Den frÄgestÀllning som behandlas i uppsatsen Àr hur upplevelsen, förstÄelsen och tolkningen av leksaksdockan anvÀnds av konstnÀren, samt hur detta tolkas/lÀses i verket av betraktaren. Undersökningens frÄgestÀllning Àr ?Hur anvÀnder konstnÀren bilden av leksaksdockan för att skapa konstnÀrliga verk?? samt ?Hur lÀser/tolkar jag som betraktare innehÄllet i dessa verk??.Jag anvÀnder mig av semiotiken för att definiera begrepp kring leksaksdockan som tecken samt anvÀndandet av denna i konstverk. Bildanalyser utgör undersökningens centrala del.Leksaksdockan förknippas med en mÀngd saker. Det har blivit tydligt för mig hur jag som ÄskÄdare av de konstverk jag analyserat vÀxlar mellan konstnÀrens budskap, de olika aspekterna av det dockan förmedlar och det jag sjÀlv lÀser in och konnoterar.

Denna uppsats avser att jÀmföra den infrastrukturella utvecklingen mellan Stockholms skÀrgÄrd och de grekiska Kykladerna. Syftet Àr att undersöka hur viktig infrastrukturen, med fokus pÄ transport, Àr för en destinations utveckling. Uppsatsen grundas pÄ idén om att Stockholms skÀrgÄrd inte lyckats utvecklats till en lika sjÀlvklar destination som Kykladerna, trots den liknande geografiska strukturen. Vi satte oss in i Àmnet genom att dels studera tidigare forskning och dels genom att utföra ett antal ?elitintervjuer?.

Syftet med studien Àr att skapa en fördjupad insyn i pedagogers upplevelser av huruvida och pÄ vilka sÀtt pedagoger i förskolan arbetar med sprÄket som verktyg för inkludering i en förskola för alla barn. Vi har fokuserat pÄ att synliggöra faktorer som pÄverkar barns sprÄkutveckling, hur pedagoger arbetar för att frÀmja och stÀrka barns sprÄkutveckling samt hur pedagogers visioner ser ut gÀllande alla barns rÀtt att utveckla sitt sprÄk. Den metod som anvÀnts i studien Àr kvalitativa intervjustudier med verksamma pedagoger pÄ olika förskolor. Resultatet visar pÄ betydelsen av att ha mindre antal barn i barngrupp för att kunna arbeta pÄ ett positivt sÀtt samt vikten av att skapa trygghet i syfte att se och gynna alla barns sprÄkutveckling. Studien belyser möjligheter samt dilemman gÀllande hur en inkludering kan genomföras med hjÀlp av sprÄket som verktyg.

I detta arbete studeras hur vinterklimatet i Sverige kommer att skilja sig Ät mellan perioderna 2071-2100 och 1971-2000, med avseende pÄ parametrarna temperatur, nederbörd, vind, snödjup och snöutbredning. Klimatmodelldata (CORDEX) i upplösningen 12.5 km baserade pÄ tre olika strÄlningsdrivningsscenarier (RCP-scenarier) behandlades i Matlab och modellerades över Sverige. För att analysera upplösningens betydelse tillhandahölls Àven data i upplösningen 50 km för en tioÄrsperiod. Scenariot RCP 8.5 kan ge sÄ mycket som 10 grader varmare vintrar, med uppemot 50% mer nederbörd. För RCP 2.6 förÀndras nederbörden med -5 till 20%, och temperaturen ökar med 1-4 grader.

I detta arbete studeras hur vinterklimatet i Sverige kommer att skilja sig Ät mellan perioderna 2071-2100 och 1971-2000, med avseende pÄ parametrarna temperatur, nederbörd, vind, snödjup och snöutbredning. Klimatmodelldata (CORDEX) i upplösningen 12.5 km baserade pÄ tre olika strÄlningsdrivningsscenarier (RCP-scenarier) behandlades i Matlab och modellerades över Sverige. För att analysera upplösningens betydelse tillhandahölls Àven data i upplösningen 50 km för en tioÄrsperiod. Scenariot RCP 8.5 kan ge sÄ mycket som 10 grader varmare vintrar, med uppemot 50% mer nederbörd. För RCP 2.6 förÀndras nederbörden med -5 till 20%, och temperaturen ökar med 1-4 grader.

