Sök:

Sökresultat:

2027 Uppsatser om Hur ser män pć kvinnliga karaktärer i dataspel - Sida 6 av 136

Ungdomars medievanor

Denna uppsats tar reda pÄ var nÄgra ungdomar i Ärskurs nio har lÀrt sig att hantera datorn och hur man anvÀnder och tÀnker kring bilder pÄ internet. Jag undersöker hur de pratar och berÀttar om sitt anvÀndande av olika digitala medier som TV, elektroniska spel som TV- och dataspel, mobil och Internet. Jag försöker att fÄnga det informella lÀrandet kring bildhantering och deras tolkningar av bilder. Ungdomarna som blev intervjuade valdes ut av sin lÀrare med hÀlften pojkar och hÀlften flickor, sammanlagt Ätta stycken. Intervjuerna skedde i tre grupper.

Orsaker till den lÄga kvinnorepresentationen pÄ toppnivÄ: utifrÄn kvinnliga och manliga direktörers synvinkel

VÄrt huvudsyfte med denna uppsats var att inom den privata sektorn undersöka vad kvinnliga och manliga chefer pÄ toppnivÄ har för förklaringar till att det finns sÄ fÄ kvinnliga chefer pÄ denna nivÄ. Vi ville Àven ta reda pÄ om det fanns nÄgra skillnader mellan vad dessa kvinnliga och manliga chefer anser om orsakerna till detta faktum. Intervjuer genomfördes med fyra manliga och fyra kvinnliga verkstÀllande direktörer. Undersökningen visade att mÀn och kvinnors Äsikter inte skiljer sig nÀmnvÀrt Ät. Den förklaring som kvinnor anser har störst betydelse Àr att ansvaret för hem och familj ofta ligger pÄ kvinnornas axlar.

En jÀmförelse mellan tvÄ kvinnliga och tvÄ manliga gudar i hinduismen

Indien har överlag varit ett patriarkalt samhÀlle dÀr mÀnnen har stÄtt över kvinnorna. I gudavÀrlden inom hinduismen nÀmns mÄnga gudinnor. RÄder ett lika patriarkalt förhÄllande i gudavÀrlden? Den hÀr frÄgan har varit grunden för den hÀr studien. Syftet med studien var att jÀmföra kvinnliga med manliga gudar genom att lÀsa om hur andra författare framstÀllt dem.

Aktiva trasdockor med samverkande kontrollsystem i dataspel

Animation av karaktÀrer Àr en viktig del inom dataspel. Den interaktiva, oförutsÀgbara naturen av spel krÀver att karaktÀrer mÄste kunna reagera dynamiskt pÄ hÀndelser i miljön för att upplevas som realistiska. För att göra detta möjligt rÀcker det inte att anvÀnda tekniker baserade pÄ förinspelad animationsdata eller fysisk simulation av karaktÀrer i medvetslöst tillstÄnd.Ett system som kombinerar kontinuerlig fysisk simulation av karaktÀrer med ett kontrollsystem baserat pÄ förinspelad animation Ästadkommer fysiskt korrekta rörelser hos en karaktÀr. Genom att utöka ett sÄdant system med introducerandet av möjligheten för flera samtidigt samverkande kontrollsystem, baserade pÄ dynamiska sÄvÀl som förinspelade tekniker, i ett uniformt interface kan en karaktÀrs rörelser modulariseras. Detta tillÄter sammanstÀllandet av en ?verktygslÄda? av rörelser.En sÄdan uniform verktygslÄda, kombinerad med en kontrollerande artificiell intelligens, gör det möjligt att utveckla fullt sjÀlvstÀndiga virtuella karaktÀrer i en dynamisk miljö..

Kvinnliga förövare vid sexualbrott mot barn, sÄ ovanligt att problemet inte existerar? : - en studie av hur svensk press framstÀller dessa kvinnor.

Det finns lite forskning om kvinnliga förövare jÀmfört med vad det finns om manliga förövare och det verkar Àven finnas begrÀnsningar i litteratur som kan handleda till exempel poliser och socialsekreterare i Àmnet. Detta skulle kunna bero pÄ att kvinnliga förövare utgör en sÄdan liten andel av det totala antalet förövare sÄ att fenomenet inte uppmÀrksammas tillrÀckligt. Studien bygger pÄ en diskursanalys av tidningsartiklar frÄn svensk press i syfte att granska hur media framstÀller kvinnliga förövare vid sexualbrott mot barn. Resultatet visar att de framtrÀdande diskurserna Àr offerdiskurs, förövardiskurs och kunskapsdiskurs och att bilden av kvinnliga förövare konstrueras pÄ olika sÀtt samt att detta skapar olika gestaltningar av verkligheten. Media har en viktig roll i hur en bild förmedlas och uppmÀrksammas samt stor makt nÀr det gÀller hur en diskurs rekonstrueras eller reproduceras.

