Mitt syfte med denna uppsats har varit att försöka utforska hur mÀnniskors identitet Àr associerad med den organisation denne arbetar Ät. FörvÀntar sig omgivningen att personer inom vissa yrkeskategorier ska upptrÀda pÄ ett visst sÀtt, Àven privat och pÄ deras fritid? VÀljer organisationer medarbetare utefter deras identitet? Försöker organisationer forma de anstÀlldas identitet? För att försöka fÄ ett svar pÄ dessa frÄgor har jag anvÀnt mig av djupintervjuer med kvinnor i yrken, som tidigare har betraktats som yrken för mÀn, och i yrken som har allmÀnhetens ögon pÄ sig. Respondenterna fördelar sig pÄ följande vis: tvÄ kvinnliga prÀster, tvÄ kvinnliga poliser och tvÄ kvinnor som arbetar i erotikbutik. Resultatet visar att bÄde prÀsterna och poliserna inte ser nÄgon skillnad pÄ sin privata identitet och pÄ yrkesidentiteten, medan respondenterna i erotikbutikerna hade lÀttare att skilja pÄ identiteterna.

Syftet med föreliggande uppsats var att studera inkluderade skönlitterÀra författarskap i lÀromedel avsedda för gymnasieskolans kurser Engelska 5, 6 och 7 med fokus pÄ spridningen över kön och nationalitet. ForskningsfrÄgorna som studien utgick ifrÄn var:I vilken utstrÀckning förekommer författande kvinnor respektive författande mÀn?I vilken utstrÀckning representeras olika nationaliteter genom inkluderade författare?Om sÄ, vilka sÀrskiljande, vÀrderande eller likstÀllande praktiker gÄr att utlÀsa i hanteringen av författarskapen utifrÄn könstillhörighet och nationalitet?De första tvÄ frÄgestÀllningarna besvarades genom en kvantitativ innehÄllsanalys, medan den tredje besvarades genom en kvalitativ innehÄllsanalys. Studerade lÀromedel var fördelade över fyra lÀromedelsserier och var enligt följande: Worldwide English 5 (2014a), Worldwide English 6 (2014b), Echo 5 ? Short Stories (2013a), Echo 6 ? Short Stories (2013b), Viewpoints 1 (2011a), Viewpoints 2 (2011b), Viewpoints 3 (2011c), Pioneer 1 (2012a) och Pioneer 2 (2012b).Den kvantitativa innehÄllsanalysen konkluderade tre statistiskt tydliga resultat.

Studiens syfte har varit att o?ka fo?rsta?elsen fo?r ro?stliga uttryck i jazzmusik, med fokus pa? hur samspelet mellan ord och musik verkar i skivinspelningar med utvalda sa?ngerskor. Utifra?n en hermeneutisk ansats har fem skivinspelningar med fem svenska kvinnliga jazzsa?ngerskor, samtliga utsedda till Jazz i Sverige-artister, beskrivits och tolkats ur ett vokalpedagogiskt perspektiv. I fo?rha?llande till jazzsa?ngtraditionen visade sig tva? av studiens sa?ngerskor pa? olika vis utmana vokala konventioner.

Rapporten Àr en reflekterande text som behandlar arbetsprocessen och omkringliggande mÄl för ett examensarbete inom medier som bedrivits mot Högskolan Skövde. Syftet med examensarbetet har varit att analysera huruvida en iterativ arbetsform inger fler fördelar Àn nackdelar vid level design till Unreal Tournament 3. Rapporten tar i diskussionsform upp delar ur hela produktionen för att redovisa utmaningar, framsteg och lösningar författaren bemött. En inblick ges för hur en iterativ level design-produktion kan utföras och för- respektive nackdelar gÀllande olika delar av denna specifika process. Slutsatsen som dras hÀvdar att det för med sig mÄnga fördelar att lÀgga upp arbetet iterativt.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur 14 femÄringar uttrycker hur det Àr att vara vuxen. Vi har anvÀnt oss av en fenomenografisk ansats med kvalitativ intervju som datainsamlingsmetod. IntervjufrÄgorna har varit öppna och kompletterats med följdfrÄgor. De kategorier som visade sig vid analysen var kroppsliga skillnader, brist pÄ vuxnas lyhördhet, bestÀmmande, trygghet och barn och vuxna som Ätskilda. Resultatet visar att enligt barnens beskrivningar Àr det vuxna som bestÀmmer.

