I det hÀr arbetet tar jag upp vad det finns för slang i Norrköping. Jag jÀmför slangord mellan fyra generationer i en undersökning som bestÄr av en enkÀtdel, dÀr informanterna har fÄtt svara skriftligt och en muntlig intervjudel som utgÄr ifrÄn svaren pÄ enkÀten. Jag har hÀr intervjuat grupper dÀr mÀn Àr för sig och kvinnor för sig, fyra stycken ifrÄn varje kön och generation. Totalt Àr det 32 stycken informanter. De Àr födda i Norrköping eller inflyttade nÄgra fÄ Är efter födseln.

Denna studie undersöker temat ?hembygden? i Helmer Grundströms tidiga diktning. Metodengrundar sig pÄ en kombination av hermeneutisk tematik och ett biografiskt material, för att pÄ sÄ viskunna sammankoppla författarens liv med hans diktning. Tematiken hÀrleds ur avsnittet kallat?Mallarmés poetiska universum?, ur Jean-Pierre Richards L'univers de Mallarmé, men avviker frÄndenna pÄ vissa punkter.

Denna uppsats behandlar problem med regelstyrd penningpolitik dÄ hÀnsyn tas till osÀkerhet kring kapacitetsutnyttjandet i ekonomin. Uppsatsen baseras pÄ Taylors teorier kring rÀnteregler som sÀger att centralbanker bör sÀtta rÀntan utifrÄn förÀndringarna i BNP-gapet och inflationen. SÄdana rÀnteregler har visat sig avspegla den historiska utvecklingen i rÀntan tÀmligen vÀl och har ocksÄ anvÀnts som en referens vid utvÀrderingar för hur effektiv den förda penningpolitiken har varit genom kontrafaktiska simuleringar. Ett problem med dessa simuleringar och utvÀrderingar Àr att de oftast har anvÀnt slutgiltiga data för BNP-gap och inflation. Detta Àr dock inte helt rÀttvisande eftersom detta inte speglar den information som finns tillgÀnglig för beslutsfattare.

Det vi vÀljer att bevara som ett kulturarv baseras pÄ samhÀllets vÀrderingar och ideal. Kulturarv Àr ett val och Àven nÀr det kommer till sjÀlva förvaltningen finns flera olika vÀgar att vÀlja pÄ. Den hÀr uppsatsen utreder ett sÀtt att se pÄ landskapets idé som ett kulturarv, som ett idéarv, med syftet att bidra till diskussionen om bevarande genom att försöka bredda den allmÀnna synen pÄ vad ett kulturarv Àr och hur det kan förvaltas. Genom en historisk genomgÄng av kulturarvs- och landskapsbegreppens utveckling framgÄr att frÄgan om vad som ska bevaras till framtiden med tiden har förÀndrats till att omfatta allt fler olika typer av materiella sÄvÀl som immateriella arv. Synen pÄ kulturarv och landskap har dessutom gÄtt frÄn att enbart betona statiska objekt till en betoning av helhet, förÀnderlighet och aktivt bruk.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka tvÄ samtida svenska filmfestivaler, Göteborg International Film Festival och Malmö Arab Film Festival, utifrÄn tvÄ teoretiska perspektiv pÄ filmfestivalen med den mer övergripande mÄlsÀttningen att bidra till ett spirande och stadigt vÀxande forskningsfÀlt kring filmfestivalen i den nationella kontexten. De aktuella festivalerna inringar i förhÄllandevis god mÄn den svenska filmfestivalflorans allsidighet; en omfÄngsrik historisk publik festival respektive en smalare tematisk nykomling.                      De teoretiska perspektiven innefattar festivalen betraktad som en del av ett internationellt nÀtverk utifrÄn Thomas Elsaessers och Marijke de Valcks definition, samt som en kulturell yttring av förestÀllda gemenskaper. Med utgÄngspunkt i dessa teoretiska positioner kommer festivalerna granskas med fokus pÄ dess uppkomst, visioner och agenda, filmprogram, publik, ekonomisk beskaffenhet och liknande kontextualiserade förhÄllanden.                      För Göteborg International Film Festival utgör spridningen av filmkultur, de huvudsakliga fundamenten i dess mÄlsÀttningar och agenda, i synnerhet med fokus pÄ nordisk film, medan tematiken, den arabiska kulturen, utgör det bÀrande för Malmö Arab Film Festival. Göteborg International Film Festival uppvisar i samstÀmmighet med de nÀtverksteoretiska perspektiven pÄ festivalen en mÄngfacetterad beskaffenhet av filmceremoni, marknadsplats, internationell plattform och tÀvlingsmÀsterskap, i kontrast till Malmö Arab Film Festival dÀr festivalens textur Àr mer komplex Àn föreliggande bestÀmningar. BÄda festivalerna har uppstÄtt i den post-industriella staden och dess Äterskapande som centrum för kreativitet, kultur och kunskap.                      Malmö Arab Film Festival adresserar en uppenbar arabisk (förestÀlld) gemenskap i sitt tematiska fokus.

