Sök:

Sökresultat:

4133 Uppsatser om Hur individer söker - Sida 53 av 276

?Jag tror att man skulle bli dum i huvet av att bara vara sjÀlv? : En fenomenologisk studie av vÀnskap och socialt samspel inom ramen för gemensamma boenden för vuxna

Syftet med denna studie har varit att fÄ inblick i vuxna individers upplevelser av vÀnskap och socialt samspel inom ramen för gemensamt boende. I uppsatsen presenteras och besvaras tre frÄgestÀllningar, vilka lyder: Hur upplever individerna vÀnskap och socialt samspel pÄ sitt gemensamma boende? Vilken funktion fyller det sociala samspelet och vÀnskapen i deras vardagliga liv och i deras framsteg? och Hur kan individernas upplevelser förstÄs utifrÄn begreppen hÀlsa, meningsfullhet och social jÀmförelse? Tio intervjupersoner rekryterades frÄn tre olika boenden; ett hem för vÄrd och boende för individer med missbruksproblematik, ett hem för vÄrd och boende för familjer, samt ett stödboende som frÀmst riktar sig till individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning. En av intervjupersonerna avböjde i sista stund vilket gjorde att vi slutligen hade nio informanter till studien. Dessa informanters upplevelser har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer, som spelats in och dÀrefter transkriberats.

Jaktbrott : Illegal jakt utifrÄn rutinaktivitetsteorin

För att den svenska vargstammens överlevnad skall kunna sÀkras sÄ mÄste 500 individer finnas inom rikets grÀnser. Vargen har gÄtt frÄn att ha varit nÀstintill utrotad till att den förekommer i allt större utstrÀckning. Detta har medfört att den illegala jakten efter varg har ökat. Jag kommer dÀrför att i detta arbete försöka förstÄ hur detta brott kan förebyggas genom att utgÄ frÄn rutinaktivitetsteorin och sedan beskriva de tre faktorerna i brottet (polis, varg och jÀgare). Detta leder slutligen ut i konkreta förslag pÄ hur brottet kan förebyggas..

Ma?ltiden ska vara en gla?djens upplevelse - en kvalitativ intervjustudie : A?ldres tankar och upplevelser kring sin ma?ltidssituation pa? va?rd- och omsorgsboendet

Bakgrund: Ma?ltiden a?r central fo?r en ma?nniskas fysiska och psykiska va?lma?ende. Malnutrition a?rett vanligt problem i den a?ldre populationen.Syfte: Att underso?ka hur personer boende pa? tva? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n upplever sin ma?ltidsmiljo? samt hur det egna behovet av egenva?rdssto?d och inflytande mo?ts under ma?ltiden utifra?n faktorerna fysisk och social ma?ltidsmiljo?, hja?lpmedel, egenva?rd och sja?lvbesta?mmande.Metod: Studien har en kvalitativ ansats. A?tta informanter pa? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n intervjuades, informanterna valdes genom ett strategiskt urval.

SAKLIGA GRUNDER SÅSOM FÖRTJÄNST OCH SKICKLIGHET : meritvĂ€rdering hos Arbetsdomstolen och Regeringen för arbetsledare och chefer

Statligt arbetsledarskap och chefskaps skall utövas av individer som Àr bÀst lÀmpade för uppgifterna. Enligt Regeringsformen skall vid tillsÀttning av statlig tjÀnst avseende fÀstas endast vid sakliga grunder sÄsom förtjÀnst och skicklighet. Med stöd av bestÀmmelserna i förvaltningslagen Àr myndigheter inte skyldiga att motivera ett anstÀllningsbeslut. Varje Är överklagas drygt hundratalet Àrenden av enskilda som Àr missnöjda med anstÀllningsbeslutet. Syftet med detta arbete Àr att skildra vad kriterierna saklig grund sÄsom förtjÀnst och skicklighet Àr vid statlig anstÀllning.

