Kreativitet är ett mycket omskrivet ämne, dock är området mycket smalt när det gäller ?kreativitetskonsulters? arbete. Syftet med denna uppsats är, att få en ökad förståelse för deras arbete med verktyg och metoder i kreativa processer, speciellt i idégenereringsfasen. Avsikten är att belysa deras upplevelser av svårigheter och fördelar med redskapen. Utifrån mitt syfte formulerades fem frågeställningar, som studien utgått ifrån.

Den här uppsatsen speglar ett examensarbete för Färggrossen i Nybro. Ett nytt måleriverktyg, närmare bestämt en lackpensel tas fram för yrkesmålare.Fokus för projektet har legat på användarstudier med hjälp av yrkesmålarna Thomas Molin och Mikael Brandén. Studierna har börjat med observationer utav arbetsprocess och hantering av verktyg, därefter uppföljande tester av skissmodeller.Två serier med skissmodeller tas fram för användarstudier och följs sedan upp med en förprototyp som detaljutvärderas. Resultatet blir ett verktyg med vinklat skaft som ska skapa en flexibel pensel för många olika grepp..

BAKGRUND:Leken har blivit ett intressant fenomen att studera för psykologer, pedagoger och forskare. Den tillåts att ta störreplats och på förskolor är den en central del i verksamheten och betonas i styrdokument. Att ta tillvara på detlustfyllda lärandet och vara lyhörd för vad barn är intresserade av är viktiga komponenter. Barn i förskolan skallges möjlighet att tillägna sig en förståelse för sig själv och sin omvärld genom att lära och upptäcka tillsammansmed inspirerande och trygga pedagoger.SYFTE:Studiens övergripande syfte är att undersöka, tolka, beskriva och analysera några pedagogers syn på lekensbetydelse för barns lärande och utveckling. Samt undersöka hur dessa pedagoger beskriver att de använder sig avleken i lärandesituationer.METOD:En kvalitativ metod har använts med intervju som redskap.

Uppsatsens syfte har varit att utvärdera genomförda lektioner med hjälp av en s.k. kompetensjournal, där man för anteckningar om sitt arbete och om sig själv för att utvecklas i yrket. Huvudfrågeställningen har varit att utvärdera om kompetensjournal är ett bra verktyg för att utveckla sig själv som lärare. Studien har skett under den sista VFU-perioden på gymnasielärarutbildningen. Två gymnasieklasser har varit själva kontexten som uppsatsskrivaren har befunnit sig i.

Att vara en lärande organisation är inget man blir klar med, det är istället ett förhållningssätt och arbete man ständigt jobbar med. Migrationsverket är en organisation som strävar efter att vara en lärande organisation, ett av verktygen som används är den så kallade medsittningen. I denna studie sökte jag efter medarbetares upplevelser av detta verktyg. Syftet var att öka kunskapen om faktorer som har betydelse för kontinuitet i lärande inom en organisation som strävar efter att vara en lärande organisation. Jag har utgått från Peter Senges teori om fem discipliner för en lärande organisation.

Denna kandidatuppsats tar bland annat sin utgångspunkt i modellen Måltidens fem aspekter (MFA) och hur man kan arbeta med modellens olika delar för att verka hälsofrämjande mot sina gäster. En annan utgångspunkt är olika defintioner av begreppet hälsa. För datainsamlingen har interjuver genomförts med måltidsföreståndare inom ett brett spann av områden, i det här fallet sjukhus, skola, äldreomsorg samt personalrestaurang, inom både privat och offentlig sektor inom Västra Götalands län. Resultatet visar att måltidsföreståndarna har olika syn på hälsobegreppet beroende på utbildningsbakgrund. Det framkommer också att de arbetar med MFA inom verksamheternas olika delar för att främja hälsa hos sina gäster.

I en allt mer digitaliserad värld och med ett vidgat textbegrepp, som ställer ökade krav påläsare och skribenter krävs nya verktyg för att stödja lärandet. Den här uppsatsen undersökervad en wiki, ett av många Web 2.0 verktyg, kan tillföra till ett skrivprojekt med genrenfaktatexter i fokus. Studien har ett sociokulturellt perspektiv och är inspirerad avdesignforskning, en del av etnografisk forskningspraxis. Arbetet har begränsats till att följaen klass arbete under cirka två månader. Intresset har, förutom på wikins för- och nackdelar,legat på interaktionen mellan eleverna, lärarnas handledning och på det arbetssätt somlärarna designat för klassen.

SammanfattningBegreppet slöseri, av engelskans waste, är en term som i dagsläget saknar en klar och entydig definition inom mjukvaruutveckling. Denna rapport har skrivits vid Kungliga Teniska Högskolan i Stockholm och syftar att klargöra termen slöseri och vad den innebär men hjälp av olika projektledningsverktyg från IT-branchen. Det har framkommit att förtag sällan jobbar med en och endast en projektledningsmetod inom mjukvaruutveckling utan det blandas verktyg från olika metoder. Det är ofta brist på kunskap om valda verktyg och hur de ska användas samt vilka olika verktyg som kompletterar varandra eller ej är kompatibla med varandra. En ökad medvetenhet kring valda modeller och verktyg skulle leda till ökad effektivitet och minskat slöseri.

Under handläggning av ett ärende i form av myndighetsutövning kan beslut komma att fattas vilka den enskilde måste rätta sig efter. Avgöranden och beslutsprocessen inom förvaltningsrätten ska präglas av ett rättssäkerhetsperspektiv för att skapa legitimitet. Det är också något som domstolen ska beakta vid en granskning av beslut från myndigheter. Polismyndigheten utreder ärenden, med stöd av till innehållet skiftande förvaltningsrättslig lagstiftning, som till exempel lagen om tillsyn över hund och katt. Lagen syftar till att skydda allmänheten mot hundar som är under bristande tillsyn.

