OjÀmstÀlldhet rÄder, framför allt inom det privata nÀringslivet, pÄ chefsnivÄ i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer mÀn, endast 33 % av cheferna Àr kvinnor. Inom den privata sektorn Àr andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn rÄder det omvÀnda; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn Àr kvinnor, i landstingen Àr andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer pÄverkar kvinnors karriÀrmöjligheter. Föreliggande studie syftade dÀrför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns nÄgon skillnad i attityder beroende pÄ respondentens karaktÀristika.

Uppsatsen ?Dagens kvinnliga polis - androgyn? ? handlar om hur kvinnliga poliserupplever sin yrkesroll utifrÄn deras erfarenheter och syn pÄ begreppen allmÀnheten, genus, egenskaper och sjÀlvbild. Uppsatsen syftar till att undersöka hur utvalda kvinnligapoliser upplever sin yrkesroll, detta för att fÄ en förstÄelse för deras subjektiva tolkningar avbegreppen genus, kvinna och polis. I uppsatsen anvÀnds den kvalitativaforskningsmetoden och personliga intervjuer har genomförts med Ätta kvinnliga poliser.Det framkommer i undersökningen att de kvinnliga poliserna inte tidigare tycks hareflekterat över sÀrbehandling som ett problem utan det tycks komma med yrket att bli sÀrbehandlad av allmÀnheten. Egenskaper som Àr knutna till traditionella könsrollerexisterar inte sÄ starkt inom poliskÄren, utan det androgyna beteendet belönas, bÄde frÄn kollegor och allmÀnheten.

Denna studie presenterar en tillbakablick pÄ kvinnliga prÀsters historia frÄn 1958 fram till idag, med tyngdpunkt pÄ attityder och motsÀttningar som funnits och finns bland sÄvÀl kyrkans personal som i församlingen. I studien finns en sammanstÀllning av bibelcitat som kvinnoprÀstmotstÄndare har anvÀnt och anvÀnder som argument mot kvinnliga prÀster samt en fallstudie av tre kvinnliga prÀster med olika erfarenheter och upplevelser som berÀttar om de attityder och eventuella motsÀttningar de stött pÄ under sin studietid och i sitt yrkesliv, och deras tankar om kvinnoprÀstmotstÄnd och jÀmstÀlldhet. För att uppnÄ mitt syfte har jag anvÀnt en hermeneutisk tolkningsmetod och gjort en litteraturstudie och en fallstudie med intervjuer. Fallstudien visar att de tre kvinnliga prÀster jag intervjuat upplevt diskriminerande behandling och motstÄnd, som enligt dem sjÀlva dock begrÀnsas till ett fÄtal incidenter som skett i subtil form. PrÀsterna uppger Àven att de överlag Àr nöjda med sin arbetssituation, men att medvetenheten kring jÀmstÀlldhetsfrÄgor Àr lÄg..

Fenomenet med kvinnliga sjÀlvmordsbombare Àr en relativt ny företeelse. De senaste Ären har det dock visat sig bli allt vanligare i till exempel Ryssland och mellanöstern. Media utformar rapporteringen kring kvinnliga respektive manliga sjÀlvmordsbombare olika. Diskursen Àr lÄst till uppfattningen om att mannen Àr norm och att det finns olika anledningar till varför kvinnor jÀmfört med mÀn vÀljer att anvÀnda sina liv som vapen. Till exempel framhÄlls ofta en kvinnliga sjÀlvmordsbombares skÀl till handlingen som personliga.

Det frÀmsta syftet har varit att se hur vÀgen varit för de kvinnliga prÀsterna, och Àven den teologiska argumentationen för och emot kvinnliga prÀster. Jag har jÀmfört denna studie med judendomen. För att fÄ ytterligare ett sammanhang gör jag Àven speglingar av den katolska kyrkans hÄllning i frÄgan. Jag kommer först och frÀmst att visa hur Svenska kyrkan tagit emot kvinnorna till prÀstÀmbetet. Kanske utgör ocksÄ det en perfekt utgÄngspunkt för att studera vad som överhuvudtaget hÀnder nÀr kvinnor kliver in i den dominerande manliga kyrkliga maktstrukturen.

