Aktiebolagets uppkomst gĂ„r att hĂ€rledas Ă€nda tillbaka till medeltidens handelsliv, frĂ€mst i Italien. Möjligheten att bedriva verksamhet genom att satsa kapital, dĂ€r kapitalet utgjorde sĂ€kerheten i bolaget, samt att delĂ€garnas egna förmögenheter skiljdes frĂ„n detta kapital var en nyhet pĂ„ den tiden. Än idag Ă€r aktiebolaget en viktig del av affĂ€rslivet. Det andra bolagsdirektivet bygger pĂ„ en kapitalkonstruktion, det vill sĂ€ga ett kapitalsystem som skall skydda bolagets borgenĂ€rer genom att stĂ€lla upp regler för att se till att bolaget alltid har nĂ„got slags kapital, ett sĂ„ kallat minimikapital. Artikel 17 i det andra bolagsdirektivet tar sikte pĂ„ villkor dĂ„ bolaget mĂ„ste trĂ€da i likvidation.

Uppsatsen Àmnar besvara frÄgor kring förÀndringar i antalet olycksfall som sker i arbetet. I examensarbetet har material frÄn gruvföretaget Boliden Mines anvÀnts. Materialet Àr omfattande i avseende dess tidsmÀssiga och historiska omfattning samt i sin fullstÀndighet och detaljrikedom. Metodiken utgörs av en sammanstÀllning av blanketter frÄn Bolidens arkiv och en statistisk sammanstÀllning för företagets arbetsolycksfall Ären 1931-1999 har genomförts. Detta jÀmfördes sedan med den nationella olycksfallsstatistiken.

StĂ€der anvĂ€nder sig idag av offentlig konst som del i sin marknadsföring i strĂ€van efter att vĂ€cka uppmĂ€rksamhet vilket i sin tur ska gynna staden pĂ„ en rad sĂ€tt, dĂ€ribland skapa tillvĂ€xt. En annan viktig aspekt i den offentliga konsten Ă€r att den ocksĂ„ kan kopplas ihop med de vĂ€rderingar och normer som finns i det samhĂ€lle den befinner sig i, dĂ„ den Ă€r en del i den rĂ„dande samhĂ€llstrukturen.Det som varit avsikten med undersökningen Ă€r att urskilja de normer och vĂ€rderingar som kan spĂ„ras till de utvalda skulpturerna som undersökningen baseras pĂ„ vad gĂ€ller könsrepresentationen. Genom en uppdelning av samtida figurativa skulpturer som befinner sig i BorĂ„s stadskĂ€rna gjorda av manliga respektive kvinnliga konstnĂ€rer har det framkommit mönster och regelbundenheter i synen pĂ„ kön, men ocksĂ„ dess gestaltning. Uppdelningen visar pĂ„ att manliga konstnĂ€rer frĂ€mst avbildar andra mĂ€n, medan kvinnliga konstnĂ€rers motiv Ă€r mer varierande. Detta Ă€r en orsak till mannens synlighet och kvinnans osynlighet i BorĂ„s stadsrum som pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kan spĂ„ras till skulpturrepresentationen.Även placeringen vittnar om att stadsrummet frĂ€mst Ă€r mannens rum dĂ„ de skulpturer av mĂ€n befinner sig pĂ„ centrala platser kopplade till makt, medan de kvinnliga i konstnĂ€rernas verk i större utstrĂ€ckning befinner sig pĂ„ platser som saknar institutionell makt som t.ex.

Sammanfattning Klimat- och sÄrbarhetsutredningen (SOU 2007:60) spÄr en framtid dÄ Sveriges klimat till större del prÀglas av intensivt regn, och diskuterar konsekvenserna detta kommer innebÀra. SÄ vÀntas framtiden bli, men hur ser det ut idag? Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga den samtida förekomsten av intensivt regn i Sverige och dess konsekvenser, i syfte att skapa en referenspunkt till diskussionerna om framtidens regnintensiva klimat och hur det kommer pÄverka samhÀllet.Materialet studien bygger pÄ har inhÀmtats frÄn flera hÄll, men frÀmst kommer det frÄn SMHI, tidningsartiklar, rÀddningstjÀnster och kommuner. Sedan har en sammanstÀllning gjorts dÀr de identifierade hÀndelserna analyserats kvantitativt och rumsligt. Studien Àr avgrÀnsad till att endast inkludera hÀndelser under sommarmÄnaderna juni, juli och augusti eftersom flest hÀndelser av intensivt regn bedöms intrÀffa dÄ.Resultatet visar stor geografisk spridning av intrÀffade regn, och liten kronologisk spridning.

