Syftet med denna studie är att undersöka ett litet antal låg- och mellanstadielärares samt elevers tankar kring frågan ?Är skolan för teoretisk?? Arbetet baseras på fallstudier som består av intervjuer. Inför studien har jag fördjupat mig i Säljös, Dysthes, Jönssons och Åbergs teorier gällande ämnesföreningssamarbete genom arbetslag, utveckling och lärande. Den metod jag har tillämpat är kvalitativa intervjuundersökningar. Mitt syfte att ta reda på om elever och lärare upplever att inslagen av kombinerad teori och praktik är tillräcklig.

Det finns idag få och i framtiden kanske ännu färre uppgifter som är av sådan karaktär att endast en person bäst löser dem. Det krävs som regel något slags samarbete, ofta i form av arbete i grupp eller arbetslag. I denna rapport har jag undersökt hur teamarbete uppfattas på arbetsplatsen, samt vilka förväntningar medarbetarna har över teamet och om dessa har uppfyllts. För att ta reda på min frågeställning har använt mig av en kvalitativ metod eftersom jag vill undersöka individers personliga förväntningar och uppfattningar om begreppet team. En fallstudie på tre olika företag har genomförts i form av intervjuer med produktionschef och teammedarbetare på respektive företag.

Den fysiska miljön i förskolan kan innebära både möjligheter och hinder i arbetet med att skapa en inkluderande miljö. För att lyfta vilka faktorer i förskolans utrymme och inredning som påverkar kvaliteten och verksamhetens förutsättningar att skapa en miljö som präglas av inkludering och delaktighet är det systematiska kvalitetsarbetet viktigt. Denna studie ingår i ett större projekt vars syfte är att undersöka hur några förskolor kan bidra till förändringsmöjligheter för en inkluderande verksamhet för alla barn och för varje barn. Syftet i denna studie är att ta del av några pedagoger och barns upplevelser och beskrivningar av den fysiska miljön utifrån ett inkluderingsperspektiv.Genom ECERS-metoden har skattning av området utrymme och inredning gjorts enskilt av både mig och arbetslaget vilket visade att kvaliteten på avdelningen var låg. Utifrån en aktionsforskningsinriktad ansats genomfördes fyra reflektionssamtal med ett arbetslag bestående av tre pedagoger där deras beskrivning av tillgänglighet och begränsningar i utrymme och inredning synliggörs.

Det finns idag få och i framtiden kanske ännu färre uppgifter som är av sådan karaktär att endast en person bäst löser dem. Det krävs som regel något slags samarbete, ofta i form av arbete i grupp eller arbetslag. I denna rapport har jag undersökt hur teamarbete uppfattas på arbetsplatsen, samt vilka förväntningar medarbetarna har över teamet och om dessa har uppfyllts. För att ta reda på min frågeställning har använt mig av en kvalitativ metod eftersom jag vill undersöka individers personliga förväntningar och uppfattningar om begreppet team. En fallstudie på tre olika företag har genomförts i form av intervjuer med produktionschef och teammedarbetare på respektive företag. Intervjuerna är semistrukturerade med öppna frågor. Genom min undersökning kom jag fram till att begreppet team uppfattas som något positivt av alla de personer jag intervjuade.

Syfte: Huvudsyftet med studien är att genom ett diskursanalytiskt angreppssätt synliggöra och jämföra elevassistenters och klasslärares tal om målet med utbildningen i träningsskolan. Utifrån frågeställningen:Hur talar elevassistenter och klasslärare om vad som är målet med utbildningen i träningsskolan?Teori: Den teoretiska ansatsen i studien utgörs av diskursanalysen, det vill säga hur man ?talar om? eller ?skriver om? något. Angreppssättet är att synliggöra hur något skrivs fram. En diskurs är konstruerad i olika språkliga mönster som förekommer i olika sammanhang.