Uppsatsens syfte ligger i att undersöka huruvida filmteoretikern David Bordwells tvÄ inflytelserika berÀttarmodeller frÄn 1980-talet fortfarande Äterfinns inom samtida filmproduktion. Jag fördjupar mig i det klassiska- respektive konstfilmsberÀttandet och jÀmför vidare de typiska elementen frÄn de tvÄ berÀttarmodellerna med formatet slow cinema. I definitionen av slow cinema utgÄr jag ifrÄn filmvetaren Matthew Flanagans utredning av vad formatet innebÀr samt de tre byggstenarna han anser vara mest vÀsentliga. Dessa Àr lÄnga tagningar, en ickeberÀttande struktur och skildringar av realistiska, vardagliga skeenden. Med en utgÄngspunkt i detta utför jag en nÀrlÀsning av Alfonso Cuaróns film Gravity (2013).

During the 21st century, Society has again begun to focus its attention on working class literature and on issues related to social class. In the media contemporary working class literature is often mentioned as a distinct phenomenon. I my view, the meaning of this phenomenon have not been adequately formulated. The aim of this Master?s Thesis is to reconstruct, using a discourse oriented text analysis, a picture of how the contemporary working class literature is described in today?s society.

Det finns ett ökat medvetande om de effekter som turismen medför och för att undvika de negativa effekter som kan uppstÄ prÀglas utvecklingen alltmer av ett hÄllbart och lÄngsiktigt tÀnkande. Ekoturism Àr en form av turism som vÀxt fram med utgÄngspunkt i en sÄdan filosofi. Den innebÀr ett förhÄllningssÀtt samt Àven en utvecklingsmodell som strÀvar efter att gynna destinationen och skapa en lokal ekonomisk tillvÀxt. De principer som definierar ekoturismen kan ofta identifieras i den samtida planerings- och utvecklingsfilosofin. Studiens syfte Àr att undersöka hur de principerna kan integrera i utvecklingen pÄ en destination som Kalmar lÀn.Undersökningen utgÄr frÄn en deduktiv ansats och med en teoretisk utgÄngspunkt har jag fördjupat mig i den tidigare forskningen för att finna samband dÀr de bÄda begreppen ekoturism och destinationsutveckling kan ses integrera med varandra.

Den ?osynliga? arkitekten. Projekt: Dragonstallet Drottningholm, GubbĂ€ngsbadet, ÅrstagĂ„rdens bollplan. MĂ„nga arkitekter arbetar i det fördolda. Deras arbete Ă€r inte utmĂ€rkande eller omtalat, men finns överallt runtomkring oss. Vardagliga byggnader förvĂ€ntas finnas dĂ€r, fungera och vara estetiska men de flesta mĂ€nniskor tĂ€nker sĂ€llan pĂ„ de skapande krafter som stĂ„r bakom den byggda miljön.Den ?osynliga? arkitekten och dennes arkitektur, ur ett flertal aspekter, studerades.

Warszawa Ă€r en stad som stĂ€ndigt förĂ€ndrats av historiska hĂ€ndelser, den viktigaste har kanske varit andra vĂ€rldskriget. I slutet av kriget var cirka 90% av staden jĂ€mnad med marken. Återuppbyggnaden under efterkrigstiden var under sovjetisk influens och det ledde till en pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt ofördelaktig fysisk struktur och dĂ€rmed transportstruktur. Sedan jĂ€rnridĂ„ns fall Ă„r 1989 utvecklas Polen och Warszawa pĂ„ marknadsekonomiska premisser, vilket har lett till andra typer av problem sĂ„som en starkt rotad ?bilist-kultur?.

Den föreliggande uppsatsen Àr av teoretisk art och syftar till att skildra synen pÄ massan och massamhÀllet hos en utvald grupp samhÀllstÀnkare, vilka var verksamma frÀmst under 1800-talet och en bit in pÄ 1900-talet. Under denna period sÄ var massamhÀllet och dess konsekvenser ett hett diskussionsÀmne bland konstnÀrer, skönlitterÀra författare, samhÀllstÀnkare och politiker dÄ man ansÄg att de stora sociala och politiska förÀndringarna som skedde i samtiden hade skapat ett, pÄ mÄnga sÀtt, nytt samhÀlle som krÀvde analys och förklaring. Exempelvis sÄ skedde stora mÀnskliga förflyttningar till stÀderna, den industriella revolutionen och omfattande demokratiseringsprocesser förÀndrade, pÄ mÄnga hÄll i Europa, den sociala och politiska organisationen. Ur dessa förÀndringar föddes diskussionen om massamhÀllet och massan. Materialet som ligger till grund för uppsatsen Àr tvÄ mer eller mindre avgrÀnsade idéströmningar, nÀmligen den aristokratiska liberalismen och masspsykologin.