The purpose of this thesis was to study Holmen?s possible future ownership, concerning their forestland in Sweden. We have compared the strategy of the present owning of forests with three different alternatives. These three alternatives are: 1) selling all the forestland, 2) establish a new company which owns the forest where Holmen is the major stockholder and finally 3) an alternative were the two northerly regions are sold. We used Holmen?s annual account from the year 2002 as a bare year and made a reconstruction of the annual account in the three different alternatives.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka nÄgra lÀrares och elevers erfarenheter av samt hÄllning till anvÀndningen av dator- och TV-spel i svenskundervisningen pÄ gymnasiet. Arbetet har stÀllts i relation till det vidgade textbegreppet i kursplanerna för svenskÀmnet, forskning kring nya medier samt lÀrande och meningsskapande i dator- och TV-spel. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre lÀrare och tvÄ elevgrupper pÄ tvÄ respektive tre elever. Resultatet visar pÄ sÄvÀl likartade som disparata erfarenheter och tankar om dator- och TV-spels pedagogiska plats dÀr det intressanta ligger i motsatsförhÄllandet mellan de pedagogiska möjligheterna respektive de pedagogiska problemen med mediet, dÀr det senare vÀger tyngst. De möjligheter som lyfts fram Àr i form av visuellt hjÀlpmedel, referenspunkter till litterÀra och historiska kontexter, spel- och jÀmförande analyser mellan olika medier och texter samt potentialen i att vÀcka elevers lust och motivation.

Huvudsyftet med detta arbete var att redogöra för de bakomliggande orsakerna och motiveringarna till att Historia, frĂ„n och med höstterminen Ă„r 2007, blir ett kĂ€rnĂ€mne pĂ„ gymnasienivĂ„. De underordnade syftena var vidare att undersöka elevers instĂ€llning dels till Ă€mnet historia samt till det faktum att historia skall bli kĂ€rnĂ€mne pĂ„ gymnasiet. Detta gjordes genom en enkĂ€tundersökning. Även lĂ€rares syn pĂ„ historia som kĂ€rnĂ€mne undersöktes och analyserades utifrĂ„n ett antal intervjuer. De metoder som anvĂ€ndes i arbetet var litteraturstudier, kvantitativa enkĂ€tundersökningar, kvalitativa intervjuer samt komparation.

Detta examensarbete syftar till att genom enkÀt och intervjuer undersöka hur elever i skolÄr fyra relaterar till förr i tiden. Detta görs utifrÄn en hypotes om att eleverna genom en inofficiell historieförmedling i form av filmer och tv-program med historiska teman har förvÀrvat ett visst medvetande om historien, och att denna frÀmst handlar om medeltid. DÀrför undersöks huruvida nÄgra spÄr av den filmatiserade historieförmedlingen gÄr att finna i elevernas kunskaper. Dessutom undersöks elevernas instÀllning till sina kunskapers kÀllor, bland annat kÀllor i form av film, tv-program och litteratur. Examensarbetet behandlar resultaten frÄn undersökningarna i relation till begreppen historiemedvetande, palimpsestisk historieförmedling och historical film literacy. Den undersökta gruppen visade sig genom enkÀtundersökningen och i jÀmförelse med andra studier vara typisk i sin konsumtion av medier.