Sammanfattning Detta examensarbete har till syfte att försöka ge dig som läsare en ökad förståelse för vad som påverkar vägledares val av arbetsmetoder i mötet med de vägledningssökande samt ge en djupare insikt i hur vägledarna reflekterar kring dessa val. Det är vägledarnas egna perspektiv och uppfattningar vid val och resonemang kring arbetsmetoder som är i fokus för studien. Arbetet har genomförts vid Vägledningscentrum i Göteborg hösten 2009. Vägledningscentrum i Göteborg är en plattformsorganisation där de anställda vägledarna har sin utgångspunkt. Samtliga av de anställda vägledarna har en studie- och yrkesvägledarutbildning, med undantag av några som har en annan utbildningsbakgrund i kombination med yrkeserfarenhet, men där kompetensen bedöms likvärdig av organisationen. Med avsikt att söka svar på våra frågeställningar har kvalitativa intervjuer genomförts med sju vägledare, samt en person från ledningen av Vägledningscentrum. De teoretiska ramverk som presenteras i arbetet är av betydelse för att analysera det ämne vi valt att undersöka samt för att kunna förankra det insamlade intervjumaterialet till relevant litteratur, med syfte att försöka besvara våra två frågeställningar. Vägledarna som intervjuats påverkas av en rad faktorer i valet av arbetsmetoder i mötet med den vägledningssökande. Resonemanget vid svar på flertalet intervjufrågor har vart relativt lika vägledarna emellan, medan åsikterna gått mer isär på andra punkter. Att organisationen, Vägledningscentrum, påverkar framkommer tydligt, så som i form av arbetsplanen som vägledarna arbetar utifrån och den fortbildning som de anställda får ta del av.

Mösseberg är ett platåberg med intressant natur med en stor variation av biotoper och växtarter. I det här projektet har inventeringar utförts i bland annat slåttermarker, torrbackar, raviner, rasbranter, extremrikkärr och ädellövskog. Projektets syfte är att inventera 25 hotade eller sällsynta växtarter i Falköpings kommun, efter ett delmål i Falköpings naturvårdsprogram. Det är också en uppföljning av ett examensarbete som utfördes 2008 inom samma område. I projektet undersöktes hur arternas status har förändrats sedan tidigare år, vad anledningen till förändringen är samt vilka skötselåtgärder som kan förbättra arternas status i framtiden.

Mösseberg är ett platåberg med intressant natur med en stor variation av biotoper och växtarter. I det här projektet har inventeringar utförts i bland annat slåttermarker, torrbackar, raviner, rasbranter, extremrikkärr och ädellövskog. Projektets syfte är att inventera 25 hotade eller sällsynta växtarter i Falköpings kommun, efter ett delmål i Falköpings naturvårdsprogram. Det är också en uppföljning av ett examensarbete som utfördes 2008 inom samma område. I projektet undersöktes hur arternas status har förändrats sedan tidigare år, vad anledningen till förändringen är samt vilka skötselåtgärder som kan förbättra arternas status i framtiden.

Vård i livets slutskede på en vårdavdelning kan vara problematiskt och det är lätt att den närstående hamnar vid sidan av. Trots de hinder som kan ses är närstående, enligt kompetensbeskrivningen, Joyce Travelbees definition av omvårdnad och WHO´s definition av palliativ vård, en viktig del i sjuksköterskans ansvarsområde. Detta återspeglas i de fyra hörnstenar för palliativ vård som lyfts fram i SOU 2001:6: Symptomkontroll i vid bemärkelse,samarbete av ett mångprofessionellt arbetslag, kommunikation och relation samt stöd till närstående. Behov definieras som ett inneboende krav på upphävande av viss brist och är enligt Maslow uppdelat i flera nivåer, från grundläggande såsom mat, dryck och sömn upp till självförverkligande. Bemötande är ett komplext begrepp som innefattar en mångfald av aspekter relaterat till hur vi närmar oss andra människor, däribland människosyn, synen på vårt yrke och respekt för andra människor.

I dagens samhälle är lärarnas lön en starkt debatterad fråga, där det diskuteras huruvida lärarnas löner är för låg. Men samtidigt väljer många att arbeta och utbilda sig till lärare. Då är frågan om det är den fasta lönen som driver en lärare till att prestera ett bra resultat, med en hög kvalité på undervisningen? Kanske finns det en annan form av belöning som påverkar motivationen hos lärare? Vi har valt att kontrollera detta genom att undersöka om ett belöningssystem påverkar lärares motivation och prestation. Detta gör vi genom att se om vi kan hitta något samband mellan olika typer av belöningar och elevernas betyg, vilket är den variabel vi använder för att mäta resultatet av en lärares prestation.Vårt syfte med denna uppsats har varit att undersöka om belöningar till lärare kan påverka deras motivation och prestation.