I min examensuppsats behandlar jag det konstrum, dÀr konstteoretiker och konstutövande blandas med lekmÀn. För ett nyanserat konstbegrepp behövs en genusmedveten och breddad syn pÄ sÄvÀl konsthistorien som samtidskonsten . Min frÄgestÀllning Àr: Hur hanterar och hur kan skolan hantera konsthistorien och konstbegreppet pÄ ett utvidgat och genusmedvetet sÀtt? Jag Àr nyfiken pÄ hur elever och lÀrare nÀrmar sig konstfÀltet och hur de upplever konsten och konstbegreppet i stort. Hur pass integrerad Àr teorin och praktiken och hur vÀl appliceras genusbegreppet pÄ undervisningen.

I detta examensarbete har jag undersökt gestaltningen av lÀrare i samtida svensk barn- och ungdomsfilm. LÀrarkaraktÀrerna i fyra utvalda svenska filmer har analyserats utifrÄn i synnerhet ett genus- och didaktiskt perspektiv. Syftet Àr att fÄ fördjupad förstÄelse för hur karaktÀren lÀrare, hur lÀrarrollen och hur undervisningssituationen framstÀlls i dessa fyra filmer. De frÄgestÀllningar jag utgÄtt frÄn Àr: Hur karaktÀriseras lÀrarna och hur framstÀlls lÀrarrollen i de utvalda filmerna? Vilka likheter och skillnader finns det mellan lÀrarkaraktÀrerna och lÀrarrollen i de utvalda filmerna? samt PÄ vilket sÀtt uttrycks lÀrarkaraktÀrernas undervisningssituationer och vilka likheter och skillnader framtrÀder gÀllande dessa i de utvalda filmerna? De mÀnskliga erfarenheterna har en avgörande betydelse vid utövandet av ett yrke, likt lÀraryrket.1 PÄ sÄ sÀtt menar jag att detta examenarbetets yrkesrelevans kan förklaras.

Arbetet handlar om analys av staden och behandlar frÄgan om hur man kan analysera staden pÄ ett sÄ heltÀckande sÀtt som möjligt. Jag har anvÀnt tvÄ olika analysmetoder: Realistisk stadsanalys och Finding lost space. Dessa tvÄ bestÄr i sin tur av flera mindre delar dÀr olika infallsvinklar ges spelrum. Analysen ska leda fram till ett konkret planförslag, och arbetet behandlar dÀrför hela analys- och designprocessen. Arbetet har organiserats utifrÄn en arbetsmetod med fyra steg: Historiska studier; Analys av stadens nuvarande rumsliga sammanhang; Syntes samt Planförslag.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om och i sÄ fall hur bakgrundsmusik i grundskolan kan vara ett verktyg i pedagogiska verksamheter samt i sÄ fall vilken typ av musik.Studien tar upp om bakgrundmusik kan pÄverka ordningen i klassrummet och elevernas arbetsinsatser under sjÀlvstÀndiga arbetsformer. Studiens historiska utgÄngspunkt med bakgrundsmusikens framvÀxt beskriver hur mÀnniskors ordning och arbetsinsats kan pÄverkas pÄ olika sÀtt av den. Studien ÄskÄdliggör ocksÄ varför mÀnniskan pÄverkas fysiskt av bakgrundsmusik. Egen undersökning visar pÄ hur viss bakgrundsmusik fungerar i pedagogiska syften. Studien ger förslag pÄ egenskaper som bakgrundsmusik bör ha i pedagogiska verksamheter.Studien har genomförts via litteraturstudier, egen empiri och till viss del Internet.

