Sök:

Sökresultat:

1435 Uppsatser om Historiska och samtida författare - Sida 59 av 96

"Det handlar ju om dig!" Subjektiv relevans i litteraturreception och historiebruk

Uppsatsen undersöker hur historie- och litteraturdidaktik förhĂ„ller sig till subjektiv relevans, det vill sĂ€ga till individens personliga nytta av respektive Ă€mne. I nuvarande kursplaner för svenska och historia framstĂ„r Ă€mnena nĂ€rmast som understĂ€llda det bruk eleven kan göra av dem. Ämnena ska anvĂ€ndas till att utveckla elevens identitet, engagemang och förmĂ„ga att orientera sig och ta stĂ€llning. Även tongivande pedagogisk forskning poĂ€ngterar betydelsen av att undervisning utgĂ„r frĂ„n elevens referensramar och intressen.Uppsatsens första del bestĂ„r av en litteraturstudie som diskuterar och jĂ€mför centrala begrepp inom respektive Ă€mnesdidaktiskt omrĂ„de. I den andra delen prövas begreppen i en explorativ intervjustudie som undersöker tre lĂ€rares och lĂ€rarstuderandes uppfattningar om Ă€mnenas subjektiva relevans.Resultatet pekar pĂ„ flera omrĂ„den dĂ€r historiebruk och litteraturreception har beröringspunkter och möjligheter att berika varandra.

IT-företags och analytikers syn pÄ intellektuellt kapital

Det intellektuella kapitalets betydelse har ökat under de senaste Ären vilket de flesta affÀrsmÀn Àr medvetna om. Intellektuellt kapital handlar om att vÀrdera ett företags framtida kapacitet istÀllet för att fokusera pÄ historiska hÀndelser. Problemet Àr dock att intellektuellt kapital Àr ett relativt nytt begrepp och mÄnga definitioner fluktuerar pÄ marknaden, vilket försvÄrar en enhetlig redovisning och bedömning av företag. Vi har studerat IT-företag och IT-analytikers syn pÄ det intellektuella kapitalet samt studerat vilken information som gÄr att finna i IT-företagens Ärsredovisningar. Resultatet av undersökningen visar att det gÄr att urskilja tvÄ typologier av begreppets innebörd.

"som en pinsam och förvirrad dröm föreföll honom hans lif" : En psykoanalytisk lÀsning av Hjalmar Söderbergs Martin Bircks ungdom med fokus pÄ Martins relation till modern

I min uppsats vill jag inbjuda till en alternativ tolkning av Hjalmar Söderbergs Martin Bircks ungdom (1901). Syftet med uppsatsen Àr att ge förstÄelse för Martin Bircks karaktÀr och handlande genom att belysa den centrala relationen mellan Martin och modern. För att analysera Martins psykologi stÀlls hans gestalt mot den historiska samtidens uppfattningar om psykologi. Jag har Àven anvÀnt mig av ett psykoanalytiskt angreppssÀtt, framför allt grundat pÄ Sigmund Freuds idéer, vilket fungerar bÄde som litterÀr teori och metod.I min undersökning har jag funnit att Martin Àr en neurotisk person som lider av mÄnga av de psykiska problem som var vanliga runt 1900-talets sekelskifte, sÄ som neurasteni. Jag har i enlighet med freudiansk psykoanalys tolkat Martins neuros som grundad i en inre konflikt mellan detet och överjaget.

Premiepensionen : ger ett aktivt val en högre pension?

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida en aktiv individ fÄr högre framtida pensionsutbetalningar Àn en individ som lÄter kapitalet vara kvar i Premiesparfonden.VÄr undersökning har en deduktiv ansats, dÄ ekonomiska teorier har utgjort grunden för de berÀkningar som har gjorts. BerÀkningarna bygger pÄ hÄrddata, i form av historiska fondvÀrden, och studien Àr dÀrmed kvantitativ. Tidigare undersökningar och berÀkningar anvÀnds för att styrka uppsatsen, som i och med detta Àr en sekundÀranalys.  Den placeringsstrategi som visade sig ge högst framtida utbetalningar med hÀnsyn tagen till risken var den aktiva placeringen. De portföljer som de aktiva premiepensionstagarna har att vÀlja mellan i vÄr studie, ger alla högre framtida utbetalningar Àn Premiesparfonden. Vidare kan tillÀggas att Premiesparfonden Àr ett av alternativen som har för hög risk i förhÄllande till dess lÄga avkastning.Det skulle vara intressant att om nÄgra Är, dÄ Premiespar-fonden har förÀndrats till generationsfonder, göra om denna studie och dÄ undersöka om detta leder till högre pensionsutbetalningar för de icke-aktiva premiepensionstagarna.Denna studie bidrar med och stÀrker, genom konkreta exempel, det som en del andra författare redan pÄpekat, att de icke- aktiva premiepensionsspararna fÄr lÀgre framtida utbetalningar Àn de som Àr aktiva i sitt sparande..

