Under 90-talet började spelförlÀggare att inkludera varumÀrken i sina spel för att göra dem mera autentiska för spelaren. FrÄn att i början ha varit tvungna att betala licenspengar för att anvÀnda företagens varumÀrken kontaktar idag annonsörer de största spelförlÀggarna för att synas i deras konsol- och dataspel. Produktplaceringen Àr idag, utöver att bidra med realism till spelet, ocksÄ ett sÀtt för spelförlag att finansiera spelen eller att i utbyte sjÀlva synas i annonsörens mediekanaler. Idag finns produktplacering representerat mestadels i sportspel dÀr reklamen anses bidra till realism, men det förekommer Àven produktplacering i andra spelgenrer. Syftet med denna uppsats har varit att försöka redogöra för produktplacering i konsol- och dataspel som ett fenomen.

Denna studie handlar om ledarskap ur ett genusperspektiv. I Sverige finns av regeringen faststÀllda mÄl om en jÀmstÀlld arbetsmarknad. Trots detta Àr andelen kvinnliga chefer lÄg. Det finns mÄnga olika pÄstÄenden om kvinnligt ledarskap i litteratur och media till varför andelen kvinnliga chefer Àr sÄ liten. Det Àr dock inte ofta som de kvinnor som lyckats bli ledare fÄr göra sina röster hörda och berÀtta om sina upplevelser av hur det Àr att vara chef.

Vi lever i ett könsmedvetet samhÀlle och det Àr idag allt viktigare att bÄda könen behandlas lika och att inga sÀrbehandlingar görs pÄ grund av könet. Trots detta Àr det inte jÀmstÀllt mellan manligt och kvinnligt i ledarskapspositioner. BÄde allmÀnheten och politiker borde ha ett intresse att veta ifall det faktiskt finns skillnader mellan manliga och kvinnliga chefer. Denna uppsats syftar till att undersöka om det finns nÄgra skillnader mellan manliga och kvinnliga personalchefer vad gÀller deras sÀtt att leda de anstÀllda och hur de utövar sitt ledarskap.Vi valde att göra en kvalitativ studie genom intervjuer med fyra stycken manliga och fyra stycken kvinnliga personalchefer dÄ vi ville att respondenterna skulle ha möjligheten att svara öppet pÄ vÄra frÄgor. Vi tog kontakt med potentiella respondenter tidigt i processen för att kunna hinna med att intervjua och analysera alla Ätta personalcheferna.

Vardagen sta?ller allt fa?rre krav pa? fysisk aktivitet och stillasittande aktiviteter har blivit allt vanligare. En av dessa aktiviteter a?r tv- och dataspel som idag tros ha fler uto?vare a?n fotboll och ishockey har tillsammans. Studiens syfte var da?rfo?r att underso?ka attityder och va?rderingar hos fo?ra?ldrar med tv- och dataspelande barn.

Vilka roller mÀn och kvinnor spelar i samhÀllet har bland annat genom Ären uttryckts genom den könssegregering som givit en uppdelning i manliga och kvinnliga arbeten. Den offentliga sfÀren har prÀglats av den manliga nÀrvaron medan kvinnor ofta har tagit plats inom den privata sfÀren, det vill sÀga hemmet. Kvinnans roll inom en organisation som polisen har genom Ären inte alltid varit fullt ut accepterad och deras roll som chef har exempelvis av mÄnga inte förknippats med kvinnlighet.Syftet med denna studie har varit att undersöka hur kvinnliga chefer idag, upplever sin omgivning och relation till medarbetare. Medarbetarnas syn pÄ det kvinnliga ledarskapet samt hur de upplever kvinnliga chefers roll i samma organisation har utgjort ett annat perspektiv. Den insamlande empirin, som skett genom intervjuer av berörda personer, har analyserats utifrÄn teorier kring ledarskap, organisationskultur och genus.De resultat som framkommit visar pÄ att den omgivning cheferna upplever inte Àr sÀrskilt förÀndringsvÀnlig och delvis pÄverkad av manlighetsideal.

Denna undersökning fokuserar pÄ huruvida det finns skillnader mellan hur kvinnliga och manliga lÀrare disciplinerar elever i grundskolans senare Är. Den teoretiska utgÄngspunkten visar att pojkar i större grad Àn flickor dominerar i klassrummet. Detta visas bland annat i talutrymmet, lÀrarinteraktionen samt i disciplineringssituationerna. Studier visar att flickor och pojkar har olika sÀtt att interagera i skolan, bÄde med lÀraren och med andra elever. LÀroplanen (Lpo 94) sÀger att lÀrare ska motverka de traditionella könsmönstren.

