Syftet med studien Àr att visa pÄ ett vidare perspektiv över hur pedagoger talar om bemötandet av de tvÄ kategorierna tigare och talare, samt hur pedagoger talar om anvÀndandet av gruppindelningar med hÀnsyn till tigare och talare. VÄr studie tar sin utgÄngspunkt i socialkonstruktivistisk teori, och vi intresserar oss för hur pedagoger upplever tigare och talare i sociala interaktioner i klassrummet. Studien Àr inspirerad av diskursanalys med inriktning mot diskurspsykologi. Empirinsamlingen gjordes med en kvalitativ metod. Sex pedagoger intervjuades utifrÄn tvÄ olika intervjuguider.Intervjusvaren visade att pedagogerna huvudsakligen strÀvade efter att fÄ tigarna att bli talare.

Denna litteraturstudie har utförts med syftet att redogöra för hur husdjursavel kan anvÀndas för att minska den negativa miljöpÄverkan frÄn animalieproduktion. Animalieproduktion pÄverkar miljön negativt genom husdjurens utslÀpp av vÀxthusgaser, frÀmst metangas. Litteraturstudien behandlar huvudsakligen idisslare eftersom den största delen av de totala metanutslÀppen, frÄn husdjur, hÀrstammar frÄn dem. Metangas bildas under den mikrobiella fermenteringen som sker i vÄmmen hos idisslare. Fermentering av foder med hög smÀltbarhet resulterar i mindre metanbildning jÀmfört med foder med lÄg smÀltbarhet.

För att sprÄket ska fungera normalt krÀvs ett samspel mellan uttrycksförmÄga och förstÄelse av sprÄk. Afasi Àr en sprÄkstörning som kommer sig av en skada i de delar av hjÀrnan som pÄverkar sprÄket. Att fÄ afasi kan innebÀra en stor omstÀllning i livet och ofta uppstÄr ett behov av anpassning av kommunikationen bÄde för personen som fÄtt afasi och personer i dess omgivning. Detta inkluderar Àven den vÄrdpersonal som arbetar nÀra personen med afasi. För att nÄ förstÄelse och kunna ge vÄrd och omsorg av god kvalitet, mÄste tillrÀcklig kunskap om afasi finnas hos vÄrdpersonalen.

Syftet med denna uppsats Àr att studera rÀtten till det offentliga rummet och hur denna rÀtt manifesteras i en urban park som Skinnarviksberget i Stockholm. Fokus lÀggs huvudsakligen pÄ denkonflikt som uppstÄtt mellan de boende intill parken och besökare som vissa menar anvÀnder parken pÄ ett felaktigt sÀtt. Vidare diskuteras vilka konsekvenser denna konflikt fÄr i form avbegrÀnsningar i rÀtten till det offentliga rummet. Studiens empiriska del bestÄr av tjugo enkÀter och fem kvalitativa intervjuer. Studien genomförs företrÀdesvis med hjÀlp av ett humanistisktvetenskapsteoretiskt perspektiv dÄ fokus lÀggs pÄ enskilda personers upplevelser och Äsikter om parken.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lÀmplig mesakalk Àr som dammbindare pÄ grusvÀgar. Examensarbetet Àr ett samarbete mellan LuleÄ tekniska universitet och VÀgverket region norr. Huvudsakligen har eventuella miljöpÄverkningar undersökts. En stor del av en obunden vÀgs miljöpÄverkning pÄ omgivningen har med dammbindningen att göra. En vÀgstrÀcka med undermÄlig dammbindning kan Àven med begrÀnsad trafikmÀngd ge störningar pÄ omgivningen, och dessutom onödigt stora underhÄllskostnader som följd.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka högstadielÀrares genusmedvetenhet och hur denna pÄverkar möjligheten att uppnÄ lÀroplanens jÀmstÀlldhetsmÄl. För att uppnÄ detta syfte har vi valt metoderna intervju och enkÀt. Uppsatsen baseras pÄ enkÀt- och intervjuundersökningar som utförts pÄ högstadielÀrare pÄ fyra olika skolor i Mellansverige.Resultatet visar att tre faktorer framtrÀder som avgörande i sÀttet högstadielÀrarna förhÄller sig till genus: kön, antal Är lÀrarna arbetat och intresse för genus. Vi har huvudsakligen kunnat urskilja tvÄ dimensioner kring hur lÀrarna förhÄller sig till genus. Dimension ett handlar om tre aspekter, det vill sÀga om lÀrare tror att genus beror pÄ biologi, det sociala eller bÄde och.

