Varför läser vi skönlitteratur i skolan?
En studie om skönlitteraturens historiska och nutida legitimeringar
I denna forskningskonsumerande uppsats undersöks hur skönlitteraturen används i svenskundervisningen, både ur ett historiskt perspektiv och enligt dagens forskning i klassrumspraktik. Den stora frågan är varför man läser skönlitteratur i skolan.De historiska legitimeringarna för läsning av skönlitteratur har visat sig vara relativt få och okomplicerade i jämförelse med dagens. Under svenskämnets första hundra år läste man i princip skönlitteratur av ett enda skäl ? att fostra eleverna in i en gemensam kulturell bildning. Det kulturarv som skulle föras vidare till nästkommande generation bestod av en enhetlig litterär kanon av de mest framstående svenska och västerländska författarna. På detta sätt var dåtidens litteraturundervisning okomplicerad.Idag däremot, har synen på skönlitteratur i undervisningen förändrats avsevärt. Enligt den rådande läsarorienterade teorin utgår man från läsaren själv vid tolkning och analys av skönlitterära texter. Legitimeringarna som förespråkas är därför mer individorienterade och subjektiva idag. Anledningen till det paradigmskifte som ägt rum har sin förklaring i samhällets kulturella friställning och medieteknologins framfart. Idag finns inga fasta normer kring ?fin- och fulkultur?. Det finns inte heller några tydliga riktlinjer och definieringar kring vad en skönlitterär text är. Den term som idag används i styrdokumenten är ?texter ur ett vidgat perspektiv?.Uppsatsen bygger framförallt på tre nutida svenska avhandlingar i klassrumspraktik som behandlar litteraturläsning i grundskolans senare år och på gymnasiet. Genom dessa analyseras den skönlitterära undervisningens tydligaste tendenser vad gäller syfte, innehåll och metod. Den rådande kursplanen i svenska för det obligatoriska skolväsendet används i diskussionen för att exemplifiera den skönlitterära undervisningens intentioner. I diskussionen behandlas eventuella pedagogiska konsekvenser som de moderna skönlitterära legitimeringarna medför.