EFFEKTER AV OPIATTERAPI PÅ HÄLSAN HOS INDIVIDER MED LÅNGVARIG ICKE MALIGN SMÄRTA - EN LITTERATURÖVERSIKT

Mer Àn en tredjedel av Sveriges befolkning lider av lÄngvarig icke malign smÀrta som Àven Àr den frÀmsta anledningen till sjukskrivning i landet. TillstÄndet medför ofta omfattande fysiska, psykiska och sociala pÄfrestningar och utgör en barriÀr för att klara av dagliga aktiviteter. Forskning har visat att opiatterapi Àr mer effektivt vid lindring av icke-malign lÄngvarig smÀrta Àn alternativa analgetikum och placebo. Trots att behandlingsmetoden Àr allmÀnt accepterad vid lÄngvarig cancersmÀrta rÄder Ànnu oenigheter avseende lÄngvarig icke-malign smÀrta. Ett av de primÀra mÄlen för hÀlso- och sjukvÄrd Àr att hantera oförmÄga och lidande och förutom symtomreduktion Àr det viktigt att undersöka hur den hÀlsorelaterade livskvaliteten pÄverkas av en viss terapi.

"Kvinnor bör ta det yttersta ansvaret för hushÄllsarbetet" : - En studie av mÀn och kvinnors attityder till jÀmstÀlldhet efter att de har fÄtt barn

Tidigare forskning har visat pÄ ett samband mellan att bli förÀlder och en förÀndring i attityderna till jÀmstÀlldhet. Tidigare forskning har Àven pÄvisat ett samband mellan övergÄngen till förÀldraskap och en förÀndring till mer traditionella attityder gentemot jÀmstÀlldhet. Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns ett samband mellan att bli förÀlder och förÀndringar i individens jÀmstÀlldhetsattityder dÀr tid i förÀldraledighet kan vara en pÄverkande faktor och att en eventuell attitydförÀndring kan förvÀntas skilja sig mÀrkbart Ät mellan könen. Datamaterialet har analyserats med tre linjÀra regressionsanalyser. Det har Àven utförts tvÄ logistiska analyser för att verifiera resultaten i de tvÄ mer centrala linjÀra analyserna.

Kvinna, kapital och karriÀr : En studie om arbetsstatus och karriÀrs­mobilitet hos kvinnor med utlÀndsk bakgrund pÄ den svenska arbetsmarknaden.

LÀnge har det inom den svenska integrationsforskningen funnits en efterfrÄgan pÄ kun­skap om kvinnor med utlÀndsk bakgrund pÄ den svenska arbetsmarknaden. Följande upp­sats avser att besvara denna efterfrÄgan genom att undersöka kvinnor med utlÀndsk bakgrund, deras arbets­status Är 1991 samt karriÀrsmobilitet mellan Ären 1991 och 2000. Studien riktar huvudsakligen fokus mot humankapital i form av utbildningsÄr och dess samband med arbetsstatus för kvinnor med utlÀndsk bakgrund. Med anledning av famil­j­­en som betydelsefullt socialt kapital riktas Àven ett sÀrskilt fokus mot förÀldrars human­kapital och dess potentiella samband med arbetsstatus. UtifrÄn levnadsnivÄundersökningen (LNU) har studien utgÄtt en urvalsstorlek pÄ 5430 individer för undersökningsÄret 1991 samt 4395 individer för undersökningsÄret 2000. Genom multi­nomiala logi­s­tiska regressioner redogör uppsatsen för de relativa risk­kvot­er­na mellan arbets­status och sociodemografiska faktorer hos kvinnor med utlÀndsk bak­grund respektive svensk bakgrund samt mÀn med utlÀndsk bakgrund.Resultaten visade att humankapital tycktes vara av mindre betydelse för kvinnor med utlÀndsk bakgrund och deras arbetsstatus Är 1991 samt att kvinnor av utlÀndsk bakgrund i högre utstrÀckning Àn andra befann sig utanför arbetsmarknaden Är 1991.