Skillnader mellan manliga och kvinnliga lÀrares kommunikation med sina elever - i Är 6-9

Syftet var att undersöka skillnader mellan manliga och kvinnliga lÀrares kommunikation med sina elever i Är 6-9. Fyra manliga och fyra kvinnliga lÀrare deltog i undersökningen. Metoderna som anvÀndes var klassrumsobservationer, intervjuer med lÀrarna samt loggboksanteckningar. Resultaten som framkom var att eleverna helst kommunicerar med en lÀrare som har samma kön som de sjÀlva har. De kvinnliga lÀrarna kommunicerar nÀstan lika mycket med bÄde flickor och pojkar medan hÀlften av de manliga lÀrarna nÀstan enbart kommunicerar med pojkar.

Ledmotiv i spelmusik : Hur uppfattas denna teknik av spelaren?

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad resultatet blir av att nyttja en ledmotivsteknik i skapandet av musik till dataspel. AnvÀndningen av ledmotiv i opera-, film- och dataspelsmusik frÄn 1800-talet fram tills idag har undersökts och som en ytterligare grund har Àven tidigare forskning inom relaterade omrÄden sammanstÀllts. Dessa omrÄden inkluderar transdiegesis, semantik och psykoanalys. HuvudomrÄde för detta arbete Àr medier, estetik och berÀttande med fokus pÄ musik inom dataspel. Arbetet har anpassats för att ta reda pÄ hur ledmotiv i dataspelsmusik uppfattas av spelaren.

Furstliga mÀn och moderliga kvinnor: en analys av tvÄ svenska antologier för gymnasiet

Uppsatsen syftar till att, ur ett genusperspektiv, undersöka hur manliga och kvinnliga författare beskrivs och det utrymme de fÄr i tvÄ antologier för gymnasiet. Uppsatsen brukar tvÄ analysmetoder, den kvantitativa metoden anvÀnds dÄ antal omnÀmnda författare anges i siffror, och kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning anvÀnds vid undersökningen av hur manliga och kvinnliga författare beskrivs. I studien framgÄr tydligt att kvinnliga författare marginaliseras medan de skrivande mÀnnen Àr mÄnga till antalet och fÄr stort utrymme. Studien visar vidare att mÀnnen beskrivs med högre vÀrderade epitet Àn kvinnorna. Adjektiv som furstlig och mÀsterlig Àr vanliga nÀr det gÀller beskrivandet av mÀn, medan beskrivningen av kvinnliga författare Àr deras biografi, privatliv och verk i fokus..

Destinationsutveckling SÀffle : En vÀg in i framtiden

Syftet med denna undersökning Ă€r att fĂ„ en förstĂ„else kring hur unga kvinnliga studenter anvĂ€nder sig av det sociala mediet Instagram. Studien Ă€mnar svara pĂ„ vilka funktioner Instagram fyller för unga kvinnliga studenter samt vilken betydelse detta sociala medium har i deras vardagliga liv.FRÅGESTÄLLNING: Syftet har specificerats i följande frĂ„gestĂ€llning: - Hur anvĂ€nds Instagram av unga kvinnliga studenter?METOD OCH MATERIAL: Kvalitativa individuella intervjuer med fyra kvinnliga studenter i 23-Ă„rs Ă„lder.HUVUDRESULTAT : Studien visar pĂ„ att en viktig funktion med Instagram Ă€r att interagera med andra mĂ€nniskor och vara deltagande i den sociala gemenskapen pĂ„ forumet. Det  ramkom Ă€ven att tre av fyra kvinnliga studenter ser pĂ„ forumet som ett verktyg för att kunna bygga ett personligt varumĂ€rke och att det Ă€r ett enkelt sĂ€tt att hĂ„lla sina nĂ€ra och kĂ€ra uppdaterade kring sitt vardagsliv.   .

