Behovet av produktplaceringssamarbeten ökar eftersom traditionell reklam minskar i effektivitet samtidigt som filmproduktioner kräver större budgetar. Bondfilmer har lockat publik i 50 år vilket gör det möjligt att studera relationen mellan filmernas karaktär och produktplaceringar ur ett Historiskt perspektiv. Materialet består av den första filmen Dr. No (1962) samt den senaste filmen Skyfall (2012). Semiotiska analyser görs av scener med framträdande produktplaceringar.

Bakgrund Bröstcancer är känd som den klart vanligaste cancerformen hos kvinnor världen över och är en vanlig orsak till cancerrelaterad dödlighet. Med numera raffinerade behandlingar kan man i många fall bota sjukdomen. Ett sätt är med hjälp av kirurgiska åtgärder där mastektomi, avlägsnade av hela bröstet, är ett vanligt val. Ur både ett Historiskt och kulturellt perspektiv har kvinnobröstet varit en utmärkande symbol för femininitet och det kvinnliga.Syfte Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av sina kroppar efter mastektomi.Metod Studien gjordes som en systematisk litteraturöversikt där tio kvalitativa vetenskapliga studier studerades och ett resultat sammanfattades utifrån det. Resultat Att förlora ett bröst resulterade i en förändrad identitet och kroppsbild. Kvinnorna kände sig asymmetriska och i vissa fall stympade.

I ett klimat med kraftigt stigande fastighetspriser, rekordhög hushållsskuldsättning och sjunkande räntemarginaler för hypoteksbolagen ter sig en analys av potentiella kreditförluster för hypoteksbolagen som tämligen aktuell. Denna kandidatuppsats syftar till att studera hypoteksbolagens kreditrisk för utlåning till privatpersoner med bostäder som säkerhet. Analysen genomförs genom studier av utvecklingen på bolånemarknaden, låntagarnas skuldsättning och ekonomiska marginaler samt utvecklingen för bostadspriserna. I uppsatsen framstår kreditrisken för hypoteksbolagen som begränsad. Framförallt som en följd av att merparten av hushållen bedöms ha goda marginaler.

Historiskt har den medicinska professionen sökt exklusiva rättigheter att praktisera i en miljö där många olika yrkesgrupper fanns. I Sverige har detta lett till att komplementär och alternativ medicin (CAM) hamnade utanför den etablerade sjukvården, vilket inneburit en bristfällig kunskap om hur bl.a. CAM terapeuter arbetar. Användning av alternativ medicin har ökat i Sverige vilket motiverar att studier genomförs för att få bättre kunskap om yrkets utövande.Syftet med uppsatsen är att beskriva CAM terapeuters praktikmönster och inställning till samarbete med traditionell skolmedicin.Utifrån en litteraturstudie utarbetades en enkät som skickades till 102 CAM terapeuter i Sverige för att undersöka deras praktikmönster och sociodemografiska egenskaper. 63 terapeuter (62 %) svarade, varav 59 uppfyllde forskningskriterierna och kunde delta i de fördjupande telefonintervjuer som följde efter enkätstudien och som syftade till att ta reda på deras syn på samarbete med den skolmedicinska sjukvården.Resultaten av undersökningen visade att 55 %, av de 59 intervjuade var kvinnor, 10 % hade legitimation i andra sjukvårdsyrken, 69 % arbetade ensamma med i snitt 24 patienter i veckan.

Under min uppväxttid på 1960-talet upplevde jag Boden som en idyllisk stad att leva i. Många bodensare arbetade inom försvaret eller på centrallasarettet. Det fanns flera statliga verk, bland andra postverket, televerket och SJ, som sysselsatte många medborgare. Det fanns även många små privata arbetsgivare och en framåtanda som var positiv. På 1990-talet började en stor omställning för Boden och dess invånare.

Tidigare forskning visar att ungdomar som bor i stigmatiserade bostadsorter bär med sig fragmenterade bilder av sina områden. Genom detta arbete vill jag skapa en förståelse för hur de förhåller sig till de mångfacetterade och färgstarka beskrivningarna i relation till den upplevda bilden av sitt hem. En rådande negativ mediebild samt en diskurs som kategoriserar människor i ett Vi och Dem  påverkar ungdomarnas självbild och identitet. Ungdomarna upplever sitt hem som något positivt och som de kan identifiera sig med, samtidigt som de brottas med negativa beskrivningar som de får överförda genom media och allmänna diskurser. Syftet med detta arbete har varit att undersöka ifall ungdomarna använt sig av retoriska strategier för att förhandla och navigera mellan den upplevda bilden och den mediala/diskursiva bilden.