Tid för kreativitet : En tvÀrsnittsstudie om individuell kreativitet och relationen till time management

Bakgrund:Kreativitet har fÄtt en viktig roll i hur företag vÀljer att styra sina verksamheter. Under de senaste decennierna har insikten av tidens betydelse fÄtt en central roll dÄ arbetsbördan ökat och det stÀllts ökade krav pÄ tempo och punktlighet. I tidigare studier har forskare funnit att tidsplanering kan ha positiv inverkan pÄ individuell kreativitet. Insikten om att kreativitet och tidsplanering visat sig kunna relateras till varandra bidrog till vÄrt intresse att vidare studera relationen mellan dessa tvÄ koncept bland individer som Àr verksamma inom en kreativ branch. Studien Àmnar att undersöka relationen mellan kreativitet och time management hos kreatörer pÄ svenska reklambyrÄer.Syfte:Syftet med studien Àr att undersöka vilka samband som finns mellan koncepten kreativitet och time management.

Internet - en smittspridare för sjÀlvskadebeteende? : En enkÀtstudie bland gymnasieelever i Kristianstads kommun

Det psykiska hÀlsolÀget har förbÀttrats totalt sett i befolkningen de senaste Ären, men trots det Àr detfortfarande orovÀckande mÄnga unga som upplever att de mÄr psykiskt dÄligt. Ett fenomen som ökat under senare tid och som kopplats samman med psykisk ohÀlsa, Àr olika former av sjÀlvskadehandlingar. Det har tidigare visats att andra typer av riskbeteenden sprids i populationer genom att individer influeras av varandra. Bakgrunden till den hÀr studien var en tanke om att ökningen av sjÀlvskadehandlingar kan vara ett resultat av en form av smittspridning snarare Àn enbart ett tecken pÄ försÀmrad psykisk hÀlsa. Som primÀr kanal för spridningen av beteendet undersöktes Internet eftersom mycket av ungdomars sociala liv utspelar sig pÄ den arenan.

KultursÀker vÄrd? : ? Hur patienter i minoritetsstÀllning upplever sig bli bemötta i hÀlso- och sjukvÄrden.

Bakgrund: I Sverige och globalt rapporteras att minoritetsgrupper med avseende pÄ kultur och sprÄk Àr socioekonomiskt utsatta och har sÀmre hÀlsa Àn majoriteten. Diskriminering och misstro till hÀlso- och sjukvÄrden Àr faktorer som pÄverkar huruvida individer i dessa grupper söker vÄrd eller ej. I Sverige föreskrivs en hÀlso- och sjukvÄrd pÄ lika villkor för alla individer. HÀlso- och sjukvÄrdspersonalen ansvarar för att vÄrdrelationen Àr respektfull och patientcentrerad. Kulturellt sÀker vÄrd innebÀr att patientens kulturella identitet, rÀttigheter och behov respekteras.

Strategisk ekonomistyrning i projekt: fallstudie av NCC

Detta arbete behandlar strategisk ekonomistyrning i företag som har projekt som generell arbetsform. Generellt sett har ekonomistyrning utvecklats för att dels försÀkra sig om att, och dels för att inspirera, medlemmarna i organisationen att strÀva mot verksamhetens mÄl. Hur anvÀnder sig projektföretag av ekonomistyrningen? Finns det skillnader mellan hur företagen styr ?över? sina projekt och ?styr i? sina projektgrupper? Hur kan man uppnÄ högre mÄlkongruens? Syftet med arbetet har varit att i första hand beskriva ekonomistyrnings aktiviteter i ett företag som har projekt som generell arbetsform och i andra hand försöka ge de generella principerna för anvÀndandet av ett ekonomistyrningssystem för att hjÀlpa ledningen att nÄ högre mÄlkongruens i sina projekt. Det Àr ytterst viktigt att tillÀmpa styrning av medlemmarna för att uppnÄ mÄlkongruens och styrning förutsÀtter individer, som medverkar i processen, dÀr en individ styr en annan eller flera andra individer.