DansglÀjde : en förskola pÄ Södermalm

Idén om den hÀr förskolan startade i en undersökning av platsen och en inventering av dess historia och samtid. HÀr har förr i tiden funnits ett stort gods, en sÄ kallad malmgÄrd, och tomtens nÀrmsta granne Àr den bevarade byggnaden frÄn Ekermanska malmgÄrden. Denna Àgs idag av en hembygdsförening som har begrÀnsade medel att tillgÄ. Den ligger dold pÄ en liten ÄtervÀndsgrÀnd och Àr alldeles för otillgÀnglig. HÀr bakom gÄr tÄgspÄren, men det finns Àven rum för en lummig trÀdgÄrd med gamla ekar, och intill finns en gammaldags dansbana som byggdes under 70-talet.En del av uppgiften var att peka ut ytterligare anvÀndningar för förskolan.

Att skriva historia : En kvantitativ studie av tidskriften Allt om Historia 2005-2010

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka innehÄllet i artiklarna i en historisk tidskrift med hjÀlp av en kvantitativ analysmetod. Den tidskrift som valts till undersökningen Àr den största historiska tidskriften just nu; Allt om Historia.Med utgÄngspunkt i den övergripande frÄgestÀllningen: ?Vad Àr innehÄllsmÀssigt de högsta kriterierna för att ett Àmne ska hamna pÄ omslag/uppslag? och finns det ett mönster i val av artiklar i tidskriften Allt om Historia och i sÄdant fall hur yttrar det sig?, genomförs en kvantitativ innehÄllsanalys utifrÄn 58 variabler. Totalt undersöks 496 artiklar i 62 nummer av Allt om Historia mellan Ären 2005 och 2010.Uppsatsen utgÄr frÄn teorier om historiebruk och framing framförda av bland annat historikerna Ulf Zander och Klaes-Göran Karlsson samt medieforskarna Karin Wahl-Jorgensen, Thomas Hanitzschs  och sociologen Todd Gitlins.Undersökningen visar att den typiska artikeln i Allt om Historia med största sannolikhet utspelar sig i Europa, vanligtvis i Sverige och att den handlar om en kunglighet, som oftast Àr av det manliga könet. och/eller innefattar nÄgon form av krig som troligtvis Àger rum under 1900-talet.En annan intressant aspekt Àr att resultatet för de mest omskrivna vÀrldsdelar/lÀnder/titlar/Ärtal/kön och Àmnen egentligen behandlar tvÄ olika typer av artiklar.

Hedgefonder : Strategiers pÄverkan pÄ avkastning

TvÄ populÀra investeringsformer Àr aktier och fonder. Det ökade intresset för dessa placeringsalternativ beror bland annat pÄ den ökade tillgÀngligheten och den goda marknadsutvecklingen under senare Är. En typ av investeringsform som vÀxt, bÄde i efterfrÄgan och i tillgÀnglighet pÄ marknaden, Àr hedgefonder. De marknadsförs med lÄg risk och positiv avkastning oberoende av hur marknaden gÄr. Dessa fonder riktar sig frÀmst till företag och kapitalstarka privatpersoner med anledning av de höga startbeloppen, dock med undantag för en del hedgefonder som har lÀgre insats.

