttringar. NĂ€r vibörjade arbeta med företaget hade de nyligen skaffat en ny grafisk profil som Ă€nnuinte anvĂ€ndes fullt ut.Vi genomförde muntliga enkĂ€ter med 30 kunder för att se vad de tyckte om denbefintliga informationen i butiken, och för att se hur Åsby hem & trĂ€dgĂ„rdskundgrupp ser ut. Det vi sĂ„g som mest intressant i resultatet var att de flestakunderna Ă€r kvinnor över 40 Ă„r.

Denna rapport bestÄr av tre delar. Den första delen sammanfattar en bakgrundsstudie avmedicintekniska regelverk. Den andra delen redogör för en intervjuserie med personer somarbetar regelbundet med medicinteknik. I den sista delen har erfarenheterna frÄn de tidigaredelarna tillÀmpats för att lÀmna rekommendationer om vidareutvecklingen av en prototyp föratt mÀta spasticitet hos patienter med neurologiska skador.Bakgrundsstudien har haft som syfte att för lÀsaren ge en överblick över hur medicintekniskaregelverk Àr uppbyggda med fokus pÄ generella lagar och standarder för marknaderna inomEU och USA. Som kÀllor till den regulatoriska översikten har huvudsakligen direktiv ochinformation frÄn myndigheter anvÀnts.Intervjuserien Àr till för att vidareutveckla bakgrundsstudien genom att undersöka hur man ipraktiken betraktar och arbetar med regelverken i olika medicintekniska företag i Sverige.Intervjuerna har haft som mÄl att överföra kunskap och erfarenhet snarare Àn att ge nÄgotstatistiskt underlag.

Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga kapitalstrukturen i olika branscher pÄ den svenska aktiemarknaden och utifrÄn detta utröna om skillnader mellan branscher kan pÄvisas. Om skillnader kan identifieras syftar uppsatsen till att visa vilka faktorer som ligger bakom dessa skillnader. Uppsatsen syftar Àven till att analysera skillnader mellan branscher över tiden. UtifrÄn statistiska metoder undersöker uppsatsen om det föreligger skillnader i kapitalstruktur mellan de olika branscherna pÄ den svenska aktiemarknaden. Uppsatsen baseras pÄ tvÄ mÀttidpunkter, Är 1990 och Är 2000, för att se om det skett förÀndringar över tiden.

Arbetsplatskonflikter Àr ett svÄrt Àmne som tenderar att resultera i konsekvenser för bÄde anstÀllda och chefer i organisationer. DÄ jag anser mig ha upplevt en osÀkerhet och frustration hos chefer nÀr de stÀllts inför konfliktrelaterade samtal, funderade jag över hur det kunde vara möjligt att till synes vÀlutbildade chefer agerade pÄ sÄdant sÀtt. För att nÀrma mig en förstÄelse i fenomenet valde jag att genomföra en studie av chefers subjektiva uppfattningar om hur deras utbildning fungerat som stöd vid konfliktrelaterade samtal med medarbetare. Samt att undersöka hur chefernas upplevelser och agerande kan tÀnkas ha pÄverkats av utbildningen. Eftersom att chefernas egna upplevelser var av intresse, genomfördes kvalitativa intervjuer.

Servant leadership Àr ett begrepp som visar potential inom ledarskapsforskningen, framförallt för att förklara meningsskapande ledarskap, hur ledaren leder sig sjÀlv samt hur ledarskap kan accepteras utan auktoritet. Problemet Àr att forskningen hittills varit alltför okritisk. Begreppets validitet har bevisats i kvantitativa mÄtt, men dess implikationer för sjÀlva ledarskapsutövandet eller ledaren Àr oklara.Syftet med uppsatsen Àr att testa begreppet servant leadership som verktyg för ledarskapsstudier. Kan begreppet konkretiseras och mÀtas? Kan man vara sÀker pÄ vad man mÀter? För att besvara dessa frÄgor omfattar uppsatsen en granskande litteraturstudie och en tillÀmpande fallstudie i tre delar.Resultaten antyder att begreppet servant leadership kan brista i precision och tillförlitlighet.

I detta projekt presenteras förbÀttringsförslag för Carlsbergs pallhantering. Carlsberg har sedan en tid tillbaka haft problem med sin pallhantering. Ca 40 000 pallar som skickas ut returneras aldrig frÄn kund. Detta leder till förluster för företaget dÄ företaget tvingas köpa nya pallar dÄ brist uppstÄr. Ett annat problem Àr att det ej finns nÄgot tillförlitligt system för att se hur mÄnga pallar som egentligen existerar inom företaget eller vilken typ av pallar det Àr.Uppgiften Àr att identifiera de största problemomrÄdena och komma med förslag pÄ ÄtgÀrder för dessa.Under projektarbetets gÄng har det framkommit att rutiner för pallhantering finns pÄ de flesta anlÀggningar men att mÄnga av rutinerna ej efterföljs.

Enligt rapporter frĂ„n Arbetsmiljöverket Ă€r arbetsrelaterade besvĂ€r som inte beror pĂ„ arbetsplatsolycka vanliga inom trĂ€dgĂ„rdsnĂ€ringen. Orsakerna till besvĂ€ren Ă€r huvudsakligen en följd av pĂ„frestande arbetsstĂ€llningar, korta upprepade arbetsmoment och tung manuell hantering. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vad trĂ€dgĂ„rdsmĂ€stare bör tĂ€nka pĂ„ vad gĂ€ller belastningsergonomi för att minska risken för skador i sitt arbete. Sökningar gjordes i databaserna Medline via PubMed, ScienceDirect och Academic Search Elite med sökorden horticulture, gardening, agriculture, ergonomics, pruning, shoveling, stoop, lifting technique and musculoskeletal injuries.Resultatet visade att nĂ€r det gĂ€ller lyftteknik och arbetsstĂ€llningar bör man i möjligaste mĂ„n undvika att utföra dessa med en framĂ„tböjd överkropp och raka ben. Denna kroppshĂ„llning visade sig vara sĂ€mre i jĂ€mförelse med andra tekniker och kroppspositioner med hĂ€nsyn taget till pĂ„frestningsgraden av lĂ€ndryggen.Även vid grĂ€vning finns per automatik ett starkt inslag av att luta sig fram med böjd överkropp med den följden att ryggen utsĂ€tts för krafter som kan vara skadliga.