Denna studie utreder de motstridiga uppgifter som idag förekommer om Bo Hanssons mest framgÄngsrika album Sagan om Ringens reception i Sverige efter att den gavs ut december 1970. Dess genomslag har i dagens relativt knapphÀndiga receptionsmaterial beskrivits som en omedelbar succé men samtidigt som enbart mÄttlig. Studien innefattar huvudsakligen insamlade och granskade historiska primÀrkÀllor i form av dags- och kvÀllstidningsartiklar frÄn Sveriges fyra största tidningar och styrs av en huvudfrÄga och en följande bifrÄga: I vilken omfattning omskrevs verket och hur formulerades receptionen i dÄtidens svenska press? BifrÄgan grundas i utsagor om en sÀrstÀllning som Bo Hansson idag anses ha erhÄllit jÀmte sin samtida sociokulturella kontext, nÀmligen sjuttiotalets svenska Musikrörelse Àven kallad Proggrörelsen. Studien föranleds av ett biografiskt bakgrundsavsnitt och avrundas med en kort biografisk epilog som syftar till att stÀrka lÀsarens helhetsförstÄelse av uppsatsens centrala artikelstudie.

Svensk filmindustri idag finansieras huvudsakligen genom statliga medel. Dock finns det inte tillrÀckligt med finansiella medel jÀmfört det antal svenska filmer som produceras varje Är. NÀr finansieringen Àr otillrÀcklig kan det vara av största vikt att förstÄ och kunna arbeta med finansiell bootstrapping som verktyg för att kunna slutföra produktionen av filmen. Finansiell bootstrapping Àr ett begrepp som kan fungera som ett resursanskaffande verktyg för att tillföra resurser till en produktion till en lÀgre kostnad Àn marknadspriset, eller till ingen kostnad alls. Denna uppsats syftar till att undersöka om detta verktyg finns inom svensk filmproduktion ? och i sÄ fall vilka som anvÀnder verktyget och varför.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att identifiera och analysera de aspekter som Àr viktiga att beakta vid utformandet av ett bonussystem i ett snabbt vÀxande kunskapsföretag. Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och har gjort en intensiv utformning av studien. Vi har gjort en fallstudie av 3:s bonussystem och för att samla information har vi huvudsakligen anvÀnt oss av intervjuer och enkÀter. Teoretiska perspektiv: Vi har sett pÄ teorier om belöningssystem och pÄ teorier om vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ nÀr det gÀller kunskaps- och tillvÀxtföretag för att sedan försöka lÀgga samman dessa för att fÄ fram de aspekter som vi anser Àr viktiga för att ett bonussystem skall fungera i denna typ av företag. Empiri: Empirin presenteras i uppsatsen tillsammans med analysen och dessa bestÄr av en presentation av 3:s bonussystem och de omrÄden som innebÀr eller kan innebÀra problem för 3.

SyfteSyftet var att undersöka hur TV-bilden av fotbollsstjÀrnan förÀndrats frÄn 1970-talet till dagens TV-bild.FrÄgestÀllningar? Vilka egenskaper och vÀrdegrunder förknippades den traditionella fotbollsstjÀrnan med?? Vilka egenskaper och vÀrdegrunder förknippas den nya fotbollsstjÀrnan med?? Vilka faktorer har legat till grund för denna förÀndringsprocess?MetodJag baserar min empiri inledningsvis pÄ kvalitativa litteraturstudier och sedan huvudsakligen pÄ observationer gjorda pÄ olika TV-produktioner om hur fotbollsstjÀrnan skildras i dagens samhÀlle. Jag har anvÀnt mig bÄde av TV-produktioner sÄ som nutida matcher i direktsÀndning och arkiverade sÄdana. Matcherna har jag observerat i sin helhet inklusive studiodiskussion.ResultatDen traditionella fotbollsstjÀrnan förknippas med följande vÀrden och vÀrdegrunder:? det korintiska amatöridealet? kalvinistisk arbetsmoral? kollektivism och lagfokusering? lokalförankring? gentlemannavirtuositet? atletisk fascination baserad pÄ prestation.Den nya fotbollsstjÀrnan förknippas med följande vÀrden och vÀrdegrunder:? det korintiska amatöridealet fusionerat med den kalvinistiska arbetsmoralen? framgÄng? globaliserat kÀndisskap? atletisk fascination baserad pÄ skönhet/estetik? glamour? mode och trend.Dessa faktorer har legat till grund för förÀndringsprocessen:? hyperrealismen? kulturfusionen? informationsflödet? globaliseringen.SlutsatsFotbollsstjÀrnan har gÄtt frÄn att ha varit en lokalförankrad folkhjÀlte till att idag ses som en trendig, modemedveten, mÄlmedveten, ambitiös och professionell stjÀrna.