Uppsatsen redogör för manusförfattarnas uppkomst och utveckling, medgÄngar och motgÄngar, dels med hjÀlp av teori men personliga erfarenheter i Hollywood, intervjuer och samtal med manusförfattare och andra filmskapare spelar ocksÄ en vÀsentlig roll.Uppsatsen innehÄller huvudsakligen en teoretisk och praktisk analys av manusförfattarnas tillvaro, analysmetoden anvÀnds som en referensram i övriga delar av uppsatsen.Historiskt undersöker vidtecknad den primitiva och klassiska perioden inom filmens utveckling dÀr fackföreningarnas inverkan analyseras samt hur Europa pÄverkat manusförfattandet ur ett historiskt och filmteoretiskt perspektiv, dessutom undersöks vilket inflytande auteur-teorin haft pÄ manusförfattarna som yrkesgrupp.Vidtecknad försöker att med hjÀlp av en teoretisk men samtidigt undersökande metod knyta samman teori och praktik för att göra en sÄ underhÄllande och samtidigt lÀrorik uppsats som möjligt..

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns nÄgot samband mellan Ä ena sidan lÀrares attityder till och kunskaper om grammatik och deras undervisningsformer samt Ä andra sidan elevers attityder till och kunskaper om grammatik. Fem olika elevgrupper och deras undervisande svensklÀrare fick dÀrför svara pÄ en enkÀt som handlade om grammatik och grammatikundervisning. Undersökningen visar att lÀrare och elever Àr överens om att grammatik Àr viktigt att lÀra sig, huvudsakligen dÀrför att det förbÀttrar den studerandes skriftliga och muntliga sprÄkförmÄga. Merparten av lÀrarna tror att deras elever tycker att grammatik Àr bÄde trÄkigt och svÄrt pÄ grund av den traditionella typen av grammatikundervisning, och vÀljer dÀrför att undervisa pÄ ett annorlunda vis. Men mÄnga av eleverna verkar inte vara medvetna om sin egen inlÀrningsprocess om grammatiken inte lÀrs ut pÄ ett mera traditionellt sÀtt.

Syftet med denna uppsats Ă€r framförallt att försöka visa, samt diskutera, vad en postkolonial lĂ€sning kan vara, och vad den kan ge. Jonas Hassen Khemiris "Ett Öga Rött" Ă€r Ă€mnet för min lĂ€sning, alltsĂ„ mitt primĂ€rmaterial. Genom olika nĂ€rlĂ€sningar av denna roman undersöks relationerna mellan sprĂ„k, makt och identitet. Huvudsakligen försöker jag, med hjĂ€lp av postkolonial teoribildning, att utröna hur romanens huvudkaraktĂ€r och berĂ€ttare, Halim, förhĂ„ller sig till sig sjĂ€lv, och sin verklighet. Min teoretiska grund ligger hos de postkoloniala teoretikerna Edward Said och Homi Bhabha.

Bakgrund Man vet idag att fysisk aktivitet Àr viktigt för barns och ungdomars fysiska och psykiska utveckling. Syfte Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ elevers motiv till fysisk aktivitet/inaktivitet samt Àven att ta reda pÄ vad som skulle kunna öka elevers fysiska aktivitet under skoldagen. Syftet var Àven att ta reda pÄ lÀrarnas Äsikter om elevernas fysiska aktivitet. Metod Undersökningen gjordes med hjÀlp av tre olika enkÀtundersökningar. Undersökningen gjordes pÄ tvÄ skolor i tvÄ olika kommuner. Elever i Ärskurs 7 och 8 besvarade enkÀterna, totalt 139 elever.