Villa Giacomina med park ligger 5 kilometer norr om Lidköping i ett omrĂ„de som idag nĂ€stan har vuxit ihop med sjĂ€lva staden. Detta examensarbete behandlar Villa Giacominas historia ur miljöns innehĂ„ll idag i avseende vegetation och fasta strukturer, samt presenterar ett koncept till framtida bevarande, vĂ„rd, restaurering och förnyelse. I ett eget kapitel beskrivs Ă€ven översiktligt parkens anvĂ€ndning genom Ă„rhundradena. År 1979 i samband med att Lidköpings kommun tog över förvaltningen av parken byggnadsminnesförklarades Villa Giacominas park. I parken har varje tid och person satt sin prĂ€gel, dĂ€rför kan man anvĂ€nda Villa Giacomina som ett titthĂ„l för att förstĂ„ trĂ€dgĂ„rdshistorien i Sverige frĂ„n sent 1700-tal och in pĂ„ 2000-talet. I fallet med denna park, och det ibland bristfĂ€lliga faktaunderlaget, Ă€r det ocksĂ„ intressant att göra det omvĂ€nda, att genom trĂ€dgĂ„rdsarkeologiska spĂ„r och vad som finns bevarat frĂ„n andra parker ifrĂ„n samma tid fundera kring om det kanske kan ha varit sĂ„ Ă€ven pĂ„ Villa Giacomina. Parken vĂ€xte fram under sent 1700-tal och dess placering styrdes av landskapets utformning, det sluttande lĂ€get ner mot Kinneviken, den kuperade marken och bestĂ„ndet av gamla trĂ€d. Parken var till en början ett eremitage för Claes Julius Ekeblad, pensionerad hovman frĂ„n Gustav III:s hov. Claes Julius Ekeblad hade vuxit upp pĂ„ Stola sĂ€teri och efter ett liv i Stockholm flyttade han hem till VĂ€stergötland och valde hĂ€r att leva ett liv i samklang med naturen.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur ADHD-diagnostisering framtrÀder i skolan ur ett diskursanalytiskt perspektiv, utifrÄn intervjuer dels med pedagoger och dels med barn diagnostiserade med ADHD. Undersökningen baseras Àven pÄ 55 enkÀter besvarade av pedagoger samt visst utredningsmaterial. Studien fokuserar makt ur ett mikro- och makroperspektiv med skolan som huvudarena. Michel Foucaults syn pÄ relationen mellan makt och kunskap har varit bÀrande i undersökningen tillsammans med historiska jÀmförelser av skiftande normalitetsramar. Resultatet visar att den biomedicinska diskursen dominerar framför den psykosociala, nÀr ADHD-diagnostisering diskuteras.

BakgrundMusikhistorien Àr pÄ inga sÀtt opÄverkad av den historiska utvecklingen i övriga samhÀllet. Den Àr en vÀsentlig del av olika tidsepokernas rÄdande kulturer. Skolan har en viktig roll i elevernas socialisationsprocess. Kan en manlig musiklÀrare anvÀnda sig av musik skriven av mÀn, framförd av mÀn och skriven ur ett manligt perspektiv, i en undervisningssituation och rÀkna med att han nÄr fram till alla elever? LÀmnar man inte per automatik halva klassen utanför eftersom musiken inte kan anknyta till deras upplevelsevÀrld, livsÄskÄdning eller vÀrdegrund.

Den ha?r studien behandlar den massmediala debatten om skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp i hemmet. Den fo?rsta januari 2013 fattade Sveriges Riksdag ett beslut om skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp, ett beslut som innebar en uto?kad mo?jlighet fo?r husha?ll att fa? en skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp i hemmet. I de stora dagstidningarna har en debatt fo?rts mellan fo?respra?kare och kritiker om positiva och negativa konsekvenser av en statligt subventione- rad la?xhja?lp.