Syftet med denna studie var att med en enkÀt undersöka belÄtenhet med chefen ocharbetsrelaterad tillfredsstÀllelse i förhÄllande till kvinnlig/manlig chef samt medarbetarnas könoch verksamhetstyp. Totalt deltog 147 respondenter vilket gav en svarsfrekvens pÄ 74 %.Resultaten visade signifikanta skillnader i hur manligt och kvinnligt ledarskap uppfattades, imeningen att de kvinnliga cheferna hade genomgÄende mer nöjda medarbetare. Resultatet visadeÀven att av de tre verksamhetstyperna (förskola, grundskola och gymnasium) som ingick istudien var förskolan den verksamhet som var mest belÄten med chefen, oberoende av kön. Denverksamhet som hade lÀgst arbetstillfredsstÀllelse i alla kategorier var grundskolan. Den endasignifikanta skillnaden som visades nÀr det gÀller kvinnliga och manliga medarbetare, var idelmÄttet förmÄner.

Det finns inte mycket forskning kring hur genus förmedlas genom barnprogram. De fÄ studiersom finns visar pÄ att manliga karaktÀrer oftare förekommer Àn kvinnliga, och att de manligakaraktÀrerna oftast har större och viktigare roller.Syftet med studien Àr att undersöka hur kvinnliga karaktÀrer framstÀlls i barnprogrammen frÄn deolika tidsperioderna. Analysen ska utreda pÄ vilket sÀtt de kvinnliga karaktÀrerna framstÀlls och omdet har förÀndrats över tid. Analysen ska Àven pÄvisa om karaktÀrerna kan benÀmnas somstereotypa eller inte samt om de följer de traditionella könsrollerna.Uppsatsen bygger pÄ en semiotisk innehÄllsanalys med bÄde denotativ och konnotativ ansats.Semiotiken Àr bÄde insamlings- och analysmetod. Genom urvalsmetoden som delvis varslumpmÀssig bestÀmdes vilka sex barnprogram frÄn tre olika Ärtionden som skulle utgöra detempiriska materialet.VÄr analys vittnar om att det finns bÄde likheter och skillnader mellan kvinnliga karaktÀrer frÄnolika barnprogram och Ärtionden.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete Àr att försöka finna förstÄelse och orsaken till att trots att det Ärligen utbildas fler kvinnliga kockar Àn manliga kockar vid Sveriges restaurangskolor, Àr det vÀldigt fÄ kvinnor som arbetar som kock pÄ restaurang. Vilket mynnar ut i frÄgor som berör den kvalitativa jÀmstÀlldhetsaspekten i sÄvÀl skolmiljö som arbetsmiljö. För min undersökning valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer genom att anvÀnda mig av tankekartor vilka anses ge en fördjupad förstÄelse för intervjupersonen. Dessa intervjuer genomfördes med skolpersonal och arbetsgivare. Jag anvÀnde mig Àven av enkÀtfrÄgor stÀllda till elever och för att tydliggöra svaren anvÀndes fasta svarsalternativ, dessa enkÀtfrÄgor stÀlldes till kvinnliga elever pÄ restaurangutbildningen. Resultatet visar pÄ att skolan mer aktivt och lÄngsiktigt bör arbeta med frÄgor som rör jÀmstÀlldhet i skola och arbetsliv. Dessutom bör skolan samarbeta aktivt med restaurangbranschen för att utveckla utbildningen samt skapa en förstÄelse av skolans arbete.

I denna sprÄkvetenskapliga uppsats inom Àmnet sprÄk och kön undersöker jag svenska konstsagor ur sagosamlingen Bland tomtar och troll ur ett genusperspektiv. Mitt syfte Àr att undersöka ifall det finns eller har funnits nÄgra skillnader mellan konstsagor skrivna av kvinnliga och manliga författare nÀr det gÀller personbeskrivande adjektiv och val av persongalleri. Analysmaterialet bestÄr av fyra ÄrgÄngar Bland tomtar och troll (1913?1992) och hela analysmaterialet innehÄller sex sagor av kvinnliga författare och sex sagor av manliga författare. Jag anvÀnder mig av bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder.