Uppsatsen Àmnar att 1. Utföra en nykritisk analys av dikten ?Konferensman? av Birger Sjöberg, 2.Etablera och diskutera begreppet bildorienterad modernism, 3. identifiera ?Konferensman som ettuttryck för bildorienterad modernism.

Syftet med följande uppsats Àr att undersöka i vilken utstrÀckning gymnasielÀrare uppfattar islamofobiska Äsikter hos sina elever, och hur detta pÄverkar deras didaktiska val nÀr de undervisar om islam i religionskunskap. Arbetet ger en översikt av utvald tidigare forskning gÀllande islamofobins idéhistoriska utveckling, islamofobibegreppet och dess anvÀndning, samt litteratur gÀllande islamofobi och religionsundervisning. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöker och redogör jag för hur tre gymnasielÀrare i religionskunskap ser pÄ problematiken kring islamofobi. Mitt resultat pekar pÄ att de ser islamofobi som ett problematiskt omrÄde att arbeta med, och de menar att eleverna fÄr mÄnga av sina uppfattningar gÀllande islam frÄn media, som de anser visar upp en huvudsakligen negativ och enhetlig bild av islam. Detsamma kan i hög utstrÀckning sÀgas gÀlla lÀromedel.

Denna studie beskriver en grupp Ättondeklassares uppfattning om vad de lÀr sig via ett Internetbaserat lÀromedel i relation till min tolkning av kursplanens mÄl, samt Àven vilken relation det finns mellan min analys av detta lÀromedels förutsÀttningar till mÄluppfyllelse och elevernas enkÀtsvar. Min teoridel tar sin utgÄngspunkt i olika delar av sprÄkforskningen och tyngdpunkten Àr lagd pÄ Krashens teorier om acquisition och learning, det vill sÀga sprÄktillÀgnelse och inlÀrning. Jag analyserade det Internetbaserade lÀromedlet ?LÀr dig franska med Charlotte? utifrÄn kursplanens mÄl i moderna sprÄk. DÀrefter genomförde jag en enkÀtundersökning bland eleverna om hur vÀl de sjÀlva tyckte att lÀromedlet hjÀlpte dem att nÄ upp till delar av dessa mÄl.

Syfte: Denna rapport syftar till att urskilja för- respektive nackdelar med revisionsplikten. Genom att analysera vÄra respondenters instÀllningar i frÄgan skall vi dra slutsatser om revisionsplikten i SME Àr tillrÀckligt motiverad för att den skall vidmakthÄllas. Undersökningen syftar ocksÄ till att dra slutsatser om varför Sverige Àr ett av de fÄ lÀnder som fortfarande har kvar revisionsplikten i samtliga aktiebolag. Avslutningsvis vill vi Àven ta reda pÄ om det finns nÄgot samband mellan detta faktum och respondenternas instÀllning i frÄgan. Teori: För att besvara vÄr frÄgestÀllning har vi tagit utgÄngspunkt i det viktiga begreppet förtroende, revision, den institutionella teorin samt den pÄgÄende debatten.

Mitt syfte med det hÀr examensarbetet har varit att undersöka och beskriva hur sex klasslÀrare undervisar i Àmnet svenska, för att stimulera sprÄkutvecklingen hos elever med ett annat modersmÄl Àn svenska. Som grund för mitt arbete har jag valt att göra kvalitativa intervjuer i en mÄngkulturell grundskola i vÀstra Sverige och har med hjÀlp av dessa intervjuer försökt att skapa en bild av hur undervisningen gÄr till. Jag har koncentrerat mig pÄ följande frÄgestÀllningar: Hur undervisar lÀrare i Àmnet svenska för att stimulera sprÄkutvecklingen i en mÄngkulturell skola? Hur ser samarbetet med modersmÄlslÀrarna ut? Hur bedöms elevernas kunskaper i svenska? Mitt resultat visar pÄ att lÀrarna huvudsakligen anvÀnder skönlitteraturen för att stimulera sprÄkutvecklingen. Samtliga lÀrare Àr eniga om modersmÄlets betydelse för sprÄkutvecklingen, men de har inget direkt samarbete med moderssmÄlslÀrarna.