Att undervisa i poesi för Àldre elever : En didaktisk studie av fyra amerikanska lÀromedel

Föreliggande studie av amerikanska lÀromedel om poesiundervisning syftar till att utveckla ett didaktiskt vetenskapligt underlag för svensklÀrare som vill reflektera kring sin undervisning i poesi. Studien behandlar lÀromedel avsedda för lÀrare som undervisar i de Àldre Ären. Inledningsvis pÄtalas att det i dagslÀget finns mycket lite svenskÀmnesdidaktisk forskning som lÀrare kan anvÀnda nÀr de planerar för undervisning i poesi. Genom en abduktiv analys utifrÄn temana poesin som Àmne, urval av poesi och lÀrarens arbetsuppgift studeras lÀromedel utifrÄn tvÄ teoretiska huvudspÄr. FrÄgestÀllningarna lyder: Hur beskriver författarna Àmnet för sin undervisning? Hur ser urvalet av dikt ut? Hur beskriver författarna lÀrarens arbetsuppgift? För en didaktisk analys av den föreslagna undervisningen har Werner Jank och Hilbert Meyers didaktikteori anvÀnts.

HistorielÀrobokens janusansikte : En diskursteoretisk studie om kvinnor och mÀn, genus och jÀmstÀlldhet i historielÀroböcker

Med spjÀrn i den poststrukturalistiska teoribildningen genus och diskursteori granskar denna uppsats framstÀllningarna av kvinnor och mÀn, genus och jÀmstÀlldhet i gymnasieskolans lÀroböcker med syftet att undersöka hur lÀroböckerna framstÀller kvinnan avseende hur lÀroboken upprÀtthÄller eller motverkar sÀrskiljandets logik mellan mÀn och kvinnor, samt att identifiera dessa mekanismer och hur dessa tar sig uttryck. Undersökning bestÄr av en kvantitativ delstudie vilken ringar in aspekter av representationen av kvinnor och mÀn i lÀroböckerna. Denna utgör sedermera en sprÄngbrÀda Ät en kvalitativ genuskritisk nÀrlÀsningsstudie av lÀroböckerna vilken leder fram till dekonstruktionen av desamma. Samtliga studieobjekt Àr publicerade inom ramen för den nya lÀroplanen, Gymnasieskola 11, under Är 2011 och 2012 och Àr Àmnade att anvÀndas i kursen Historia 1b.Resultatet visar att mannens hegemoni gentemot kvinnan reproduceras genom en rad olika diskurser: att mÀn Àr överrepresenterade gÀllande sÄvÀl historiska aktörer som anonyma mÀnniskor, att kvinnors roll genom historien förbises genom t.ex. utebliven historisk fakta eller styvmoderlig behandling av densamma och att kvinnor ej tillskrivs rollen som subjekt i sin egen historia.

Realism och liberalism i president George Bushs tal före det första Gulfkriget :  en analys

Den övergripande frÄgestÀllningen i den hÀr undersökningen Àr den om pÄ vilket sÀtt realism ochliberalism kom till uttryck i den officiella politiken gentemot Irak under hösten 1990.I uppsatsen framgÄr att president Bush beskrev det som hÀnde under hösten 1990 genom enkombination av bÄde realistiskt och liberalistiskt fÀrgade skildringar. HÀr framkommer ocksÄ attolika sÀtt att lösa situationen presenterades och att dessa innehade inslag av de bÄdaidétraditionerna liberalism och realism. PÄ samma sÀtt pÄvisas i uppsatsen att presidenten beskrevUSA:s roll utifrÄn samma typ av blandade argument.Vidare framkommer att Bush i huvudsak förhöll sig till den historiska traditionen avseendeamerikansk utrikes- och sÀkerhetspolitik men att han pÄ en vÀsentlig punkt avvek frÄn denna. Iuppsatsen konstateras att President Bush talade om den nya vÀrldsordningen, dÀr USA sades ha ettledande ansvar för spridningen och försvaret av demokratisk liberalism globalt.Motivet till varför undersökningen gjorts Àr att slutsatserna frÄn analysen tydligt har pÄvisat huramerikansk utrikes- och sÀkerhetspolitik under förberedelserna för Kuwaitkriget sÄg ut. Iuppsatsen ges prov pÄ hur hoten mot Amerika utmÄlades och hur lösandet med olika medel avdessa indikerades, samt vilken roll USA uppfattats ha eller borde ha haft i det internationellasystemet..