I den hÀr undersökningen ska jag undersöka nÀrmare motiveringen till varför man spelar spel i relation till negativa upplevelser i spel. Undersökningen ska ge ökad förstÄelse för hur man som spelutvecklare motiverar mÀnniskor till att spela dataspel och tvspel. Motiveringen Àr viktig inom spel pÄ grund av att spel krÀver spelarens interaktion i vÀrlden för att storyn/spelet ska gÄ framÄt. Det Àr ocksÄ viktigt att spelutvecklare fÄr en ökad kunskap om hur man fÄr spelaren att kÀnna en kÀnsla som rÀdsla i ett spel. Som spelutvecklare sjÀlv vill jag kunna pÄverka spelaren under spelomgÄngen med nÄgon form av kÀnsla eller budskap.

Det finns ytterst fÄ beskrivningar av kvinnliga musiker och deras musicerande genom historien. I dag syns fler kvinnor pÄ musikfÀltet, men mÀnnen dominerar fortfarande musikmedierna i stort, bÄde vad gÀller artister och journalister. Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur ofta och hur mycket kvinnliga respektive manliga artister syns i musiktidningarna Sonic och Lira musikmagasin, i radioprogrammet Mitt i musiken och i tv-programmet PSL- pÄ festival. Vidare vill jag undersöka hur mÄnga av texterna och inslagen som Àr gjorda av kvinnliga respektive manliga journalister. Med hjÀlp av dessa tvÄ representationsstudier undersöker jag sedan om det finns ett samband mellan artisternas kön och journalisternas kön.

Syftet med denna studie Ă€r att med kvalitativ metod undersöka hur skolfaktorer pĂ„verkar till upplevelsen av stress hos stressade kvinnliga gymnasieelever samt hur dessa elever Ă„terhĂ€mtar sig frĂ„n stressfyllda situationer. Åtta intervjuer analyserades med hermeneutisk ansats. Tolkningen av intervjuerna visar att det inte Ă€r enskilda skolfaktorer som stressar denna grupp av kvinnliga gymnasieelever, utan att det framförallt Ă€r brist i elevernas prioritering och strukturering av skolarbete som leder till stressfyllda situationer. Dessutom visar studien att denna grupp av elever sover fem ? sex timmar per natt, vilket kan vara en bidragande orsak till svĂ„righeter för eleverna att bemĂ€stra stressfyllda situationer.

Studiens syfte Àr att belysa kvinnliga prÀsters syn pÄ jÀmstÀlldhet inom Svenska kyrkan i Malmö stad. Hur kvinnliga prÀster kÀnner att deras position Àr stÀlld och om de pÄ nÄgot sÀtt mÄste inta specifika roller för att accepteras pÄ samma sÀtt som sina manliga kollegor. FrÄgestÀllningar lyder: ?Hur ser kvinnliga prÀster pÄ jÀmstÀlldhet inom kyrkan i Malmö stad?? och ?Anser de kvinnliga prÀsterna att de mÄste inta en viss roll jÀmfört med deras manliga kollegor??Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.Studiens resultat visar att inom Svenska kyrkan i Malmö stad anser kvinnliga prÀster att jÀmstÀlldheten i arbetet uppnÄtts till en viss del. Av intervjuerna framgÄr att man som kvinnlig prÀsternas Äsikter anser dem att man som kvinnlig prÀst inte mÄste inta en specifik roll för att accepteras pÄ samma sÀtt som sina manliga kollegor, dock finns en kÀnsla av att man sÀrskilt mÄste visa att man kan genomföra arbetet pÄ samma nivÄ som de manliga prÀsterna..

I den hÀr undersökningen ska jag undersöka nÀrmare motiveringen till varför man spelar spel i relation till negativa upplevelser i spel. Undersökningen ska ge ökad förstÄelse för hur man som spelutvecklare motiverar mÀnniskor till att spela dataspel och tvspel. Motiveringen Àr viktig inom spel pÄ grund av att spel krÀver spelarens interaktion i vÀrlden för att storyn/spelet ska gÄ framÄt. Det Àr ocksÄ viktigt att spelutvecklare fÄr en ökad kunskap om hur man fÄr spelaren att kÀnna en kÀnsla som rÀdsla i ett spel. Som spelutvecklare sjÀlv vill jag kunna pÄverka spelaren under spelomgÄngen med nÄgon form av kÀnsla eller budskap.