Dammbindning av grusvägar med mesakalk
Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lämplig mesakalk är som dammbindare på grusvägar. Examensarbetet är ett samarbete mellan Luleå tekniska universitet och Vägverket region norr. Huvudsakligen har eventuella miljöpåverkningar undersökts. En stor del av en obunden vägs miljöpåverkning på omgivningen har med dammbindningen att göra. En vägsträcka med undermålig dammbindning kan även med begränsad trafikmängd ge störningar på omgivningen, och dessutom onödigt stora underhållskostnader som följd. Därför känns det viktigt att belysa problemet ur miljösynpunkt. Arbetet bygger på litteraturstudier, tidigare undersökningar med bland annat provsträckor som har följts upp med olika mätningar samt användning av mesakalken till andra ändamål (neutralisering av sulfidförande gruvmaterial). Innehållet i mesan redovisas med uppgifter från Smurfit Kappas anlitade laboratorium och kemsiska analyser från Nordkalk AB. Mesakalkens starkt alkalina reaktion i kontakt med vatten (pH 12,5) är den miljöfaktor gör att annvändningen av restprodukten som dammbindande medel är tveksam. Mesakalken kan genom frätning negativt påverka faunan, floran och även människor (ex. motorcyklister) och bilplåt (korrosion). Halten av några tungmetaller (Cd, Cr) överstiger gränsvärden rekomenderade av Naturvårdsverket.