Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka hur feministiska strÀvanden pÄverkat och eventuellt förÀndrat den religiösa judendomen. Studien har utgÄtt frÄn de fyra judiska inriktningarna: ortodoxi, reformism, konservatism och rekonstruktivism, samt en analys av begreppen ?historik? och ?texter, tolkning och symboler?. I analysen av ovanstÄende kohorter i mitt arbete har jag utgÄtt frÄn en konstruktivistisk teoriram.Jag har uteslutande anvÀnt mig av ett feministiskt angreppssÀtt i detta arbete. Jag har undersökt hur den historiska kontexten, texter, symboler och tolkning bidragit till att cementera kvinnans underordning i förhÄllande till mannen.

Uthyrning i andra hand Àr i dagens samhÀlle ett vanligt förekommande fenomen och i denna uppsats har jag studerat ansvarsförhÄllandet för skadegörelse och störning av omgivning vid andrahandsuthyrning. Idag frambringar lagstiftningen mycket oklarheter och meningsskiljaktigheter vilket kan leda till förvirring vid tillÀmpning av lagen. Att bringa klarhet i lagtext borde sÄledes ses som nÄgot högt prioriterat för de ansvariga inom omrÄdet. I uppsatsen har jag undersökt hur ansvarsförhÄllandena historiskt sett ut, vilka Àndringar som skett i lagtext och hur en tolkning av dagens lagstiftning bör göras. För att kunna fÄ insikt i detta har propositioner granskats.

Att vara kvinna och att vara kvinnlig Àr inte alls samma sak. För att vara kvinna behöver du egentligen bara födas med en vagina, men vad det innebÀr att vara kvinnlig, och vad kvinnligheten bestÄr av rÄder det delade uppfattningar om. Varje gÄng vi anvÀnder ordet kvinnlig sÄ ger vi det ett innehÄll som Àr större Àn bara det kön som en person Àr född med. Vad detta innehÄll bestÄr av beror pÄ hur vi förhÄller oss till den kultur vi lever i, det kön vi tillhör, och till de bilder av kvinnlighet vi mött.Denna uppsats utgÄr frÄn syftet att utforska hur samtida feministiska konstnÀrer problematiserar begreppet kvinnlighet i sina verk. Detta genomförs utifrÄn en polariserande analys av hur kvinnlighet manifesteras eller ifrÄgasÀtts i ett urval av deras verk och andra bilder i form av reklambilder.

Att vara kvinna och att vara kvinnlig Àr inte alls samma sak. För att vara kvinna behöver du egentligen bara födas med en vagina, men vad det innebÀr att vara kvinnlig, och vad kvinnligheten bestÄr av rÄder det delade uppfattningar om. Varje gÄng vi anvÀnder ordet kvinnlig sÄ ger vi det ett innehÄll som Àr större Àn bara det kön som en person Àr född med. Vad detta innehÄll bestÄr av beror pÄ hur vi förhÄller oss till den kultur vi lever i, det kön vi tillhör, och till de bilder av kvinnlighet vi mött.Denna uppsats utgÄr frÄn syftet att utforska hur samtida feministiska konstnÀrer problematiserar begreppet kvinnlighet i sina verk. Detta genomförs utifrÄn en polariserande analys av hur kvinnlighet manifesteras eller ifrÄgasÀtts i ett urval av deras verk och andra bilder i form av reklambilder.

Syftet med examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur bra skolböcker i samhÀllsorienterande Àmnen lyckas förmedla en dynamisk och rÀttvis bild av Afrika. Mina frÄgestÀllningar Àr: Vilken bild av den afrikanska kontinenten och afrikanerna förmedlas av lÀroböckerna för högstadieelever? Hur dynamisk och mÄngfacetterad Àr egentligen den bilden? Ger lÀroböckerna en god möjlighet till en positiv identifikation med mÀnniskor i Afrika? Hur skiljer sig denna bild frÄn den som ges av den socialrealistiska afrikanska filmen Borom Sarret?LÀroboken Àr fortfarande ett viktigt strukturerande verktyg för lÀraren. Den styr till stor del fortfarande undervisningen pÄ ett övergripande sÀtt. Trots detta Àr det inte mÄnga som verkar intressera sig för lÀroböckerna och deras utformning.Lpo-94 nÀmner vikten av att förstÄ bÄde det egna kulturarvet och delaktigheten i det gemensamma, om vikten av en stark identitet och en kulturell mÄngfald.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka möjligheter det finns för ensamkommande flyktingbarn, som sökt asyl i Sverige men som omfattas av Dublinförordningens bestÀmmelser, att fÄ sin asylansökan prövad hÀr. Syftet Àr ocksÄ att undersöka huruvida Sverige, nÀr vi följer Dublinförordningens bestÀmmelser i hanteringen av asylÀrenden rörande ensamkommande flyktingbarn, fullföljer de Ätaganden vi förbundit oss till genom ratificeringen av Barnkonventionen. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur ser möjligheterna, baserat pÄ uppsatsens fallstudier och aktuell lagstiftning ut, för ensamkommande barn över 14 Är, som omfattas av Dublinförordningen, att fÄ stanna i Sverige? Vilka faktorer pÄverkar asyllagstiftningen och tolkningen av denna? Har belysningen av Àmnet i media nÄgon betydelse för möjligheten att pÄverka asyllagstiftningen? Följer vi vÄra Ätaganden gentemot Barnkonventionen om vi ÄtersÀnder barn enligt Dublinförordningen? Undersökningen baseras pÄ fem fallstudier rörande fem ensamkommande flyktingbarns asylÀrenden, aktuell asyllagstiftning samt fem, för Àmnet aktuella, tidningsartiklar, samt för Àmnet relevant statistik. Empirin har triangulerats och analyserats utifrÄn ett rÀttsociologiskt, socialkonstruktivistisk samt maktteoretiskt perspektiv. Resultatet av vÄr undersökning visar att det finns mycket begrÀnsat utrymme att göra undantag frÄn Dublinförordningens bestÀmmelser och följaktligen smÄ möjligheter för ensamkommande flyktingbarn som omfattas av förordningens bestÀmmelser att fÄ sin asylansökan prövad i Sverige.