PolisvÀsendet Àr en organisation dÀr bÄde kvantitativ och kvalitativ jÀmstÀlldhet efterstrÀvas, man arbetar med att föra in jÀmstÀlldhetsfrÄgor som en naturlig del i verksamheten. Vid Äterkomst frÄn förÀldraledighet vÀljer en majoritet av kvinnliga poliser att söka sig frÄn yttre operativ verksamhet till inre tjÀnster. Detta ger upphov för ett kvantitativt jÀmstÀlldhetsdilemma inom yttre tjÀnst, och Àr nÄgot som Polismyndigheten i Hallands lÀn brottas med. Syftet med studien Àr tvÄdelat dÀr tvÄ olika nivÄer kommer att sammanfogas; det abstrakt teoretiska och det praktiska. Med det abstrakt teoretiska syftet avser jag att utifrÄn det genusteoretiska perspektivet undersöka om det finns förestÀllningar inom Polismyndigheten i Hallands lÀn som inte frÀmjar kvinnor inom yttre operativ verksamhet.

Uppsatsens syfte Àr att pÄ ett övergripande sÀtt visa pÄ en kvinnlig nykterhetsförening, Vita Bandets ursprung och etablering i Sverige samt dess spridning över landet. Föreningens vidareutveckling och verksamhet kommer att belysas och redogöras för, dÀr LuleÄ Kvinnliga Nykterhetsförening, senare Vita Bandet, anvÀnds för att exemplifiera kvinnornas arbete för ett nyktert samhÀlle och ett nyktert Sverige. Syftet Àr Àven att klarlÀgga medlemmarna i föreningen samt vad deras förpliktelser och Ätaganden gentemot föreningen kom att bestÄ av. Uppsatsen handlar frÀmst om Vita Bandet i LuleÄ och den huvudsakliga avgrÀnsningen i tid ligger mellan 1902 och 1932. Dessa trettio Är anvÀnds för att exemplifiera föreningen och dess verksamhet.

Algoritmer för vÀgplanering anvÀnds ofta i dataspel för att navigera datorstyrda enheter. En av de vanligaste algoritmerna som anvÀnds i samband med vÀgplanering Àr A* algoritmen, som kan anvÀndas för att effektivt hitta den kortaste vÀgen mellan tvÄ positioner i spelets nivÄer. Algoritmen har dock inget stöd för att producera estetiskt tilltalande vÀgar, vilket kan leda till att spelets enheter rör sig som robotar genom spelnivÄn.Detta arbete tar upp och analyserar algoritmer som kan anvÀndas i kombination med A* algoritmen för att göra vÀgarna rakare, mjukare och mer direkta. Algoritmerna implementeras i ett program dÀr deras minnesanvÀndning, tidseffektivitet och vÀglÀngd berÀknas nÀr de körs genom en spelnivÄ med vÀggar och hinder.Resultaten frÄn slutet av rapporten visar att de estetiskt förbÀttrande algoritmerna kan implementeras för att göra stora förbÀttringar av A* algoritmens estetiska prestationer, utan större pÄverkningar pÄ A* algoritmens minnesanvÀndning, tidseffektivitet och vÀglÀngd. Resultaten frÄn bÄde produkt och utvÀrderingen skulle kunna anvÀndas i framtida spelprojekt..

Digitala spel Àr ett interaktivt medium. Engagemanget akten att spela krÀver leder till kÀnslan av immersion. Detta krav pÄ interaktivitet har lett till undersökningar kring effekten av att spela digitala spel, pÄ det etiska planet. Detta arbeta har gjorts för att analysera hur spelare med olika etiska spelarrepertoarer upplever etiska inslag i digitala spel. En undersökning gjordes genom att först skapa ett digitalt spel med etiska inslag och sedan lÄta respondenter spela det samt besvara nÄgra intervjufrÄgor.

Uppsatsen handlar om hur mÀn som arbetar i Àldreomsorgens sÀrskilda boendeformer som baspersonal upplever sitt arbete, med fokus pÄ minoritetspositionen. I uppsatsen redovisas en kvalitativ intervju med fyra mÀn i Äldrarna 25-42 Är. Intervjuerna har utgÄtt frÄn teman som beskriver situationer dÀr genus skapas. Intervjuerna har sedan analyserats ur ett organisationsteoretiskt samt ur ett maskulinitetsperspektiv. Analysen visar pÄ att mÀnnen i allmÀnhet trivdes bra, och att omsorgsyrket upplevdes som meningsfullt.

Vi har gjort vĂ„rt examensjobb pĂ„ reklambyrĂ„n Aptera. PĂ„ efterfrĂ„gan av Äventyrshuset Bodaborg, en av Apteras kunder, fick vi uppdraget att göra ett litet spel för reklamsyften, som ett sĂ€tt att nĂ„ ut till konsumenterna pĂ„ ett underhĂ„llande och lite nytĂ€nkande sĂ€tt. I reklambranschen Ă€r det viktigt att man har bra och nyskapande koncept för att folk ska lĂ€gga mĂ€rke till, och Ă€nnu viktigare, gilla reklamen. Och reklam finns ju i alla möjliga former, sĂ„ det kĂ€ndes som ett naturligt steg att Ă€ven anvĂ€nda dataspel som ett reklammedium. Vi var ett team pĂ„ fyra personer som skulle jobba med projektet, tvĂ„ grafiker och tvĂ„ datorspelstekniker och det skulle pĂ„gĂ„ under tio veckor.