Ljudbaserade spel Àr ett relativt outforskat omrÄde inom dataspel men Àr samtidigt en typ avspel med stor potential. I rapporten granskas tidigare forskning kring ljudbaserade spel utangrafik och hur vi uppfattar ljud i vÄr omgivning med bÄde fokus pÄ underhÄllning ochutbildning. Fokus lÀggs ocksÄ pÄ att undersöka synskadade som mÄlgrupp för den hÀr typenav spel. Under arbetet skapas en prototyp av ett ljudbaserat spel dÀr syftet Àr att undersökaolika navigeringsmetoder för ljudbaserad navigering. Ett antal deltagare fÄr sedan spelaspelet och resultaten sammanstÀlls för att fÄ en bild av hur deltagarna klarade att lösauppgifterna som spelet Àr konstruerat med och Àven hur spelaren upplevdespelgenomgÄngen.

Är det möjligt att skapa en lanseringswebbsida för ett TV-/dataspel som bĂ„de Ă€r anvĂ€ndarvĂ€nlig och lever upp till mĂ„lgruppens förvĂ€ntningar? Med hjĂ€lp av Tommy Sundströms anvĂ€ndbarhetsteori och andra hjĂ€lpmedel ska en fiktiv lanseringssida byggas för att testas pĂ„ en mĂ„lgrupp. Först samlade jag in ett urval av spelwebbsidor som jag sedan begrĂ€nsade till tre. Dessa tre spelsidor analyserade jag utefter anvĂ€ndbarhetsteorin dĂ€r jag granskade typografin, navigationen och hastigheten. FrĂ„n denna analys och med hjĂ€lp av anvĂ€ndbarhetsteorin byggde jag sajten Bravocharlie.

Arbetet undersöker hur tidsbegrÀnsning pÄ dialogval i spel pÄverkar spels förmÄga att skapa immersion. Immersionsbegreppet gÄs igenom och flertalet saker pekar pÄ att tidsbegrÀnsningen kan ha en effekt pÄ spelarens immersionsnivÄ. Brown och Cairns (2004) beskriver exempelvis bÄde uppmÀrksamhet och tid som centrala för immersion och en tidsbegrÀnsning kan mycket vÀl tÀnkas pÄverka bÄda dessa faktorer. Douglas och Hargardon (2001) skriver ocksÄ hur en tung bok generellt ger lÀgre immersion dÄ lÀsaren mÄste stanna upp och tÀnka. En tidsbegrÀnsning kan hindra spelaren frÄn att stanna upp och tÀnka och dÀrmed pÄverka immersionen.

OjÀmstÀlldhet rÄder, framför allt inom det privata nÀringslivet, pÄ chefsnivÄ i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer mÀn, endast 33 % av cheferna Àr kvinnor. Inom den privata sektorn Àr andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn rÄder det omvÀnda; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn Àr kvinnor, i landstingen Àr andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer pÄverkar kvinnors karriÀrmöjligheter. Föreliggande studie syftade dÀrför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns nÄgon skillnad i attityder beroende pÄ respondentens karaktÀristika.