Vem ?r jag nu? En litteraturstudie om rollens p?verkan p? sk?despelarens jag

Syftet med litteraturstudien ?r att kartl?gga vad tidigare forskning s?ger om hur sk?despelaren kan p?verkas av att g? in i roll, hur trauman kan p?verka och p?verkas av rolltagarprocessen samt lyfta aspekter om hur teaterl?rare kan v?gleda elever i ett psykologiskt eller k?nslom?ssigt kr?vande rolltagande. Rolltagande ?r en central fr?ga inom teaterdidaktik och ett flertal kurser inom ?mnet teater f?r gymnasieskolan inneh?ller karakt?rsarbete. Eleverna f?rv?ntas skapa, uttrycka och gestalta sceniska karakt?rer med kropp och r?st.

Röda Korset i Skolan : Kan emotionell inlÀrning anvÀndas till en starkare faktainlÀrning?

Detta arbete har som syfte att undersöka om emotionell inlÀrning har nÄgon effekt pÄ faktainlÀrning i ett informativt dataspel om Röda Korsets vattendistribution i DR Kongo.Det föreslÄs i arbetet att dataspel kan dra nytta av emotionella företeelser sÄsom fotografier, ansiktsuttryck och dylikt för att förstÀrka och ge en bÀttre bestÄende faktainlÀrning.En spelprototyp om Röda Korsets vattendistribution produceras i tvÄ versioner, en med emotionella och en med neutrala företeelser och testas sedan pÄ varsin grupp med 10 andraringselever i varje. Eleverna fÄr besvara ett frÄgeformulÀr direkt efter spelandet och en gÄng till tvÄ veckor senare för att undersöka hur hög inlÀrningen varit.Inget slutgiltigt resultat kunde utvinnas ur undersökningen, dÄ skillnaderna mellan de tvÄ grupperna av elever samt storleken pÄ grupperna (10) var för smÄ för att ge nÄgra statistiskt signifikanta resultat. Dock hÀvdas det att skillnaden till den emotionella versionens fördel, ÀndÄ ger en indikation som motiverar en större studie för att slutgiltigt faststÀlla ett resultat..

Fler kvinnor till transportprogrammet

Varför Àr det sÄ fÄ kvinnliga lastbilsförare? Denna frÄga stÀllde jag mig sjÀlv, nÀr jag konstatera att det inte fanns nÄgra kvinnliga elever pÄ transportgrenen i den gymnasieskola som jag arbetar pÄ. Vi kanske gör fel pÄ transportskolorna, eftersom inte de kvinnliga eleverna hittar till oss. För att skaffa mig en bild av hur det har gÄtt för andra kvinnor som arbetar inom Äkeribranschen, sökte jag hjÀlp av företaget UVS AB. Ett företag som bl.a.

Kvinnors karaktÀrsegenskaper : Kön, egenskaper och kvinnobilder för sf-spel

Det finns inte mÄnga kvinnliga huvudpersoner inom sf?spel. Undersökningens resultat Àr tÀnkt att ge en inblick i vilka egenskaper som föredras vid val av en kvinnlig karaktÀr för ett sf?spel. UtifrÄn en genrestudie av science fiction skapades tre egenskapsgrupper: könsneutral, sexualiserad och aktiv.

GAME OVER

En studie av svensk e-sportjournalistik. Undersökning av DN, GP, AB. Vi har genomfört en kvalitativ studie av Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Aftonbladet. Genom att anvÀnda oss av Mediearkivet och dess sökfunktion plockade vi fram de artiklar som behandlade e-sport och dataspel..

Kvinnliga serietecknare : Om upplevda könsvillkor i den svenska seriebranschen

Denna studie handlar om kvinnliga serieskapares förutsÀttningar i en mansdominerad och traditionellt sett grabbig bransch. Studien undersöker hur den svenska seriebranschen har förÀndrats de senaste Ären, och hur detta har pÄverkat mÄngfalden. Intervjuer har gjorts med tre etablerade och framgÄngsrika kvinnliga serieskapare samt med en manlig redaktör och förlÀggare inom ett av de största serieförlagen i Sverige. Deras tankar, upplevelser och Äsikter stÄr som grund för den hÀr uppsatsen.Resultatet har visat att det finns tydliga problem med jÀmstÀlldheten inom den svenska seriebranschen, men att man Ätminstone har börjat bli mer medveten vid detta Àn man varit tidigare..

<- FöregÄende sida 6 NÀsta sida ->