Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att studera pÄ vilket sÀtt modeföretag genom sitt CSR-arbete kan stÀrka sitt konsumentbaserade varumÀrkeskapital. Metod: Vi har utgÄtt frÄn en deduktiv ansats och genomfört en kvantitativ enkÀtundersökning i syfte att ta reda pÄ konsumenternas Äsikter om modeföretagens CSR-arbete. Vi har Àven genomfört semi-strukturerade intervjuer för att fÄ förstÄelse för Weekdays CSR-arbete. Teoretiskt perspektiv: Uppsatsens teoretiska referensram behandlar huvudsakligen konsumentbaserat varumÀrkeskapital och teorier kring CSR. Empiri: Undersökningen Àr riktad mot modebranschen med Weekday som fallföretag.

Bakgrund: För att kunna stilla kunders behov och skapa kvalitet och dÀrigenom vÀrde, krÀvs kunskap. TvÄ teoribildningar som talar om vÀrde och kvalitet respektive kunskap var för sig Àr Service Management och Knowledge Management. Service Management Àr huvudsakligen externt orienterad medan Knowledge Management Àr nÀst intill uteslutande internt orienterad, vilket medför att vissa "spÀnningar" Äterfinns dem emellan. FrÄgan Àr hur dessa"spÀnningar"hanteras i kunskapsföretags vÀrdeskapande. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera vad Service respektive Knowledge Management bidrar till i förstÄelsen för kunskapsföretags vÀrdeskapande.

Dagens sporthÀst lever idag under mÀnniskans ansvar i stallar. I stallarna förekommer luftföroreningar, den med störst pÄverkan pÄ hÀsten Àr luftburna partiklar som huvudsakligen hÀrrör frÄn strö och strÄfoder. Föroreningarna kan orsaka skada i respirationsorganen, vilket medför att hÀsten fÄr en minskad prestationsförmÄga och de kan leda till allvarlig sjukdom. För att bli av med föroreningarna i stallet behövs en vÀl fungerande ventilation, med tillrÀckligt flöde, som kontinuerligt kan byta ut luften i stallet. FörstÄelsen för problematiken med partikulÀra föroreningar i stalluften Àr dÄlig, bland annat för att Àven starkt förorenad luft kan upplevas som frisk.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om nyhetsvÀrderingen har Àndrats under Ären 2001-2011 i Dagens Nyheters nyhetsrapportering om attackerna mot USA den 11 september 2001. Detta har vi gjort genom att studera bevakningen av Ärsdagarna för terrordÄden. Dagens Nyheter valdes eftersom tidningen har en tillrÀckligt stor redaktion och tillrÀckligt med resurser för att tÀcka internationella hÀndelser. VÄr teoretiska ram utgörs av tre nyhetsvÀrderingsteorier. Med dessa som utgÄngspunkt utformade vi variabler och gjorde en kvantitativ innehÄllsanalys.

VÄrt huvudsyfte har varit att utvÀrdera huruvida nÄgra för gymnasieungdomar tidigare kÀnda begrepp i Àmnet matematik kvalitetsmÀssigt förÀndras i olika lÀrandesituationer över tid.I styrdokumenten för gymnasieskolan definieras begreppet kunskap med hjÀlp av de fyra f:en: Fakta, kunskap som information; FörstÄelse, att begripa kunskap; FÀrdighet, kunskapens praktiska sida; Förtrogenhet, kunskap som bedömning.Vi har anvÀnt oss huvudsakligen av kvalitativ metod och teknik eftersom vi ville se vilka uppfattningar som avser begreppet ekvation som eleverna hade med sig frÄn tidigare utbildning och hur dessa uppfattningar förÀndrades över tid. Den kvalitativa metoden Àr lÀmplig just för detta ÀndamÄl nÀr vi i förvÀg inte vet vilka svar eleverna kommer att delge oss. Vi har anvÀnt oss av tre olika metoder för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar nÀmligen enkÀt, intervju och utvÀrdering.Under hösten 2003 genomförde vi tvÄ olika undervisningsserier i tvÄ parallella klasser pÄ gymnasiet. Med den ena gruppen har vi bedrivit utomhuspedagogik och den andra har undervisats pÄ traditionellt sÀtt. Grupperna har mött samma problemtyper men arbetat med dem pÄ tvÄ helt olika sÀtt.Det slutliga resultatet visar att majoriteten av eleverna i utegruppen ser tillÀmpningsmöjligheter utanför skolans vÀrld med ekvationer emedan elever i innegruppen inte gör det utan ser ekvationer som nÄgot relaterat till skolmatematiken.VÄr tolkning Àr att utegruppen nÄtt en högre förtrogenhet med begreppet vi undersökt.

