I denna c-uppsats behandlas Àmnet fysisk miljö i förskolan och hur den kan utformas utifrÄn ett barnperspektiv. Syftet var att vidga förstÄelsen för hur den fysiska förskolemiljön, utifrÄn ett barnperspektiv, kan anpassas för att samspela med barnens intressen och behov. För att besvara de frÄgestÀllningar som svarar mot studiens syfte har vi genomfört fokusgruppsintervjuer samt observationer vid tvÄ förskolor. Fokusgruppsintervjuerna har analyserats utifrÄn en hermeneutisk analysmetod. VÄr teoretiska utgÄngspunkt har huvudsakligen utgÄtt frÄn ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med denna studie Àr dels att ur ett salutogenetiskt perspektiv belysa ensamstÄende mammors livssituationer och de strategier som Àr av betydelse för att hantera vardagen. Dels att visa pÄ vilka behov som verksamheter, riktade till ensamstÄende, kan svara mot hos de ensamstÄende mammorna.Datainsamlingsmetoden Àr huvudsakligen kvalitativ med icke-standardiserade intervjuer, som har kombinerats med en standardiserad enkÀt. Totalt har 11 intervjuer genomförts, varav Ätta med ensamstÄende mammor och tre med representanter för de riktade verksamheterna. Studien Àr till viss del styrd av ett teoretiskt perspektiv som har fÄtt ange fokus och riktning. DÀrefter har analysen av materialet varit mer eller mindre induktiv, dÄ det ur empirin har fÄngats teman och begrepp.

SAMMANFATTNINGSverige har sedan 1895 haft lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag vilket betyder att en godkÀnd eller auktoriserad revisor granskar aktiebolagets Ärsredovisning, bokföring, samt styrelsen och den verkstÀllande direktörens förvaltning. Majoriteten av medlemslÀnderna i EU har valt att gÄ ifrÄn en lagstadgad revisionsplikt för smÄ aktiebolag, till stor del pÄ grund av kostnaden, varefter vi stÀller frÄgan, stÄr Sverige pÄ tur?VÄr problemformulering: Anser smÄ aktiebolag i UmeÄ att revisionsplikten bör vara kvar, tas bort eller undantas för de minsta aktiebolagen?Kan vi genom att exempelvis beakta aktiebolagets storlek, ÀgarsammansÀttning och behovet av andra redovisningstjÀnster utlÀsa generella mönster om instÀllning till revisionsplikten?Studiens teoretiska referensram tar sin grund i vetenskapliga artiklar som gjorts i lÀnder dÀr revisionsplikten Àr frivillig, lagstadgad för samtliga företag samt lÀnder som har undantagit de minsta aktiebolagen. Detta för att skapa en grund och för att kunna se frÄgan ur olika perspektiv. Ytterligare teorier som anvÀnts Àr intressentmodellen och agentteorin som behandlar intressenternas nytta samt riktar stort fokus till relationerna parterna emellan.Vi har genom en enkÀtstudie sÄledes utrett vilken instÀllning smÄ aktiebolag i UmeÄ har till revisionsplikten.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att utveckla ett angreppssÀtt för att bÀttre förstÄ segmenteringen pÄ industriella marknader. Vidare Àmnar vi öka förstÄelsen för de problem och möjligheter som uppstÄr vid en segmentering pÄ industriella marknader med dynamisk karaktÀr Metod: Vi har genomfört en fallstudie med kvalitativa samtalsintervjuer. VÄrt övergripande tillvÀgagÄngssÀtt Àr abduktion. Insamlingen av primÀr- och sekundÀrdata har huvudsakligen skett via intervjuer och litteratur. Vi har anvÀndt oss av Tetra Recart AB som vÄr fallstudie och företaget utgör dÀrmed det empiriska materialet.

Lyckobegreppet har intagit en alltmer central roll i den internationella vÀlfÀrdspolitiska diskussionen under den senaste tioÄrsperioden. Lycka har i regel setts som ett begrepp bestÄende av tvÄ delar: (1) livstillfredsstÀllelse (dvs. hur nöjd en individ Àr med sitt liv) och (2) affektivt vÀlbefinnande (dvs. hur individen kÀnner sig) vilket utgör det s.k. hybridteoretiska lyckobegreppet.