Migrationsverket har sedan 2010 arbetat med att införa lean som arbetssätt i hela sin organisation. Lean härleds ofta Historiskt till Toyotas styrsystem Toyota Production System, och har till största delen använts inom privata organisationer där effektivitet, produktivitet och ekonomiska värden varit de huvudsakliga målen. Ur ett statsvetenskapligt perspektiv är det därför av vikt att undersöka leans förmåga att även beakta de demokratiska värden som en offentlig verksamhet har att ta hänsyn till. Genom att intervjua handläggare och teamledare på Migrationsverkets mottagningsenhet i Boden om deras erfarenheter och upplevelser av lean som arbetssätt samt genom att studera deras interna arbetsmaterial har min ansats med denna uppsats varit att ge en bild av huruvida lean är ett lämpligt arbetssätt för offentlig verksamhet och om medarbetarna upplever att implementeringen av lean förändrar synen på värdena effektivitet och legitimitet i praktiken. Resultatet från denna undersökning visar att det finns ett starkt stöd för leans teoretiska förmåga att underlätta för medarbetarna att stärka rättssäkerheten samtidigt som arbetssättet ökar effektiviteten.

Fornskandinavisk religion har Historiskt sett i hög utsträckning tolkats inom en patriarkal diskurs. I min uppsats bereder jag plats för röster hos människor för vilka fornskandinavisk religion är personligt betydelsefull, men som tolkar och använder sig av den på ett subversivt sätt. Undersökningen bygger på organiserade samtal förda mellan mig och ett antal samtalsdeltagare. För att utljämna maktbalansen mellan forskare och studieobjekt har jag valt att rikta forskarblickan mot ett fält jag själv tillhör, och i studien betraktar jag därför mig själv inte bara som samtalsledare, utan även samtalsdeltagare, och gör mina egna erfarnheter till föremål för analys genom introspektiv metod.      Mitt forskningsperspektiv är queerteoretiskt, och i fokus i studien står de sätt på vilka bilder, berättelser och föreställningar om fornskandinavisk religion används som en del i skapandet av normöverskridande genusidentiteter. I undersökningen framkommer det att samtalsdeltagarna tolkar den fornskandinaviska religionen som präglad av mångfald och jämlikhet, i kontrast till en monoteistisk, dualistisk världsbild.

Syftet med studien var att öka förståelsen för och beskriva hur danslärare verksamma i gymnasieskolan förhåller sig till kursplanen i Dans och gestaltning C. Detta är för oss ett outforskat område och då vi i vårt framtida yrke som danslärare kommer att arbeta med kursplaner i gymnasieskolan ville vi få fördjupad kunskap och förståelse inom ämnet. Inför studien har vi tagit del av tidigare forskning och litteratur inom områdena styrdokument, skola, kunskap, bedömning samt dans. Samtliga ur såväl ett Historiskt som ett nutida perspektiv, detta för att skapa en förståelse för hur historien har påverkat utformandet av skolans verksamhet och innehåll. Vi har i vår studie fått inspiration från det hermeneutiska perspektivet då vi bland annat utgått från lärares tolkning och bearbetning av text.

Träd har Historiskt sett varit en viktig del av våra städer. Utöver rent arkitektoniska värden så bidrar stadsträden även till ett bättre mikroklimat, minskad stress och en bättre hälsa hos stadens invånare. I stort bidrar träden också till en bättre miljö och studier har visat på att varje planterat träd i förlängningen ger en ekonomisk nettovinst. Träd är följaktligen en viktig del av våra urbana miljöer som vi bör värna om. Stadsmiljön utgör emellertid ofta en ogästvänlig växtplats, långt ifrån trädens naturliga växtmiljö. På grund av den pågående förtätningen och platsbristen i våra städer tvingas många träd stå i hårdgjorda ytor.

