I denna uppsats undersöker vi unga kvinnliga modekonsumenters attityder gentemot hÄllbart mode. Vi studerar ocksÄ deras upplevda skillnad mellan hÄllbart och vanligt mode. Slutligen undersöks pÄ vilket sÀtt de mjuka vÀrdena pÄverkas av den hÄllbara egenskapen. Vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer med sex kvinnliga respondenter i Äldern 29-35 Är. Resultaten har analyserats med hjÀlp av MaslowŽs behovspyramid, ABC-modellen, konsumtentbeteende enligt Kotler et al.

Motivation Àr en viktig del inom en organisation, att ha en motiverad och engageradarbetsplats Àr vÀsentligt för att skapa positiva resultat. Idag stÄr generation Y och knackarpÄ arbetsmarknadens dörr intensivare Àn nÄgonsin, dÀrför Àr det viktigt för managers ochchefer att ha ett kunnande pÄ hur denna grupp mÀnniskor fungerar och hur det Àr möjligtatt fÄ dem att presentera pÄ allra högsta nivÄ. Denna komplexa grupp mÀnniskor Àr denbÀst utbildade generationen nÄgonsin, men saknar erfarenhet ute i arbetslivet. Derasattityd och etik skiljer sig frÄn föregÄende generationer, pÄ grund av detta krÀvs det nyametoder, nya strategier och ett nytt tankesÀtt frÄn landets managers och chefer. Syftenmed denna studie Àr att undersöka hur organisationer i banksektorn anpassar sittmanagement för generation Y.Denna studie har ett induktivt nÀrmande, med ett undersökande tillvÀgagÄngssÀtt.

Med utgÄngspunkten att stÀndigt förbÀttras och öka konkurrenskraften arbetar Alfa Laval mot Leanprinciper. Vad som dock Àr ett problemomrÄde Àr att se över fabriken ur ett helhetsperspektiv, nÀrfabriken Àr uppdelad i mÄnga avdelningar. Lösningen till detta problem Àr att via olika metoder ellerverktyg kunna faststÀlla svaren pÄ problemen.Denna examensrapport redogör för hur metoder inom Lean produktion kan vara lösningen förproblemomrÄdet. Forskningen Àr huvudsakligen byggd pÄ en bred vÀrdeflödesanalys som syftar till attfÄnga in ett företags alla aspekter ur ett helhetsperspektiv, med syftet att minska risker försuboptimering och istÀllet optimera produktionen som helhet.För att se grÀnssnitt mellan informationsflödet har i denna forskning metoden swimlane utgjort enkartlÀggning över ett företags hela kontorsavdelning, planerings och inköps avdelningar.Resultatet av denna forskning visar att vÀrdeflödesanals Àr en bra metod för att kunna identifieraslöserier, ojÀmnheter i produktion, brister vid tillverkningen och flaskhalsar. För att sammankopplaolika avdelningar av ett företags informationsflöde, visas i resultaten att swimlane Àr en bra metod försyftet..

Dagens mjölkföretag vÀxer och blir större dÄ fler mjölkföretag slutar med sin produktion. NÀr ett mjölkföretag expanderar sÄ behöver de anstÀlla fler medarbetare. Det jag har koncentrerat mig pÄ Àr det som börjar nÀr man vÀl har anstÀllt nya medarbetare. Hur fÄr man medarbetaren att kÀnna sig motiverad pÄ arbetsplatsen?Med detta arbete vill jag fÄ en bild av hur mjölkföretag arbetar för att motivera sin personal.

Syfte: Syftet Àr att ta del av mÀnniskors livsberÀttelser kring tsunamikatastrofen med utgÄngspunkt i kris- och katastrofpsykologi. Vi vill Àven ta reda pÄ vad det Àr som fÄr mÀnniskor att ÄtervÀnda till katastrofplatsen och hur livet gÄr vidare efter en katastrof. FrÄgestÀllningar: Hur har krisförloppet sett ut för mÀnniskorna i vÄr urvalsgrupp?Vilka bearbetningsmetoder har mÀnniskorna i vÄr urvalsgrupp anvÀnt sig av? Vilken innebörd fick ÄtervÀndandet till Thailand/platsen för mÀnniskorna i vÄr urvalsgrupp?Vilka konsekvenser har katastrofen fört med sig för mÀnniskorna i vÄr urvalsgrupp?Metod: Undersökningen som har genomförts i Thailand och vi har med en halvstrukturerad intervjuguide mött svenskar och thailÀndare som pÄ nÄgot sÀtt drabbats av tsunamikatastrofen, annandag jul 2004. Vi har kompletterat berÀttelserna med observationer.Material: VÄrt material bestÄr av Ätta informanters livsberÀttelser om hur de upplevt katastrofen.