Återintroduktion av schimpanser till det vilda

Schimpanser (Pan troglodytes) Ă€r mĂ€nniskoapor under ordningen primater. De lever i grupper om 15-60 individer och bor i stora revir. De finns i vilt tillstĂ„nd frĂ€mst i centrala och östra Afrika. Schimpanser har komplexa sociala strukturer, de förstĂ„r vad andra individer har för relation till varandra och kan utifrĂ„n detta vĂ€lja att bilda koalitioner med andra för att anfalla konkurrerande hannar och endera direkt eller indirekt öka sin rang. Återintroduktion till det vilda Ă€r komplex, det finns olika skĂ€l bakom varför man inför Ă„terplaceringsprogram. Det kan vara ur etiska grunder, avsaknad av tillrĂ€ckligt genetiskt material, för att hjĂ€lpa utrotningshotade djurarter eller för att pĂ„ nytt introducera en art till ett habitat dĂ€r de tidigare funnits men nu utrotats pĂ„.

Region SkÄnes budgetprocess - i pÄverkan av aktörer och organisationsstruktur

Debatten om Region SkÄnes budget har vÀckt en del funderingar hos oss. Vi undrar vad det kan bero pÄ nÀr kostnader tillÄts skena ivÀg till den grad att budgetunderskott uppstÄr. Kan den uppstÄdda situationen förklaras med budgetprocessen i sig eller de aktörer som finns i organisationen, eller Àr Region SkÄnes organisationsstruktur orsaken. Med aktörer avser vi individer och grupper av individer i organisationen som deltar i den dagliga verksamheten och som antingen pÄverkar eller pÄverkas av budgetbeslut. NÀr det talas om organisation eller organisationsstruktur Äsyftas karakteristika för offentliga organisationer.

Alternativ och komplement till medicinsk behandling av epilepsi hos hund

Epilepsi Àr ett tillstÄnd med Äterkommande oprovocerade krampanfall under en lÀngre tid, och Àr den vanligaste förekommande neurologiska sjukdomen hos hund. Krampanfall uppstÄr dÄ det blir en obalans mellan de excitatoriska och de inhibitoriska signalerna i hjÀrnan vilket leder till en okontrollerad urladdning av neuron. Ett anfall bestÄr av olika faser; prodromal, aura, iktus, postiktus och interiktus. Epilepsi hos hund delas in i genetisk epilepsi, strukturell epilepsi och epilepsi av okÀnd orsak. Epilepsi behandlas vanligtvis med medicin i form av fenobarbital, kaliumbromid eller benzodiazepiner. Dessa substanser verkar pÄ olika sÀtt i hjÀrnan för att motverka att ett krampanfall uppkommer eller för att bryta ett pÄgÄende anfall.

SÀrskilt om resning till men för tilltalad : En analys av institutet i ljuset av NJA 1998 s. 321 och NJA 2013 s. 931

Det finns forskare som pÄstÄr att diskussioner om samhÀllsstrukturer och makt igrunden bygger pÄ antaganden om mÀnniskans natur. Denna studies syfte Àr attundersöka relationen mellan individers mÀnniskosyn och deras politiskaövertygelser. NÀrmare bestÀmt vill vi mÀta samband mellan vilka antagandenindivider gör om mÀnniskans natur och deras ideologiska hÄllning och vilketpolitiskt parti de sympatiserar med. VÄr grundhypotes Àr att det Àr troligare attantaganden om mÀnniskans natur ligger till grund för individers ideologiskahÄllning och partisympatier i första hand, och inte tvÀrt om. Vi anser att detta Àrviktigt att mÀta för att det i hög grad Àr politiska beslut som pÄverkar vÄrsamhÀllsutveckling.

<- FöregÄende sida 53 NÀsta sida ->