Effektiv styrning av ett logistiskt system kräver vanligtvis en uppföljningsprocess som ger feedback. Historiskt har dock utvecklingen inom virkeslogistik fokuserat på modeller och beslutsstöd enbart för destinering och ruttplanering. Målet med denna studie var därför att utveckla en modell för Norra Skogsägarna som på åkerinivå möjliggör effektiv uppföljning av utfört transportarbete under en avgränsad tidsperiod (dygns- till veckonivå). Den utvecklade modellen ? TRUPP (TRansportUPPföljning) ? baserades på en sorteringsmetodik i Excel. Det första steget består av en sortering av utförda frakter, per åkeri och tidsperiod, i olika kategorier med potentiellt inoptimala frakter.

Den här uppsatsens syfte har varit att ur ett Historiskt perspektiv undersöka den bild av könsroller som förmedlats till barn genom leksaksreklam i Sverige under perioden 1949 - 2009. Samt att ställa denna utveckling i relation till utvecklingen av könsbilder och jämställdhet i samhället i stort under samma historiska period.För att göra detta har jag genomfört en innehållsanalytisk undersökning av ett stort antal annonser, (3906st), i 10 kataloger från 1949 fram till 2009. Jag har tagit fram omfattande statistik över huruvida leksaksreklam har varit riktad mot specifika kön eller inte, hur genuskodningen har gått till, samt över vilka typer av leksaker och vilka attribut som har förknippats med flickor respektive pojkar.Undersökningen visar att vissa förändringar har skett under perioden, särskilt gällande hur leksaker har marknadsförts mot kön. Marknadsföringen blev överlag mindre könsindelad under 60- och 70-talen, då jämlikhet och kvinnokampen var mycket aktuella ämnen i samhällsdebatt och politik. Från 80-talet och framåt så blev dock reklamen allt mer könsindelad igen, även om den explicita könsindelningen försvann och de metoder som användes blev mer subtila och implicita.Vad gäller de bilder av genus som leksaksreklamen förmedlar till barn så har de under hela perioden varit genomgående traditionellt stereotypiska.

I denna forskningskonsumerande uppsats undersöks hur skönlitteraturen används i svenskundervisningen, både ur ett Historiskt perspektiv och enligt dagens forskning i klassrumspraktik. Den stora frågan är varför man läser skönlitteratur i skolan.De historiska legitimeringarna för läsning av skönlitteratur har visat sig vara relativt få och okomplicerade i jämförelse med dagens. Under svenskämnets första hundra år läste man i princip skönlitteratur av ett enda skäl ? att fostra eleverna in i en gemensam kulturell bildning. Det kulturarv som skulle föras vidare till nästkommande generation bestod av en enhetlig litterär kanon av de mest framstående svenska och västerländska författarna.

Bakgrund: Historiskt har personer med psykisk ohälsa setts som annorlunda och varit utstötta av samhället. Dagens samhälle porträtterar ofta personer med psykisk ohälsa som galna och farliga. Psykisk ohälsa är idag vanligt förekommande, och för att kunna ge högkvalitativ vård måste en holistisk syn vara grundläggande.Syfte: Syftet är att belysa vårdpersonalens erfarenheter i mötet med patienter med psykiska ohälsa inom den somatiska vården.Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar har gjorts, varav sex artiklar är kvantitativa och två kvalitativa. Vikt lades på att belysa vårdpersonalens erfarenheter i mötet med patienter med psykisk ohälsa. Teoretisk förankring har skett till Katie Erikssons teori om vårdande.Resultat: Resultatet visar att det förekommer negativa attityder gentemot dessa patienter inom den somatiska vården.

I studien granskas hur lärare i kursen Instrument och sång 1 planerar sin undervisning, hur eleverna kan påverka undervisningen samt vad de tycker om den nya kursplanen i Gy11. Studien genomfördes i form av sex stycken kvalitativa intervjuer där informanterna var verksamma instrumentallärare som undervisar på gymnasiet med olika lång erfarenhet av att undervisa. Kursplanen användes som grund för studien. Syftet med studien var att öka förståelsen för hur verksamma instrumental- och sånglärare i gymnasieskolan planerar utifrån kursplanen i Instrument och sång 1. Inför studien tog vi del av tidigare forskning och litteratur inom områdena planering, elevinflytande, kursplan, bedömning samt musik.