Ur ett historiskt perspektiv har forskning om kvinnligt ledarskap fokuserat pÄ att identifiera olika karaktÀrsdrag och beteende som tillskrivs en ledare. Det har Àven forskats om olika ledarstilar och vad som Àr ett bra respektive mindre bra ledarskap. DÄ vi idag strÀvar efter högre jÀmstÀlldhet i vÄrt samhÀlle Àr det ingen hemlighet att kvinnliga ledare Àr ett kontroversiellt Àmne. Vi har undersökt hur detta faktum upplevs i sociala verksamheter utifrÄn ett genus och makt perspektiv.VÄrt resultat visar att dagens förestÀllningar om hur kvinnor med ledande positioner inom sociala verksamheter arbetar stÀmmer vÀl överens med tidigare forskning. Vi har fÄtt fram intressanta och betydelsefulla faktorer som pekar pÄ att kvinnor generellt ser sin maktposition inom det sociala arbetet som mycket positivt och motiverande.

Truppgymnastik (eng. teamgymnastics) Àr en mycket populÀr form av gymnastik vars ursprung finns i Skandinavien. Idag finns det runt 20,000 tÀvlingslicensierade trupp-gymnaster i Sverige. Fot/fotled Àr de kroppsdelar som Àr mest utsatta för skador inom idrotten. Syftet var att undersöka skadeincidens och skadetillfÀlle av fotledsdistorsioner de tre mÄnaderna innan och under en svensk juniortÀvling 2011 i kvinnlig truppgymnastik.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syftet med föreliggande studie var att beskriva prevalens av ryggsmÀrta hos ett slumpmÀssigt urval av svenska ungdomar ur SIH-studien 2004, Skola-Idrott-HÀlsa en nationell studie om barns och ungdomars hÀlsa och omgivande faktorers betydelse för deras fysiska aktivitet. Dessutom var syftet att beskriva köns- och Äldersskillnader samt hur stor andel av de med generell ryggsmÀrta 2004 som hade rapporterat ryggsmÀrta 3 Är tidigare. Vidare var syftet att koda ryggsmÀrtan i fyra olika fÀlt markerad pÄ smÀrtteckning, och undersöka om skillnader förelÄg mellan barn och ungdomar med lÀndryggsbesvÀr och de utan ryggbesvÀr i fysisk aktivitet, fysisk inaktivitet samt psykologiska faktorer sÄsom stress, nedstÀmdhet och trötthet. Metod: Barn och ungdomar 12, 15 och 18 Är svarade i enkÀt pÄ frÄgan: har du ont i ryggen idag, och markerade ryggsmÀrta pÄ en smÀrtteckning. Denna kodades och smÀrtan kartlades utifrÄn 4 anatomiska lokalisationer, eller fÀlt: 1)nacke, 2)bröstrygg, 3)lÀndrygg och 4)smÀrta i fler Àn ett fÀlt pÄ ryggen.

Trots att allt fler kvinnor tar plats i nÀringslivet sÄ domineras sÄvÀl nÀringslivet som de flesta chefspositioner fortfarande av mÀn. StÀndigt pÄgÄr diskussioner om vad det Àr som skapar denna sneda fördelning, samt hur kvinnor Àr i en avvikande position pÄ grund av sin minoritet och huruvida det finns hinder som gör det svÄrt för kvinnor att nÄ upp till toppen. Oavsett hur detta stÀmmer eller ej Àr det endast individuella upplevelser av kvinnor som lyckats ta sig till toppen som nÀrmast kan förklara hur verkligheten ser ut.Med detta som utgÄngspunkt Àmnar studien undersöka kvinnliga VD:ar inom det svenska nÀringslivet för att försöka ta reda pÄ, samt redogöra för, hur de upplever att olika möjligheter och eventuella hinder har spelat roll för deras respektive karriÀrer. Studien Àr av kvalitativ utformning, dÀr data samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Det sammanstÀllda resultatet kommer dÀrefter att analyseras stÀllt mot valda teorier och modeller, för att slutligen diskuteras med inslag av egna reflektioner och slutsatser.Studien visar pÄ hur majoriteten av kvinnorna stött pÄ fler möjligheter Àn hinder i sin karriÀr, trots att de suttit i avvikande positioner som kvinnor i mansdominerade branscher.