I slutet av 1996 kunde man för första gĂ„ngen som privatperson i Sverige göra bankaffĂ€rer via Internet. Under 1997 har anvĂ€ndandet av dessa banktjĂ€nster ökat explosionsartat och Ă€ven intresset hos de som Ă€nnu inte har tjĂ€nsterna har ökat.Detta examensarbete, pĂ„ 20 poĂ€ng, undersöker frĂ„gestĂ€llningar som kan finnas angĂ„ende bankaffĂ€rer via Internet. De frĂ„gestĂ€llningar som besvaras i examensarbetet Ă€r bland annat: om det Ă€r sĂ€kert att göra bankaffĂ€rer via Internet, varför banker startat InternettjĂ€nster, vilken kategori av personer som utnyttjar dessa InternettjĂ€nster, vilka tjĂ€nster man kan utnyttja.DĂ„ bankaffĂ€rer via Internet Ă€r ett relativt nytt sĂ€tt att utföra sina bankaffĂ€rer pĂ„ har följande metoder anvĂ€nts för att besvara ovanstĂ„ende frĂ„gor: litteraturstudie (böcker och artiklar), Internet samt telefonintervjuer.Av de resultat som framkom under arbetets gĂ„ng kan följande summering angĂ„ende bankaffĂ€rer via Internet göras:Bankerna har startat dessa InternettjĂ€nster för att underlĂ€tta arbetet bĂ„de för kunderna och personalen.Den sĂ€kerhet som bankerna idag anvĂ€nder sig av kan anses vara tillrĂ€ckligt sĂ€ker för att man skall kunna göra sina bankaffĂ€rer via Internet utan att vara orolig för att ens pengar skall gĂ„ förlorade.Den vanligaste kunden som gör sina bankaffĂ€rer via Internet Ă€r en medelĂ„lders man med god ekonomi. Han utnyttjar framförallt tjĂ€nsterna kontroll av saldo, överföringar samt betalning av rĂ€kningar.Om man skall se till den historiska utvecklingen av de flesta tekniska hjĂ€lpmedel har det ofta resulterat i en minskning av arbetskraft. Än sĂ„ lĂ€nge har man dock inte kunnat se nĂ„gon personalminskning pĂ„ de banker som har InternettjĂ€nster utan snarare tvĂ€rtom..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka hur trÀnare och sjukgymnaster/naprapater i Stockholmsregionen arbetar med specifik bÄltrÀning. Ett sekundÀrt syfte var att se pÄ historiska förÀndringar av trÀningsmetoder.Hur arbetar trÀnare med specifik bÄltrÀning?Hur arbetar sjukgymnaster/naprapater med specifik bÄltrÀning?Hur motiverar de sitt val av trÀningsmetod?Vad sÀger forskningen om vilka fördelar/nackdelar olika metoder av bÄltrÀning har? MetodVi har i vÄr studie anvÀnt oss av intervjuer. En kvalitativ metod för att fÄ en djupgÄende inblick i hur personliga trÀnare och sjukgymnaster/naprapater arbetar med bÄltrÀning. Vi har intervjuat sex personer, tre frÄn vardera yrkeskategorin.

Syftet med detta arbete Àr att se hur remissinstanserna reagerade pÄ SOU 2004:121 Slag i luften vad gÀller könsmaktsförstÄelsen som förklaring till mÀns vÄld mot kvinnor. Bland de frÄgestÀllningar som undersöks i analysen av remissvaren med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys Àr: Vilka gemensamma Äsikter har remissinstansernas om könsmaktsförstÄelsen? Vad anser remissinstanserna om den strukturella förklaringen till mÀns vÄld mot kvinnor? Vilken typ av mÀn anser remissinstanserna det Àr som slÄr kvinnor? Vad anser remissinstanserna om utredningens utvÀrdering av Kvinnofridsuppdragen (1998) ur ett könsmaktsförstÄelseperspektiv? Vilken typ av feminism kan instanserna inordnas under? Finns det nÄgra samband mellan hur instanserna har svarat?Analysen visar att en klar majoritet av remissinstanserna inte godtar könsmaktsförstÄelsen av mÀns vÄld mot kvinnor som en ensamstÄende förklaringsmodell. DÀremot godtar de den strukturella könsmaktsförstÄelsen sÄ till vida att strukturen i samhÀllet, i denna kontext mÀns överordning och kvinnors underordning, som en av förklaringarna till mÀns vÄld mot kvinnor. Remissinstanserna anser att könsmaktsförstÄelsens strukturella perspektiv mÄste kombineras med andra förklaringar pÄ bland annat individnivÄ, i ett sÄ kallat ?allt- eller intet -perspektiv?.