I detta examensarbete belyser vi historiska strukturer och aktörer inom lÀraryrket och vi undersöker varför lÀrarstudenter vid Malmö högskola vÀljer att utbilda sig till lÀrare. Vi vill Àven se om det föreligger nÄgot rationellt investeringsbeslut bakom lÀrarstudenternas beslut att lÀsa till lÀrare eller om det finns andra faktorer, sÄsom inre eller yttre motivation. Vi genomförde en webbenkÀtundersökning som bestod av 3 sakfrÄgor och 10 ÄsiktsfrÄgor. Totalt deltog 277 av 880 första Ärs lÀrarstudenter vid Malmö högskola i vÄr undersökning. Vi har analyserat lÀrarstudenternas motiv till att vÀlja lÀraryrket dels utifrÄn en arbetsmarknadsekonomisk teori, nÀmligen humankapitalteorin, och dels utifrÄn fyra generella motivationsteorier, som Àr behovsteori, balans- eller jÀmviktsteorin, förstÀrkningsteorin och förvÀntningsteorin. Som motiv till att bli lÀrare har flertalet av lÀrarstudenterna bland annat angett att de vill arbeta med barn, fostra elever till demokratiska medborgare, pÄverka och förÀndra samhÀllet, sprida kunskap samt att de tycker att lÀraryrket Àr ett meningsfullt yrke. Majoriteten av lÀrarstudenterna har svarat att de upplever att lÀrarlönen Àr lÄg och ingen har valt lÀraryrket pÄ grund av hög lön eller god löneutveckling, vilket sÀger emot humankapitalteorins beslutsregel. VÄr slutsats Àr att mycket tyder pÄ att det inte Àr ekonomiska faktorer som motiverar lÀrarstudenter vid Malmö högskola till att utbilda sig till lÀrare. Flertalet av lÀrarstudenterna har angett orsaker som gÄr att relatera till inre motivation..

This essay takes its start in the problematic situation concerning source material in the study of the Norse religion before the Christianization of Scandinavia. There is a lack of written sources from the time when the religion was still practiced. There are plenty of archeological sources economic situation than their religious beliefs. The Icelandic stories written in the 13th and 14th centuries give us a broad pictureof the Norse mythology, but the writers were Christians which makes their reliability questionable.The focus of this essay is therefore on two texts written during the time when the Norse religion was still in practice. The first source is the travel notes written in 922 by the Muslim scholar Ahmad ibn Fadlan who met a group of the Rus? people.

Bilderboken Sagan om den lilla hinden kom ut 1924, bara na?gra a?r efter att kvinnlig ro?stra?tt info?rts i Sverige. Denna studie pekar pa? forskning som uppma?rksammat att Beskow tidigt fo?rde in samha?llskritik i sina barnbokstexter och att kvinnors yttrandefrihet la?g henne varmt om hja?rtat. Studien bekra?ftar och fo?rdjupar den bilden och visar bland annat att Beskow i Sagan om den lilla hinden anva?nder sig av sofistikerade littera?ra strategier fo?r att uppmana till motsta?nd mot sna?va och inskra?nkta samha?llsnormer samt pla?dera fo?r en friare samha?llsdebatt.

Max Weber talade om byrÄkratiseringen av det vÀsterlÀndska samhÀllet som en process tÀtt sammanknippad med samhÀllsmoderniseringen och industrialiseringen. ByrÄkratiserings-processen inkluderar maximeringen av formell effektivitet, rationaliseringen av statligt styre och en betoning av institutionernas betydelse i historiska sammanhang, framför individuella egenskaper (karisma) hos hÀrskarna. Denna process Äterspeglas mycket tydligt i det normerande fredsskapande som tar vid efter krig. Freden i Nystad 1721 uppvisar hur stor vikt tillmÀts individerna som aktörer och hur den byrÄkratiska processen Ànnu var relativt outvecklad. Internationella maktstrukturer spelade stor roll för utkomsten av freden, som snarare hade karaktÀren av ett tillfÀlligt vapenstillestÄnd Àn ett institutionsbyggande internationellt fredsprojekt.

This thesis aims to explore the use of costumed interpreters at museums. Firstly the thesis examines how extensivethe use of historical costumes is in Sweden, along with some international comparisons. Later on the differentways that the clothes are used is examined, and the costume as a resource for learning is discussed. In the lastpart of the thesis the ?function? of the costume is examined.

I denna uppsats undersöks gestaltningen av mammor i kÀrnfamiljer i SVT:s julkalendrar. Fokus Àr pÄ ett urval av fyra kalendrar: Sunes jul (1991), Mysteriet pÄ Greveholm (1996), HÄkan BrÄkan (2003) och Mysteriet pÄ Greveholm-Grevens Äterkomst (2012). Syftet Àr att granska om kalendrarna uppvisar en stereotyp eller en feministisk bild av moderns roll i familjen samt om denna syn har förÀndrats frÄn 1991 till 2012.För att besvara frÄgestÀllningen nyttjas genusteori, feministisk filmteori och ekonomisk-historiska och statistiska perspektiv pÄ den svenska och vÀsterlÀndska kvinnan i förhÄllande till arbete och familj. Den teoretiska utgÄngspunkten för analysen finns i genusvetenskap och bestÄr i att genus Àr nÄgot icke-biologiskt som kvinnor och mÀn agerar genom att följa sociala och kulturella konventioner. I vÀstvÀrlden lever vi i en samtid dÀr traditionella genus- och familjeroller förÀndras i mycket stor utstrÀckning.