Uppsatsens syfte har varit att med hjÀlp av diskursanalys analysera fem tingsrÀttsdomar dÀr kvinnor dömts för sexuella övergrepp mot barn, med avseende att studera om rÀttsvÀsendet framstÀller de kvinnliga gÀrningsmÀnnen utifrÄn ett offer eller förövarperspektiv. Syftet var ocksÄ att studera huruvida kvinnorna framstÀller sig pÄ nÄgot av endera sÀtten. VÄra teoretiska utgÄngspunkter var genusvetenskaplig teori och teorin om kvinnors brottlighet.Resultatet av uppsatsen visar pÄ att ett flertal av tingsrÀttsdomarna tenderade att fokusera pÄ kringliggande omstÀndigheter i de kvinnliga förövarnas liv istÀllet för den brottsliga gÀrningen. De omstÀndigheter som var i fokus i domsluten var de kvinnliga förövarnas psykosociala situation, detta uppfattade vi som att tingsrÀtten ser kvinnorna som offer hellre Àn som gÀrningsmÀn. Resultatet visar ocksÄ pÄ att i flertalet av fallen tenderade de kvinnliga förövarna att framstÀlla sina brottsliga gÀrningar utifrÄn att tillskriva sig sjÀlva vedertagna kvinnliga attribut..

OjÀmstÀlldhet rÄder, framför allt inom det privata nÀringslivet, pÄ chefsnivÄ i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer mÀn, endast 33 % av cheferna Àr kvinnor. Inom den privata sektorn Àr andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn rÄder det omvÀnda; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn Àr kvinnor, i landstingen Àr andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer pÄverkar kvinnors karriÀrmöjligheter. Föreliggande studie syftade dÀrför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns nÄgon skillnad i attityder beroende pÄ respondentens karaktÀristika.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa problematiken kring dataspelsberoende och ta reda pÄ hur unga mÀn (killar) förhÄller sig till detta. Vi ville ta reda pÄ hur de ser pÄ risken för att bli beroende pÄ ett negativt sÀtt av att spela dataspel. Ser killarna det som ett allvarligt problem och har de nÄgra strategier för att inte pÄverkas negativt. Studien genomfördes i form av intervjuer i tvÄ fokusgrupper som bestod av fyra killar i varje grupp. Som grundlÀggande material för arbetet valde vi att anvÀnda oss av teorier om modernisering, stÀmpling, hyperverklighet och neutralisation.

MÀns och kvinnors förestÀllningar om ledare skiljer sig, företag blir allt mer intresserade av kvinnliga ledare, men ÀndÄ Àr kvinnor underrepresenterade i ledarpositioner. En orsak till det kan vara att ledarens roll uppfattas som manlig och könsstereotyper Àr dÄ ett hinder för kvinnors framgÄng i ledarskap. Denna kvantitativa studie har som syfte att undersöka skillnader mellan kvinnliga och manliga studenters attityder till kvinnligt ledarskap samt instÀllningar till ett rÀttvist och socialt ledarskap. 100 studenter deltog i undersökningen dÀr 51 var kvinnor. Resultat visar pÄ signifikanta skillnader mellan kvinnliga och manliga studenters attityder till kvinnligt ledarskap samt att det finns ett samband mellan instÀllningar till ett rÀttvist och stödjande ledarskap och ett transformativt ledarskap.

Al- Rudainy, F & Bernados-Kjaerran, A. Kvinnliga patienters upplevelser av att erhÄlla urinrörskateter. En empirisk studie om kvinnliga patienters upplevelser av att erhÄlla urinrörskateter. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2011. Syftet med denna studie Àr att beskriva kvinnliga patienters upplevelse av att erhÄlla urinrörskateter (KAD).

Denna uppsats undersöker huruvida dagspressen (Aftonbladet och Dagens Nyheter) gör skillnadpÄ manliga och kvinnliga mördare. Tidningarnas bevakning av tvÄ fall med manliga mördareoch tvÄ fall med kvinnliga mördare har studerats utifrÄn 31 artiklar. Dessa artiklar harstuderats ur ett genusperspektiv och har kvalitativt analyserats och tolkats med hjÀlp av enmassmedieretorisk analysmodell. Skillnaderna var tydligast nÀr tidningarna valde att beskrivamördarna. Kvinnorna beskrevs mer utifrÄn sina fysiska attribut Àn vad mÀnnen gjorde.