FrÄn att tidigare anvÀnt sig av budget som styrmedel har mÄnga av dagens företag börjat söka efter nya och kompletterande styrmetoder. Balanced scorecard utvecklades i syfte att fylla det behov som fanns för alternativa och kompletterande styrmetoder. Balanced scorecard bestÄr huvudsakligen av fyra perspektiv. Dessa perspektiv Àr: det finansiella, kund-, process- och förnyelseperspektivet. VÄrt huvudsakliga intresse i dena uppsats har fokuserats pÄ förnyelseperspektivet samt medarbetarnas kompetens som en viktig framgÄngsfaktor för att nÄ de mÄl vilka företaget stÀllt upp.

I föreliggande studie undersöks hur ett undervisningsupplÀgg baserat pÄ flipped classroom pÄverkar resultatet i en matematikklass pÄ det naturvetenskapliga programmet, samt hur eleverna förhÄller sig till ett sÄdant undervisningsupplÀgg.Klassen undervisades av samma lÀrare, men med olika undervisningsupplÀgg, i tre olika matematikkurser: Traditionell undervisning med klassrumsbaserade genomgÄngar i Ma 1c; inverterad undervisning i Ma 2c dÀr eleverna före lektionstillfÀllet tog del av en videogenomgÄng, för att frigöra tid för uppgiftslösning i klassrummet; inverterad undervisning i Ma 3c med tillÀgget att man i klassrummet anvÀnde sig av undervisnings­verktyget peer instruction.En enkÀt gjordes angÄende elevernas attityder till de olika undervisningsupplÀggen. Vidare gjordes en jÀmförelse av klassens resultat pÄ de nationella proven med resultaten i riket, samt med resultaten för en elevgrupp som undervisats traditionellt.EnkÀtsvaren visar att eleverna var mycket nöjda med flipped classroom, och att majoriteten ansÄg att de lÀrde sig mer med flipped-classroom-baserad undervisning Àn med traditionell undervisning. Detta gÀller elever pÄ alla betygs­nivÄer; elever med sÄvÀl som utan tillgÄng till matematik­hjÀlp hemma; pojkar sÄvÀl flickor. Elevernas instÀllning till peer instruction var mera splittrad.JÀmförelsen av resultat pÄ de nationella proven visar en tydlig nedgÄng i elevernas prestation mellan Ma 1c och Ma 3c. Den största delen av nedgÄngen skedde mellan Ma 1c och Ma 2c, dvs.

Revisorernas anmÀlningsskyldighet för centrala ekonomiska brott började gÀlla den första januari 1999. Enligt ett uttalande frÄn Ekobrottsmyndigheten (EBM) finns det ett intresse att utöka anmÀlningsplikten till att Àven omfatta redovisningskonsulter. Detta för att konsulterna arbetar nÀra företagen och har kontakt med företag av samtliga bolagsformer till skillnad frÄn revisorerna. Syftet med uppsatsen valdes dÀrför till att undersöka i vilka fall anmÀlningsskyldighet gÄr att införa för redovisningskonsulter, dÀr redovisningskonsulternas instÀllning till Àmnet anvÀnds som indikator. Undersökningen har huvudsakligen baserats pÄ fyra intervjuer med revisorer och redovisningskonsulter.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebÀra olika former av arbete som pÄverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men Àven av arbetstagarnas efterfrÄgedrivna behov dÀr arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvÄdelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgÄng reda ut vad flexibelt arbete innebÀr och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser pÄ flexibiliteten i sitt arbete i förhÄllande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsÀttningar mellan dem.

Studiens syfte var att undersöka deltagarnas erfarenheter av att ingÄ i en referensgrupp för en projektverksamhet. Referensgruppen skulle arbeta med att synliggöra vÄld mot kvinnor med funktionsnedsÀttning. Sju referensgruppsdeltagare intervjuades. Intervjuerna bearbetades huvudsakligen med meningskategorisering utifrÄn grundad teori, men Àven svarsfrekvenser frÄn kompletterande frÄgor med fast svarsalternativ redovisas. Samtliga deltagare var representanter i referensgruppen mellan Ären 2007-2009 och kom frÄn olika föreningar och organisationer i VÀstra Götalands LÀn.