AbstractMongoliet har sedan 1990 genomgÄtt en förÀndring frÄn kommunistisk diktatur och centralstyrd planekonomi till demokratiskt styre och fri marknad. Ideologiskiftet har skapat utrymme för vÀrderingar och gamla minnen som varit undertryckta under sjuttio Är av kommunism. Samtidigt pÄminner de nya utrikespolitiska förhÄllanden som uppstÄtt i Asien till följd av Sovjetunionens sönderfall om territoriella hot som funnits tidigare i historien. UtifrÄn ett globalt perspektiv försöker jag i uppsatsen analysera orsakerna till förÀndringen av mongolernas nationella identitet sedan 1990 liksom dess olika yttringar. Jag betonar att statens historiske grundare, Djingis khan, buddismen som finkulturens kÀlla och den klassiska skriften, mongol bichig, som tidigare avfÀrdades pÄ basis av den kommunistiska ideologin, utgör grundstenar i den nya, omtolkade nationella identiteten.

Studiens syfte Àr att fÄ en inblick i hur musikÀmnet pÄ tvÄ grundskolor i vÀstra Sverige hanteras. För att undersöka detta har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med en musiklÀrare och en rektor pÄ respektive skola. Studien utgÄr ifrÄn teorier som handlar om skolans kulturella förÀndring och den politiska styrningen av skolan. MusikÀmnet i skolan har genomgÄtt en stor förÀndring under 1900-talet, frÄn att vara starkt knutet till kyrkan och dess nytta, till att pÄ 2000-talet vara ett Àmne vars egenvÀrde betonas. Genom de historiska perspektiven Àr det möjligt att se och förstÄ varför musikÀmnet Àr utformat som det Àr idag.

Sammanfattning Klimat- och sÄrbarhetsutredningen (SOU 2007:60) spÄr en framtid dÄ Sveriges klimat till större del prÀglas av intensivt regn, och diskuterar konsekvenserna detta kommer innebÀra. SÄ vÀntas framtiden bli, men hur ser det ut idag? Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga den samtida förekomsten av intensivt regn i Sverige och dess konsekvenser, i syfte att skapa en referenspunkt till diskussionerna om framtidens regnintensiva klimat och hur det kommer pÄverka samhÀllet.Materialet studien bygger pÄ har inhÀmtats frÄn flera hÄll, men frÀmst kommer det frÄn SMHI, tidningsartiklar, rÀddningstjÀnster och kommuner. Sedan har en sammanstÀllning gjorts dÀr de identifierade hÀndelserna analyserats kvantitativt och rumsligt. Studien Àr avgrÀnsad till att endast inkludera hÀndelser under sommarmÄnaderna juni, juli och augusti eftersom flest hÀndelser av intensivt regn bedöms intrÀffa dÄ.Resultatet visar stor geografisk spridning av intrÀffade regn, och liten kronologisk spridning.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogernas uppfattningar om den fria leken i förskolans verksamhet. En genomgĂ„ng görs av lekens betydelse i det tĂ€nkande som nĂ„gra pedagogiska förgrundsgestalter anses ha stĂ„tt för. Med hĂ€nvisning till tidigare forskning lyfts vissa sĂ€rdrag i leken fram och kopplingar görs till lekens betydelse för barnets utveckling och lĂ€rande. Även lekens stĂ€llning i lĂ€roplanen för förskolan belyses. Teoretiskt grundas undersökningen frĂ€mst hos förgrundsgestalterna Fröbel och Vygotskij, vilket ocksĂ„ lett till ett socialkonstruktivistiskt metodperspektiv.

Det hÀr examensarbetet syftar till att titta nÀrmare pÄ de bilder av förskollÀrare som framtrÀder i nutida svensk barnlitteratur. Studien motiveras ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som innebÀr att förskollÀraren pÄverkas i sin yrkesutövning av de bilder av förskollÀraren som kommuniceras pÄ olika arenor i samhÀllet. Dessa bilder beror i sin tur av hur förskollÀrarens uppdrag förstÄs av politiker, förÀldrar, allmÀnheten, barnen och yrkesutövarna sjÀlva. En diskursanalytisk syn pÄ sprÄket som den yttre ramen för vÄra tankar och vÄra handlingar utgör en grund i studien. Studiens empiri bestÄr av sju böcker riktade till barn i förskoleÄldern och dessa böcker analyserades med hjÀlp av verktyg tillhandahÄllna av analysmetoden visuell textanalys.

Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra hur grunderna för ansvarsfrihet frÄn skadestÄnd vid fullgörelsehinder Àr uppbyggda i olika normsystem för att utifrÄn en komparativ analys komma fram till vilket system som Àr bÀst tillÀmpbart i en situation liknande den i scenariot med den försenade vaccinleveransen som jag beskrivit i inledningen till uppsatsen.De regler jag valt att studera för en komparativ jÀmförelse Àr kontrollansvaret i den svenska köplagen 27 § och CISG art. 79, modellagarna PECL och Unidroit Principles regler om force majeure och hardship, standardklausulerna i ICC 2003 Force Majeure and Hardship Clauses samt den engelska lÀran om frustration. Att jag valt att studera teorin om hardship beror pÄ att teorin Àr starkt sammankopplad till reglerna om force majeure och kontrollansvar. Jag har valt PECL och UNIDROIT som exempel pÄ hur modellagar kan vara upplagda. Fler modellagar och principer finns.

I denna uppsats har jag analyserat samtida politiska tal, nÀrmare bestÀmt fjortonanföranden à ungefÀr trettio sekunder, hÀmtade frÄn en partiledardebatt i SverigesRadio en dryg vecka före valet 2010.Att studera ett material som detta ur retoriskt perspektiv Àr spÀnnande dÄ mankan frÄga sig om de verkligen hÄller ett tal i traditionell mening. En del talar för det:nÀr partiledarna ombes att hÄlla ett anförande pÄ en halv minut fÄr de tala ostört, ochde har haft möjlighet att förbereda det de ska sÀga. Men andra saker talar mot:uttalandena Àr bara nÄgra meningar lÄnga, och publiken finns inte inför talarnasögon, utan sitter hemma vid radioapparaterna ? eller lyssnar i efterhand pÄ Interneteller i mp3-spelare.Den modell med vilken sjÀlva talen analyseras har anor sedan antiken, men inomden moderna retoriken studeras hela den retoriska situationen, och tvÄ viktiga frÄgorhar varit vilka retoriska problem talet syftar till att lösa ? vad som Àr dess syfte ? ochvilken publik talaren egentligen verkar vÀnda sig till.FrÄgan om vilka de sju partiledarna riktar sig till bidrar sÀrskilt till att göra dennaundersökning relevant: det Àr en viktig frÄga för demokratin vilka som Àrpolitikernas mÄlgrupp. Men det finns mÄnga andra anledningar att studera derasuttalanden.

I dagens konkurrensutsatta marknad Àr det en nödvÀndighet för organisationer att kontinuerligt effektivisera sina affÀrsprocesser med avgörande betydelse för tillvÀxt. Eftersom dessa processer Àr essentiella byggstenar för en organisations framgÄng har systemstöd avseende processmanagement blivit en viktig faktor i strÀvan efter att uppfylla organisationens mÄl och förbÀttra sin konkurrenskraft. Med detta i Ätanke Àr det intressant att studera i vilken grad workflowsystem kan bidra till att förbÀttra organisationers affÀrsprocesser.Mot bakgrund av dessa snabbskiftande marknadsförutsÀttningar kommer studien behandla processrelaterade systemstöd med syftet att undersöka situationen för samtidens workflowbaserade optimeringar och utröna framtida visioner gÀllande automatisk processmanagement. Undersökningen har utförts genom en kvalitativ kund- och marknadsanalys avseende IT-företaget Medius AB dÀr intervjuer, deltagande observationer och dokumentstudier legat till grund för en abduktiv analys. Företaget Àr en leverantör av processrelaterat IT-stöd och den övergripande affÀrsidén Àr att med hjÀlp av system förenkla och automatisera organisationers skilda processer.Studien visar bland annat att leverantörserbjudanden och definitioner gÀllande processmanagement skiljer sig Ät globalt och nationellt och att det i dagens konkurrensutsatta marknad Àr svÄrt att motivera processer utöver sÄdana som genererar en direkt organisationsnytta.

Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att göra en komparativ studie mellan Sverige-och global aktiefonder för att vidare analysera vilka aktiefonder som ger högst avkastning.Metod: Uppsatsen bygger pÄ en statistisk analys vilket sekundÀrdata ligger till grund för vÄra berÀkningar. Genom tillÀmpning av kvantifierbar hÄrd data dÀr bland annat historiska aktiekurser ingÄr, sÄ har en kvantitativ studie anvÀnts. Befintliga teorier och modeller har tillÀmpats.Slutsats: Studien visar i stort sett att högre risk ger en högre avkastning. Under period 1 presterade Latin Amerika fonderna bÀst varefter Sverige fonder presterade bÀttre under period 2. Dessa marknader kan vara vÀldigt oberoende av varandra och tenderar dÀrmed inte att följa varandras kursutveckingen.