Demodikos är en parasitär hudsjukdom som uppstår när ektoparasiten, Demodex spp., förökar sig okontrollerat. Demodexkvalster ingår i hudens normalflora och vad som är etiologin bakom den patologiska förökningen är fortfarande oklart. Eventuella orsaker som diskuteras är underliggande sjukdomar, behandling med immunnedsättande läkemedel, defekter i immunförsvaret och hormonell grund. Demodikos kan förekomma som en lokal och en generaliserad form. Den generella formen av demodikos kräver en långvarig behandling med antiparasitära och antibakteriella läkemedel och flertalet upprepade djupa hudskrap utförs för att följa behandlingseffekten. Djupa hudskrap används i diagnostiken för demodikos och utförs på patienter med klåda och alopeci.

SammanfattningSyftet med studien är att få en större inblick i de faktorer som eleverna själva upplever har betydelse för deras motivation till skolarbete. I dagens skola känner sig lärare ofta maktlösa inför elever som är omotiverade och saknar lust till skolarbete. En ökad medvetenhet och förståelse för vilka motivationsfaktorer som påverkar eleverna i deras skolarbete ger lärarna fler och effektivare verktyg att stimulera eleverna. Ofta är brist på motivation situationsbunden, eleven kan mycket väl vara motiverad i andra sammanhang än skolan. Så hur kan lärarna väcka denna lust och nyfikenhet hos omotiverade elever och vilka faktorer påverkar eleverna?Särskilt utmanande kan det vara att försöka motivera elever i behov av särskilt stöd.

När kommunerna övertog utbildningsansvaret för förskola och skola på 90-talet uppmuntrades också förekomsten av lokal utveckling och mångfald och det var vid denna tidpunkt som ansvaret för kvalitetsutveckling av verksamheterna sköts ännu längre ut till att slutligen landa helt och hållet på rektorer och lärare. I samband med detta ökade krav på förskolans pedagoger och i samband med att förskolan fick en egen läroplan kom pedagogisk dokumentation att bli ett viktigt arbetsredskap för att följa barnens lärande och utveckling. Pedagogisk dokumentation har kommit att bli ett arbetsredskap som de allra flesta förskoleverksamheter använder sig av idag för att möjliggöra att detta krav blir till en realitet. Arbetsredskapet är dock ett väldigt brett begrepp som inbegriper flera olika verktyg som är användbara för att främja kvalitet och utveckling i förskolans verksamhet. Fokus för denna magisteruppsats har varit att undersöka vilka metoder inom pedagogisk dokumentation som förskolans pedagoger använder sig av för att främja kvalitetsutveckling, samt att undersöka om pedagogerna bedömer att några verktyg är mer främjande än andra för förskolans utvecklingsarbete.Med hjälp av webbenkäter har ett informationsunderlag kunnat samlas in via yrkesverksamma pedagoger i förskolan.

Studiens syfte har varit att, utifrån ett lärarperspektiv, bidra till ökad kunskap om hur IKT används i textilslöjden och hur förutsättningarna för detta ser ut. Avsikten var främst att ta reda på hur lärare använder sig av de resurser som finns på skolorna och i sina klassrum men även vad de skulle önskat att de hade tillgång till. Studien gjordes på några mellan- och högstadieskolor runt om i Sverige och datamaterialet insamlades genom kvalitativa intervjuer med fyra stycken verksamma textillärare. Fokus i intervjuerna var att finna positiva och/eller negativa aspekter med digitala verktyg i textilslöjden, hur lärares undervisning förändras, samt om slöjdens arbetsprocess förändras vid arbete med digitala verktyg. Resultatet visade att de intervjuade lärarna använde sig av IKT olika mycket men har många liknande tankar kring att det är tidssparande, inspirerande och utvecklande för eleverna att arbeta med i olika sammanhang.

Mitt syfte har varit att försöka ta reda på hur pedagoger ser på och resonerar kring faktaböcker utifrån ett språk- och läsfrämjande perspektiv. Ett antagande är att faktaböcker har en given plats i förskolans läskultur. Mina frågeställningar har varit: Hur ser pedagoger på faktaboken som verktyg för språk- och läsutveckling? Hur resonerar pedagogerna kring sitt sätt att arbeta med och högläsa faktaböcker? Hur förhåller sig pedagogerna till faktaboken som ett verktyg för att främja språk- och läsutveckling i jämförelse med skönlitteratur? Kan pedagogernas olika sätt att se på faktaboken relateras till en utvecklingspsykologisk respektive relationell lärandesyn?Mitt resultat visar att flera aspekter spelar roll för hur pedagogerna förhåller sig till faktaböcker i sin praktik. Gemensamt för pedagogerna är att de inte medvetet inkluderar faktaböcker i sitt arbete med att främja språk- och läsutveckling.

Havsnivåhöjningen kommer innebära en förändring av kustlandskapet. Diskussionen om anpassningen till havsnivåhöjningen har hittills fokuserat på den bebyggda kusten. Höjda havsnivåer innebär ändrade förutsättningar även för den obebyggda kusten genom förändrade strandlinjer, fler och kraftigare översvämningar och ökad erosion. Detta i sin tur kommer påverka naturmiljön och människans användande av kusten. Även de skyddsåtgärder som människor förväntas vidta, t.ex.