Som hjÀlpmedel för att följa upp och kontrollera Àndringar i vÄtÀndekemin pÄ en kartongmaskin finns nuförtiden olika sorters on-line mÀtinstrument tillgÀngliga pÄ marknaden. Syftet med dessa Àr att kontinuerligt mÀta variabler som Àr intressanta för processen vilka sedan kan kopplas till egenskaper hos mÀlden. MÄlet med projektet var att koppla mÀtningar utförda med ett sÄdant instrument till Àndringar i kemikaliedoseringar och andra processvariabler för att om möjligt kunna anvÀnda mÀtningarna för att förutspÄ kvalitetsvariationer hos den fÀrdiga produkten. PÄ sÄ sÀtt kan anvÀndbarheten för instrumentet ökas. Undersökningen har huvudsakligen skett med multivariat dataanalys pÄ data uthÀmtat under hösten 2000, januari 2001 och sommaren 2001.

Under 1990-talet pÄgick en debatt om revisionspliktens vara eller inte varaför de mindre företagen. Sverige Àr ett av fÄ lÀnder i Europa som fortfarandehar kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag. Det Àr inte lÀngre en frÄgaom det kommer ske en lagÀndring Àven i Sverige utan snarare en frÄga omnÀr och hur det kommer att ske.Syftet med rapporten Àr att beskriva hur den slopade revisionspliktenkommer att pÄverka revisionsbyrÄerna samt ta reda pÄ om det kommer attske nÄgra former av förÀndringar inom revisionsbranschen, och i sÄ fall ?vilka?Uppsatsen har huvudsakligen en explorativ karaktÀr eftersom syftet Àr attbeskriva eventuella konsekvenser av en lagÀndring som Ànnu integenomförts. Genom att anvÀnda oss av kvalitativ metod har vi fÄtt en djupareförstÄelse för Àmnet, snarare Àn en bred och översiktlig.

Bakgrund: Osteoradionekros Àr en komplikation till strÄlbehandling mot huvud-hals-cancer. Personer som drabbasbehandlasiblandmed kÀkbensrekonstruktion.Mycket lite Àr kÀnt om hur dessa personer hanterar sin situation.Syfte: Att öka och fördjupa kunskapen om vilka strategier som personer som genomgÄtt kÀkbensrekonstruktionefter komplikation till cancerbehandling, anvÀnder för att hantera sin situation.Metod: Klassisk grounded theory anvÀndes vid analysen av 11 kvalitativa intervjuer, som utfördes medöppna frÄgorutifrÄn en temaguide.Konsekutivt och teoretiskt urval anvÀndes tills saturation uppnÄddes.Syftet med metoden Àr att förutsÀga och förklara det studerade fenomenet.Resultat:I analysen framkom kÀrnkategorin ?att orka bÀra sitt öde?.Personer som genomgÄtt en kÀkbensrekonstruktion p.g.a. osteoradionekros anvÀnder huvudsakligen fyra strategier för att hantera sin situation. De tar de chanser de fÄr;börjar om pÄ nytt genom att ta en dag i sÀnder; skaffar sig ett nytt perspektiv pÄ livet;och söker stöd hos andra i alla tillgÀngliga sfÀrer.Konklusion/Implikation:Ett ökat stöd behövs riktat till denna grupp av patienter.

Syftet med studien var att undersöka hur sköterskor som arbetar pÄ en operationsavdelning dÀr WHOŽs Surgical Safety Checklist anvÀnds, upplever kommunikation, samarbete och patientsÀkerhet.Kort metodbeskrivning: Kvantitativ metod. Design: Deskriptiv, retrospektiv, icke-experimentell tvÀrsnittsstudie. Datainsamlingen genomfördes pÄ en operationsavdelning som anvÀnt WHOŽs Surgical Safety Checklist drygt ett Är. Deltagarna fick anonymt besvara ett frÄgeformulÀr med strukturerade frÄgor, en översatt version av the Safety Attitudes Questionnaire (SAQ) anpassad till operationspersonal (OR). I studien undersöktes 3 av frÄgeformulÀrets 6 teman: sÀkerhetskultur, samarbetsklimat och stressidentifiering.

SammanfattningSyftet med studien Àr att fÄ en större inblick i de faktorer som eleverna sjÀlva upplever har betydelse för deras motivation till skolarbete. I dagens skola kÀnner sig lÀrare ofta maktlösa inför elever som Àr omotiverade och saknar lust till skolarbete. En ökad medvetenhet och förstÄelse för vilka motivationsfaktorer som pÄverkar eleverna i deras skolarbete ger lÀrarna fler och effektivare verktyg att stimulera eleverna. Ofta Àr brist pÄ motivation situationsbunden, eleven kan mycket vÀl vara motiverad i andra sammanhang Àn skolan. SÄ hur kan lÀrarna vÀcka denna lust och nyfikenhet hos omotiverade elever och vilka faktorer pÄverkar eleverna?SÀrskilt utmanande kan det vara att försöka motivera elever i behov av sÀrskilt stöd.