Syftet med undersökningen var att beskriva och jÀmföra företags bakgrundsfaktorer, hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder och sjukskrivningar vid 2001 och 2003 och studera om det fanns samband som kunde förklara lönsamheten i hÀlsosatsning i svenska företag. Syftet var ocksÄ att pÄ ett mer specifikt sÀtt kartlÀgga hur företagen arbetar med sina systematiska hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder för de anstÀllda beroende pÄ Àgarstruktur. Undersökningen har skett i tvÄ olika steg, innehÄllande en kvantitativ metoddel och en kvalitativ metoddel. Den kvantitativa metoddelen innehÄller en statistisk undersökning, dÀr enkÀtutskick till 100 företag ligger till grund. Den kvalitativa metoddelen anvÀndes för att komplettera den kvantitativa metoddelen för att fÄ en djupare förstÄelse för företags satsningar i hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder.

Dagens moderna samhÀlle Àr ett organisationssamhÀlle som prÀglas av stÀndig utveckling och ökad konkurrens. Det stÀlls högre krav pÄ organisationer att vara flexibla och effektiva vilket Àven sÀtter krav pÄ dess struktur. I samband med detta blir organisationerna mer beroende av de mÀnskliga resurserna (Bruzelius & SkÀrvad 2011). Att varje anstÀlld Àr motiverad blir dÄ avgörande för att fÄ en fungerande verksamhet och för att varje individ ska utföra ett bra jobb (Abrahamsson & Andersen 2000). Matrisorganisationen har en struktur med prÀglade för- och nackdelar.

Tidigare forskning har huvudsakligen studerat mÀns vÄld mot kvinnor och till stor del utelÀmnat mannen som offer. Detta Àr en kunskapslucka som behöver uppmÀrksammas för att fÄ vetskap om dess uttryck och omfattning. Kunskap krÀvs för att se om det finns behov kring problematiken vÄldsutsatta mÀn. Syftet med studien var att synliggöra hur upplevelsen av att vara vÄldsutsatt man i en nÀra relation kan se ut, med fokus pÄ relationsförlopp, omgivningens bemötande och konsekvenser av vÄldet. Studien utgick frÄn teoretiska utgÄngspunkter med normaliseringsprocessen, socialkonstruktivism och posttraumatisk tillvÀxt i fokus.

Denna studie handlar om hur förÀldrar ser pÄ sin förÀldraroll idag och vi har valt att betrakta det ur ett sociologiskt perspektiv med sociokulturella teorier. Syftet Àr att undersöka senmoderna förÀldrars syn pÄ sin roll som uppfostrare under deras barn/barns uppvÀxt. Vi stÀller oss frÄgorna: Vad innebÀr en senmodern, god uppfostran och hur vill förÀldrarna att deras barn ska leva som vuxna? Vi anvÀnder oss av en kvalitativ forskningsmetod, fokusgruppsintervjuer, dÀr medlemmarna i gruppen interagerar och delar med sig av egna erfarenheter. Intervjumaterialet som ligger till grund för studien Àr analyserat horisontellt och sammanslaget.

FjÀrrvÀrmenÀtet i Lunds stad började byggas 1963 och bestÄr idag av 238 km parvisa fjÀrrvÀrmerör. Den teoretiska livslÀngden för fjÀrrvÀrmerör Àr uppskattad till mellan 50-100 Är varför det nu börjar bli dags att reinvestera vissa delar. En tydlig indikering om var pÄ fjÀrrvÀrmenÀtet man ska lÀgga ekonomiska medel för reinvestering eller underhÄll Àr skadestatistik frÄn olika ledningstyper och fabrikat. KartlÀggning av fjÀrrvÀrmenÀtets kompensatorer har genomförts och en riskmatris Àr framtagen baserad pÄ deras geografiska placering och dimension.Resultatet Àr tÀnkt att finnas som stöd inför kommande budget pÄ Kraftringen om vilka ledningsstrÀckor som Àr i störst behov av en reinvestering.Grunden i rapporten Àr hÀmtad frÄn en forskningsrapport frÄn 1999 med avseende pÄ redan framtagna riskmatriser för ledningstyp och jordart. Riskmatrisen för ledningstyp Àr modifierad nÄgot utefter Lunds lokala skadestatistik för en bÀttre tillÀmpning.