Denna uppsats handlar om att utifrÄn ett genusperspektiv studera och analysera hur svenska gymnasielÀroböcker i historia framstÀller, och har framstÀllt, mÀn och kvinnor, manligt och kvinnligt, under en 30-Ärsperiod. Detta görs genom att studera dels hur mycket utrymme sagda böcker ger, och har givit, Ät manliga respektive kvinnliga namngivna karaktÀrer, och dels hur dessa karaktÀrer beskrivs i samma böcker. Analysen bygger sÄledes pÄ sÄvÀl kvantitativa som kvalitativa resultat, och i detta ligger Àven ett komparativt moment dÀr böcker som givits ut under Lgy70 jÀmförs med böcker som givits ut under Lpf94.I studien framkommer att det finns sÄvÀl likheter som skillnader. Likheterna finner vi frÀmst i de ord och uttryck som anvÀnds för att beskriva historiska karaktÀrer. Det Àr i hög grad samma ord som ÄteranvÀnts; ord som i mÄnga fall medverkar till en historieskrivning med aktiva mÀn och passiva kvinnor.

Ämnet för denna undersökning Ă€r de teologiska perspektiven runt tvĂ„ gudomligförklarade kungar i det forntida Mesopotamien, nĂ€mligen den gammalakkadiske kungen Naram-Sin (ca. 2254-2218 f.kr.) och den nysumeriske kungen Shulgi (ca. 2094-2047 f.kr.). De teologiska perspektiven behandlas hĂ€r med hjĂ€lp av en induktionsbaserad historisk undersökning som utgĂ„r frĂ„n vad olika forskare har skrivit i Ă€mnet. Eftersom detta Ă€r en c-uppsats och det inte har varit möjligt att anvĂ€nda sig av primĂ€rkĂ€llor sĂ„som arkeologiskt material och historiska kĂ€llor pĂ„ originalsprĂ„k sĂ„ utgĂ„r denna undersökning uteslutande frĂ„n forskningslitteratur.

AktieÀgaravtal Àr ett frekvent anvÀnt sÀtt att mellan delÀgare i ett aktiebolag reglera frÄgor avseende det gemensamma aktieÀgandet. AktieÀgaravtalet reglerar mÄnga gÄnger frÄgor som Àven i bolagsordningen reglerats. Vid ingÄende av ett aktieÀgaravtal riskerar en normkollision uppstÄ: Àr det bolagsordningsnormen som ska gÀlla eller Àr det aktieÀgaravtalet? DÄ rÀttslÀget rörande sÄdana normkollisioner Àr oklart, Àr det av intresse att undersöka om en jÀmförelse mellan bolagsordning och aktieÀgaravtal kan klargöra rÀttslÀget.Analysen har möjliggjorts genom insamling av historiska argument rörande bolagsordningens likhet med aktieÀgaravtal. Dessa argument hÀrleds sedan till nu gÀllande rÀtt i den mÄn det Àr möjligt.

Denna studie syftar till att undersöka vilken teknikförstÄelse som grundskollÀrare har, samt att erhÄlla ytterligare kunskap om hur grundskolelÀrarna sjÀlva anser att teknikundervisningen bedrivs och borde bedrivas. Studien Àr uppdelad i ett antal delar som inleds med en bakgrund samt en begreppsdefinition pÄ teknik. Efter detta följer en litteraturöversikt dÀr tidigare forskning och teoretiska utgÄngspunkter presenteras. De teoretiska utgÄngspunkterna grundar sig i en triangulÀr prisma vars olika sidor motsvarar fem olika dimensioner av teknikförstÄelse. DÀrefter presenteras studiens syfte och frÄgestÀllningar följt av ett metodavsnitt.