Uppsatsens syfte Àr att klargöra vad principen novus actus interveniens innebÀr. Principen kan möjliggöra att det skadestÄndsrÀttsliga ansvaret begrÀnsas och upphÀvs för den initiala skadevÄllaren, om en utomstÄende tredje man medverkar eller orsakar en skadas intrÀffande. Med hjÀlp av principen novus actus interveniens bryts orsakssambandet och den tredje mannen övertar ansvaret för skadan som intrÀffat. En skada som orsakas av extraordinÀra naturhÀndelser eller av den skadelidande sjÀlv kan ocksÄ medföra att principen novus actus interveniens kan appliceras. Det rÄder oklarheter om principen utgör gÀllande rÀtt i Sverige och dÀrmed jÀmförs rÀttslÀget avseende principen novus actus interveniens med den engelska skadestÄndsrÀtten.

Att företag inför miljöledningssystem i syfte att underlÀtta arbetet med miljöfrÄgor blir idag allt vanligare. Detta Àr ofta ett resultat av krav frÄn externa intressenter och Àr avsett att stÀrka företagets position i konkurrens med andra företag. Men vad kan tÀnkas utgöra den förenande lÀnken inom ett företag som fÄr miljöarbetet att fungera och utvecklas? Hur kan den lÀnken i sÄ fall stÀrkas? Den hÀr C-uppsatsen fokuserar pÄ dessa frÄgor och ramas in av begreppet kommunikation. FrÄgorna rörde bl.a.

Bakgrund: En uppmĂ€rksammad debatt om progressiva avskrivningar i bostadsrĂ€ttsföreningar ligger som grund för denna studie. I samband med den tvingande övergĂ„ngen för Sveriges företag att tillĂ€mpa K-regelverken i redovisningen, uppstod oklarheter kring rĂ€tten att tillĂ€mpa avskrivningsmetoden. Problemet Ă€r ursprungligen en tolkningsfrĂ„ga, eftersom ÅRL tillsammans med K-regelverken kan tolkas och uppfattas pĂ„ olika sĂ€tt. 28 april 2014, fattade BFN ett beslut att förbjuda den progressiva avskrivningsmetoden vid tillĂ€mpning av K2.Syfte: Studiens syfte var att undersöka involverade parters uppfattningar och Ă„sikter kring avskrivningsmetoden i bostadsrĂ€ttsföreningar. Med involverade parter menas revisorer, byggföretag, bostadsrĂ€ttsorganisationer samt bostadsrĂ€ttsföreningar.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod.

Syftet med denna studie var att beskriva hemlösa kvinnors erfarenheter. Hemlösa kvinnor har i vissa sammanhang beskrivits som samhÀllets minst respekterade och mest exkluderade grupp. Enligt feministisk teori genomsyras vÄrt samhÀlle av en ojÀmlik könsmaktsordning som systematiskt underordnar kvinnor som grupp. UtifrÄn antagandet om mÀns och kvinnors ojÀmlika stÀllning i samhÀllet syftade studien till att söka svar pÄ frÄgestÀllningen ?hur pÄverkar den kulturella genuskonstruktionen kvinnornas sÀtt att förhÄlla sig till sin situation som hemlösa?? UtifrÄn ett strategiskt urval via ett hemlöshetscafé knöts kontakter med tvÄ kvinnor.

Uppsatsen kartlÀgger tre mindre revisionsbolags anpassning, organisatorisk som marknadsföringsmÀssig, i samband med revisionspliktens avskaffande, samt huruvida det finns skÀl att anta bibehÄllna kundrelationer avregleringen till trots. För detta syfte belystes teorier inom organisatorisk förÀndring samt fyra dimensioner vilka företag kan arbeta med för att knyta sina kunder till företaget och skapa Ätagande i relationerna. Dessa dimensioner, frÄn litteratur inom relationsmarknadsföring, var grad av kundfokus, kommunikation, tillit och tjÀnsteportföljens uppbyggnad. UtifrÄn dessa utformades frÄgor, och personliga intervjuer lÄg till grund för insamlandet av kvalitativ data. Denna analyserades sedermera och generaliseringar drogs mot bakgrund av den teoretiska referensramen.