Förskolans läroplan reviderades från och med 1 juli, 2011. Det innebär att pedagoger på förskolorna fått nya direktiv att förhålla sig till. I den nya läroplanen finns krav på ett systematiskt utvecklingsarbete, vilket gör att pedagogerna måste se över och eventuellt förändra sin verksamhet. I en sådan process kan specialpedagogen bidra till exempel med olika former av handledning, något som ofta ingår i specialpedagogens uppdrag. I föreliggande studie fokuseras aktionsforskning som ett möjligt arbetssätt att stödja utvecklingsarbete.Syftet är att följa två aktionsforskningsprocesser i förskolan och för att försöka synliggöra aktionsforskningens verktyg med förankring i förskoleverksamhet.

Ambush marketing kan kortfattat beskrivas som en marknadsföringsstrategi där någon associerar sin produkt eller sitt företag med ett stort idrottsevenemang utan att ha betalat någon sponsringsavgift. Fenomenet har fötts och utvecklats i takt med en allt mer sofistikerad sponsringsmarknad där sponsorer givits exklusiv rätt att utnyttja den goodwill som förknippas med ett evenemang. I Sverige finns ingen reglering som specifikt tar sikte på ambush marketing eller stora idrottsevenemang. Istället är varumärkes- och marknadsföringsrätten av enskilt störst betydelse. Internationellt har dock flertalet länder infört s.k.

I läroplanen står det att förskolan ska arbeta för att flickor och pojkar ska få lika stort inflytande och utrymme, arbetet ska väcka glädje och alla barn ska känna att det är givande att lära sig nya saker. Förskollärarna ska aktivt motarbeta de traditionella könsrollerna genom att låta pojkar och flickor ha lika möjligheter till utveckling och lärande. På- och avklädningssituationerna i hallen är en del av förskolans vardagsrutiner som innehar potential till att stimulera samspel, språk och barns inflytande med genusperspektivet i fokus.Studiens syfte var att jämföra och analysera hur kvinnliga förskolepedagoger bemöter pojkar och flickor vid på- och avklädningssituationerna i hallen. För att uppnå syftet ställde vi oss följande frågor: Hur fördelar pedagogerna sin tid/uppmärksamhet mellan flickor respektive pojkar under på- och avklädning? Hur påverkas på- och avklädningssituationen av hur pedagogernas förhållningssätt, vad gäller genus, tilltal och inflytande, speglas i deras agerande? Finns det skillnader mellan en central förskola och en landsbygdsförskola när det kommer till pedagogernas förhållningssätt till på- och avklädningssituationen? Studien utgick ifrån empiri insamlad under sammanlagt 6 intervjuer och 7 observationer som genomfördes på en centralt belägen förskola samt en landbygdsförskola.

SyfteFöreliggande studie kan ses som ett bidrag till förståelsen av elevhälsoteamsmötet som en social praktik, där olika professioner regelbundet möts för att samarbeta kring elever i behov av särskilt stöd. Det övergripande syftet var att, ur ett sociokulturellt perspektiv, undersöka och förstå hur ett elevhälsoteam använder kommunikation och samspel som redskap i sitt uppdrag och arbete med elever i behov av särskilt stöd. Syftet preciserades med följande frågeställningar:1. Hur uttrycks tankar om elevhälsans uppdrag?2. Vad kan vi uppfatta när det gäller verbal aspekt av samspel i elevhälsoteamet? 3. Vad kan vi uppfatta när det gäller handlingsaspekt av samspel i elevhälsoteamet?4. Vad kan vi uppfatta när det gäller relationell aspekt av samspel i elevhälsoteamet?TeoriStudien utgick från ett sociokulturellt perspektiv, där begrepp som kommunikation och samspel är centrala. I ett sociokulturellt perspektiv betraktas verkligheten/världen som bestående av sociala praktiker eller diskurser.

Trafikverket förfogar över närmare 4000 järnvägsbroar i olika skick och ålder runt om i landet. Beståndet är i ständigt behov av underhåll och erfordrar kontinuerliga kontroller. Den här rapporten är utformad som en skadeutredning på en enkelspårig järnvägsbro söder om Solvarbo i Säter kommun. Järnvägsbron är i drift och här passerar över 10 000 tåg/år. Allt från snabbtåg till godståg.