Bakgrund: MĂ„lstyrning Ă€r en styrform som anvĂ€nds i stor utstrĂ€ckning inom den offentliga sektorn och dĂ€rigenom av landsting. Problem med mĂ„lstyrning inom offentlig verksamhet har pĂ„visats av en mĂ€ngd olika forskare med fokus mot mĂ„l, och den bestĂ€llare- utförarestruktur som rĂ„der. Hur chefer uppfattar styrsystemet inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden Ă€r dock inte studerad i samma utstrĂ€ckning. Trots ett krav frĂ„n landstingsledningens sida om minskat antal anstĂ€llda inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden i Östergötland har en ökning skett, nĂ„got som fĂ„ngade uppsatsförfattarnas uppmĂ€rksamhet gentemot styrningen i organisationen.Syfte: Genom att utgĂ„ frĂ„n centrum- och verksamhetschefers uppfattningar om mĂ„l och styrning undersöka mĂ„lstyrningen som styrmetod inom en decentraliserad hĂ€lso- och sjukvĂ„rdsorganisation.Metod: Studien grundar sig i ett deduktivt synsĂ€tt och har genomförts i form av en fallstudie pĂ„ ett centrum inom HĂ€lso- och sjukvĂ„rden i Östergötland. Empiriskt material har insamlats i huvudsak genom semistrukturerade intervjuer med tvĂ„ centrumchefer, samt e-postintervjuer med fyra verksamhetschefer.Resultat: MĂ„lstyrning som styrmetod inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden har brister.

NÀr reglerna om skattebefrielse för kapitalvinster pÄ nÀringsbetingade andelar infördes Är 2003, öppnades Àven en möjlighet för företag att genom ett sÄ kallat paketeringsförfarande överlÄta tillgÄngar skattefritt. Paketeringsförfarandet gÄr till pÄ sÄ sÀtt att tillgÄngen lÀggs in i ett dotterbolag, paketeringsbolag, vilket sedan avyttras till en extern förvÀrvare. Om andelarna i dotterbolaget Àr kapitalandelar som utgör nÀringsbetingade andelar blir vinsten undantagen frÄn beskattningen. Det finns dock tvÄ lagrum som reglerar nÀr andelar ska anses utgöra lagerandelar, vilka inte Àr nÀringsbetingade. Det Àr den sÀrskilda regeln i 27 kap.

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur svenska smÄ- och medelstora tillverkningsföretag eventuellt pÄverkas i tider dÄ den svenska valutakursen fluktuerar och förstÀrks kraftigt. Vidare har mÄlet med uppsatsen varit att studera om, och i sÄ fall hur dessa företags internationella konkurrenskraft och strategier pÄverkats som en effekt av den svenska valutakursens fluktuationer. Den teoretiska referensramen inkluderar huvudsakligen teorier som behandlar företags strategi och internationella konkurrenskraft. Dessa teorier har vi anvÀnt med mÄlet att studera och förklara hur företag hanterar den svenska valutakursens fluktuationer för att bibehÄlla sin internationella konkurrenskraft. Vidare sÄ har vi försökt finna samband mellan hur dessa förÀndrats under tid inom företaget och om utvecklingen kan förklaras med utvecklingen av den svenska valutakursen som pÄverkande faktor.

Bakgrund Inom palliativ vÄrd möter sjuksköterskor huvudsakligen existentiella frÄgor relaterade till döden. Dock Àr det inte alltid sjuksköterskor vill möta dessa frÄgor, vilket kan skapa lidande för patienten. Vald teoretisk referensram utgörs av Travelbee?s teori om mellanmÀnskliga relationer och Watson?s teori om att skapa en hjÀlpande och tröstande relation. Syfte Att belysa sjuksköterskans erfarenheter av existentiella frÄgor i möten med patienter som vÄrdas  i den palliativa vÄrdens sena fas.

Betong Ă€r ett byggnadsmaterial som anvĂ€nds i stor skala i byggbranschen. Över hela vĂ€rlden pĂ„gĂ„r kontinuerlig forskning för att förbĂ€ttra betongens egenskaper för olika Ă€ndamĂ„l. De ingĂ„ende delmaterialen i betongen har stor inverkan pĂ„ hĂ„llfasthets- och vĂ€rmeutveckling, vilka Ă€r mycket viktiga egenskaper för den hĂ€rdande betongen. Examensarbetet har utförts genom litteraturstudier, laboratorieförsök, kursundervisning och datainsamling av genomförda mĂ€tningar. UtifrĂ„n erhĂ„llna mĂ€tresultat har utvĂ€rdering genomförts för beskrivning av hĂ„llfasthets- och vĂ€rmeutveckling för totalt fem betongrecept, som tagits fram av Betongindustri AB i Stockholm.

Syftet med denna studie var att ge en fördjupad förstÄelse för lÀrares tillvÀgagÄngssÀtt vid betygsÀttning och bedömning av Engelska pÄ gymnasiet. Vid undersökningen genomfördes kvalitativa forskningsintervjuer med sex engelsklÀrare verksamma pÄ gymnasiet. Resultatet visade fyra huvudprinciper som lÀrarna anvÀnder vid betygsÀttning: ?principen att utgÄ frÄn kursplanen?, ?principen att inte tappa fokus?, ?principen att vÀrna om eleven? samt ?principen att hitta en avgörande faktor?. Studien visade att lÀrarna huvudsakligen följer Skolverkets anvisningar för betygssÀttningen, men att hÀlften av lÀrarna i undantagsfall anvÀnder principer som faller utanför Skolverkets intentioner.