Detta examensarbete inom omrĂ„det didaktisk matematik grundar sig pĂ„ en empirisk undersökning. Undersökningar av talmönster bildar ramen för detta arbete. Åtta elever som lĂ€ser Ă„rskurs 1 pĂ„ ett gymnasiums El- och energiprogram gruppindelas och fĂ„r uppgifter i problemlösning att lösa i stigande svĂ„righetsgrad. Elevernas arbete videofilmas och transkriberas, dessutom samlas alla elevernas anteckningar in. Jag har kopplat mitt resonemang till tidigare forskning som tar upp liknande frĂ„gor och dĂ„ huvudsakligen generaliseringar av talföljder. I enlighet med Skolverkets riktlinjer ska eleverna ges möjlighet till problemlösning genom nya utmaningar samt ges nya erfarenheter av matematikens logik och generaliserbarhet.

I kursen sjÀlvstÀndigt arbete 15hp under grundlÀrarprogrammet fk-3 vid Uppsala Universitet har vi valt att göra ett lÀromedel i NO för dessa Ärskurser. Vi har i största möjliga mÄn försökt utforma lÀromedlet sÄ flexibelt som möjligt, för sÄvÀl elever som lÀrare. Materialet Àr tÀnkt som en handledning för lÀrare i fysik och kemi, med elevsidor med experiment som Àr kopieringsbara. Boken har utformats utifrÄn ett genusperspektiv, men ocksÄ med hÀnsyn till uppsatta kriterier för lÀromedel anpassade för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar (med sÀrskilt fokus pÄ ADHD). Boken Àr skriven av oss, för oss.

Bakgrund: Tonsilloperation Àr den vanligaste kirurgin som utförs pÄ barn och ungdomar. Operationen medför lÄngvarig smÀrta samt hög frekvens av illamÄende. I Sverige Är 2012 kontaktade nÀstan en fjÀrdedel av alla förÀldrar till barn som genomgÄtt tonsillkirurgi sjukvÄrden p.g.a. ej acceptabel smÀrta.Syfte: Syftet var att i en nationell studie kartlÀgga farmakologiska rutiner och informationen i samband med tonsilloperation hos barn och ungdomar.Metod: Kvantitativ deskriptiv studie, vilket utfördes som en enkÀtstudie dÀr populationen var 52 öron-nÀs hals-kliniker i Sverige. Respondenter var öronlÀkare, öronsjuksköterska, anestesilÀkare och anestesisjuksköterska (totalt 163 enkÀter).Resultat: Svarsfrekvensen var 88 % frÄn totalt 47 kliniker.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka upplevelsen av olika copingstrategier hos kvinnor med depression. Copingstrategierna har belysts utifrÄn hur effektiva kvinnorna anser dem vara och vi har Àven granskat om och i sÄ fall hur dessa copingstrategier Àr könsbundna. VÄr empiri bestod av intervjuer med fem informanter som alla gÄtt eller gÄr i behandling. VÄra teoretiska analysredskap har varit coping och genusteori. Resultatet av studien visar att informanterna anvÀnder sig av flera olika copingstrategier för att hantera sin depression och att dessa huvudsakligen kan delas upp i kÀnslofokuserad och problemfokuserad coping.

SammanfattningI stora delar av vÀrlden anvÀnds forumteater för att motverka förtryck. NÀr forumteater spelas har jokern en nyckelroll. Undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ vad de i studien ingÄende jokrarna uppfattar som jokring och hur de uppfattar jokring samt att skapa beskrivningskategorier för dessa uppfattningar. FrÄgestÀllningen Àr: Hur beskriver jokrar jokring?I undersökningen har korta intervjuer med 19 jokrar analyserats.