Syfte Att utreda FAR och RevisorsnÀmndens förÀndrade roll. Metod För att möjliggöra syftet har bÄde primÀr- samt sekundÀrdata anvÀnts. PrimÀrdatan innehÄller intervjuer med flertalet personer vÀl insatta i Àmnet. SekundÀrdatan bestÄr huvudsakligen av branschpublikationer samt hemsidor för relevanta organ. Litteratur LitteraturgenomgÄngen fokuserar pÄ teorier kring global governance.

För att sprÄket ska fungera normalt krÀvs ett samspel mellan uttrycksförmÄga och förstÄelse av sprÄk. Afasi Àr en sprÄkstörning som kommer sig av en skada i de delar av hjÀrnan som pÄverkar sprÄket. Att fÄ afasi kan innebÀra en stor omstÀllning i livet och ofta uppstÄr ett behov av anpassning av kommunikationen bÄde för personen som fÄtt afasi och personer i dess omgivning. Detta inkluderar Àven den vÄrdpersonal som arbetar nÀra personen med afasi. För att nÄ förstÄelse och kunna ge vÄrd och omsorg av god kvalitet, mÄste tillrÀcklig kunskap om afasi finnas hos vÄrdpersonalen.

Patienter med venösa bensÄr finns bÄde inom öppen- och slutenvÄrden och det Àr frÀmst patienter över 65 Är som drabbas. Eftersom andelen Àldre hela tiden ökar Àr det viktigt att omvÄrdnaden av venösa bensÄr uppmÀrksammas för att förbÀttra vÄrden av dessa patienter. Patienter beskriver smÀrta som det mest dominerande problemet. SmÀrtan kan leda till att patienterna fÄr svÄrare att röra sig och detta i sin tur kan leda till social isolering. För att ge rÀtt behandling, Àr det viktigt att sjuksköterskorna har ett fungerande samarbete med patientansvarig lÀkare.

Syftet med föreliggande studie var att vinna kunskap om och ge en bild av hur sex pedagoger inom förskolan upplever att det Àr att arbeta integrerat med asylbarn i den allmÀnna förskolan och att ge en bild av vad pedagogerna berÀttar om hur detta arbete organiseras.  För att fÄ svar pÄ studiens frÄgor har en kvalitativ forskningsintervju anvÀnts. TvÄ forskningsfrÄgor skapades frÄn vilka intervjufrÄgorna huvudsakligen formades. ForskningsfrÄgorna var: Vilka förutsÀttningar för arbetet med asylbarn ger pedagogerna uttryck för och pÄ vilket sÀtt organiseras den allmÀnna förskolan för asylbarn. Som analysredskap i studien har den sociokulturella och den interkulturella teorin anvÀnts. Studiens resultat visar att integreringen av asylbarn i den allmÀnna förskolan innebÀr att pedagogerna har att förhÄlla sig till att arbeta med asylbarn och deras förÀldrar utan att dela sprÄk eller kÀnna till mycket om deras bakgrund.

Lagen (1988:870) om vÄrd av missbrukare i vissa fall (LVM) Àr en tvÄngsvÄrdslag och Àr den enda lagen som avviker frÄn frivillighetsprincipen i socialtjÀnstlagen, vilket ger socialsekreterarna möjligheten att gÄ emot individens fria vilja. Studien syftar till att belysa de faktorer som kan bidra till vilka svÄrigheter socialsekreterare kan stÀllas inför i relation till LVM-lagstiftningen, individens rÀttssÀkerhet och sjÀlvbestÀmmanderÀtt. Syftet Àr ocksÄ att problematisera socialsekreterarnas tillvÀgagÄngssÀtt gÀllande tillÀmpningen av LVM-lagstiftningen och om mÄl och syfte uppfylls. De teoretiska utgÄngspunkter som anvÀnds för att kunna analysera det empiriska materialet Àr teorier om socialsekreterarnas handlingsutrymme och etiska dilemman som kan uppstÄ i relation till klienten samt teorier om makt och motivation. För att samla in det empiriska materialet anvÀndes semistrukturerade intervjuer med olika socialsekreterare, dÀrmed fÄngades socialsekreterarnas egna erfarenheter upp kring arbetet med LVM i praktiken.