I form av en utvÀrdering har Stiftelsen för Insamlingskontroll (nedan kallat SFI) granskats med avseende pÄ hur deras kontroll av 90-kontoinnehavare ser ut. Syftet med utvÀrderingen Àr att skapa en bild av granskningen i dagslÀget samt att kartlÀgga var eventuella brister finns. Informationen som ligger till grund för undersökningen har hÀmtats direkt frÄn SFI men kompletterande data har Àven inhÀmtats frÄn organisationer som innehar ett 90-konto. Till följd av att brister upptÀckts har jag försökt kartlÀgga hur kontrollen kan göras mer tillförlitlig. Huvudsakligen bottnar bristerna i otydlighet frÄn SFI:s sida samt för lÄgt stÀllda krav pÄ kontoinnehavarna.

Huvudsyftet med denna uppsats Ă€r att visa pĂ„ ett behov av och möjligheterna med hydroakustiskkommunikation mellan ubĂ„tar, ytstridsfartyg och helikoptrar. UbĂ„tars upptrĂ€dande stĂ€ller sĂ€rskilda krav pĂ„kommunikationsvĂ€gar. Idag sker kommunikation till och frĂ„n svenska ubĂ„tar huvudsakligen med hjĂ€lp avradio vilket begrĂ€nsar deras taktiska upptrĂ€dande. Inom ramen för det nĂ€tverksbaserade försvaret kommerdet att bli nödvĂ€ndigt att utnyttja nya kommunikationsdimensioner.Hydroakustisk kommunikation utnyttjar ljudvĂ„gsutbredning i vatten vilket skiljer sig avsevĂ€rt frĂ„nradiovĂ„gsutbredning i luft. Östersjön med sitt brĂ€ckta, skiktade vatten stĂ€ller sĂ€rskilda krav pĂ„ utformningenav ett hydroakustiskt kommunikationssystem men skapar ocksĂ„ möjligheter.

Enligt huvudregeln i svensk skatterÀtt ska företag som tidigare Är redovisat underskott dra av underskottet det följande beskattningsÄret. Till huvudregeln följer begrÀnsningar i avdragsrÀtten, vilka aktualiseras först vid ÀgarförÀndringar. En begrÀnsningsregel som har fÄtt mycket uppmÀrksamhet Àr den som följer av 40 kap. 12 § Inkomstskattelag 1999:1229 (IL). Paragrafen infördes ursprungligen för att begrÀnsa handel med underskottsföretag.

Denna uppsats Àr en historisk studie av lÄngsiktigt mÄnadssparade i fonder under Ären 1995-2004. Studien Àr begrÀnsad till elva aktiefonder som huvudsakligen investerar i Sverige och som lÀmpar sig för mÄnadssparande.Syftet med uppsatsen Àr dels att undersöka effekten av att kontinuerligt spara till mÄnadens bÀsta kurs jÀmfört med mÄnadens genomsnittliga kurs, vilket undersöks genom simulerat sparande, dels att studera huruvida det funnits regelbundenheter mellan mÄnadens dagar vad gÀller förekomsten av höga och lÄga kurser som kunnat vara till hjÀlp för att optimera tidpunkten för mÄnadsinsÀttningen. Denna del av studien genomförs frÄn tvÄ hÄll, först genom att för varje dag i mÄnaden berÀkna genomsnittet för fondandelskursen, sedan genom ett simulerat mÄnadssparande pÄ dagsbasis.Vi finner att resultatet av att alltid ha köpt till de bÀsta kurserna Àr drygt 4 % fler innehavda fond-andelar Àn för det genomsnittliga sparandet. Denna summa överrensstÀmmer med det antal extra andelar som erhÄllits vid varje enskilt köptillfÀlle till bÀsta kurs jÀmfört med till medelkursen. Mellan de olika dagarna i mÄnaden har vi funnit smÄ regelbundenheter som tar sig uttryck i ett vÄgmönster.

Bakgrund: De verksamheter som bedriver miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalkenÀr anmÀlnings- eller tillstÄndspliktiga. Dessa företag ska lÀmnamiljöinformation i förvaltningsberÀttelsen. Tidigare studier visar attföretagen inte följer denna regel fullt ut. Som förklaring till företagensval av att miljöredovisa eller att inte redovisa sin miljöpÄverkan anvÀndervi oss av legitimitetsteorin och intressentteorin.Syfte: Syftet med undersökningen Àr att för Är 2013 se hur vÀl detillstÄndspliktiga företagen i Dalarna följer lagen om miljöredovisningoch vilka faktorer som kan förklara deras tillÀmpning av lagen.Metod: Studien bygger huvudsakligen pÄ kvantitativ metod med inslag avkvalitativ metod. Vi anvÀnder en deduktiv ansats för att skapa fyrahypoteser om omsÀttning, branschtillhörighet, revisionsbyrÄ ochskuldsÀttningsgrad.