Avvecklingen av Estetisk verksamhet som gymnasiegemensamt Àmne

Detta Àr ett examensarbete frÄn Bild och visuellt lÀrande pÄ Malmö Högskolas lÀrarutbildning. Arbetet Àr en sammanstÀllning av diskursanalyser av nio olika texter frÄn den process som resulterat i att Estetisk verksamhet inte blir ett gymnasiegemensamt Àmne i den nya gymnasieskolan Gy 2011. Analyserna utfördes i enlighet med Norman Faircloughs metod för kritisk diskursanalys. Syftet med arbetet var att undersöka den diskursiva och sociala praktiken i de nio olika texterna. Följande tvÄ frÄgor stÀlldes: Vilka diskursordningar rÄder i texternas resonemang om Estetisk verksamhets funktion och mening i gymnasieskolan? Vilka idéer gÄr att uttyda ur texterna om vilken typ av samhÀllsmedborgare som kommer att formas med ett Gy 2011 dÀr Estetisk verksamhet försvinner? Undersökningen resulterade i följande: I de nio texterna rÄdde huvudsakligen tvÄ diskursordningar, en marknadsekonomisk diskursordning och en humanistisk diskursordning.

Att rÀdda det förgÄngna : Om Walter Benjamins historiska materialism

The present essay concerns Walter Benjamin?s thought regarding history and temporality as he articulated it in his last work that was only published posthumously: ?U?ber den Begriff der Geschichte?. The purpose is to analyze Benjamin?s construction of historical materialism and to suggest a reading of it as directed towards an opening of history. For Walter Benjamin, every moment presents itself as a possibility of radical otherness: a possibility for things to be different.

VÄldtÀktsmyter : En undersökning om studenters attityder kring vÄldtÀktsmyter

VÄldtÀkt Àr ett stort samhÀllsproblem, med över 3000 anmÀlda vÄldtÀkter i Sverige 2007. Definitionen av vÄldtÀkt Àr en tolkningsfrÄga som pÄverkas av moraliska synsÀtt. Denna synbygger pÄ historiska, religiösa och kulturella faktorer och kring dem kretsar ett antal vedertagna myter. Sverige Àr kÀnt för att ha kommit lÄngt pÄ vÀg mot ett jÀmstÀllt samhÀlle, vilket skulle kunna innebÀra att svenskar har lÀgre acceptans för dessa myter. FÄ studier om vÄldtÀktsmyter har gjorts i Sverige.

lek Àr nÀr man leker - en studie om barns berÀttelse om lek

Abstract Syftet med studien var att ta reda pÄ barns tankar om lek. Barns livsvÀrld bestÄr till stor del av lek och samspel. Vygotskij beskriver leken som en social process dÀr barns utveckling pÄverkas av sociala, kulturella och historiska sammanhang. Han betonar att leken Àr nÄgot som barnet har kontroll över och att i leken har fantasin en stor roll. Vygotskij talar ocksÄ om barnets nuvarande utvecklingszon och den potentiella utvecklingszonen.

IdétrÀdgÄrden ?Under bar himmel" : en Äterblick pÄ uteplatser

Som student fick jag en förfrÄgan frÄn ett företag att, i samband med mitt examensarbete, gestalta och genomföra en idétrÀdgÄrd pÄ Malmö Garden Show 31 maj-2 juni 2013. IdétrÀdgÄrden skulle bestÄ av en grönskande uteplats, vara realistisk, applicerbar och vÀcka tankar och idéer för den egna trÀdgÄrden. Konceptet lyder: en grönskande uteplats för folket i tiden, med fokus pÄ avkoppling, samvaro, tidlöshet och grönska. I arbetet med idétrÀdgÄrden som uteplats ledde tankarna till hur villatrÀdgÄrdars uteplatser har sett ut ur ett historiskt perspektiv. I arbetet beskrivs olika intressanta tidstypiska sÀrdrag för olika epoker, frÄn 1930-talet-1970-talet samt idag 2010-tal. Detta för att urskilja och förstÄ eventuella historiska drag och dra paralleller med idétrÀdgÄrden. Bland annat redogörs det för hur stor plats uteplatsen tog i villa-trÀdgÄrden och vilka aktiviteter som Àgde rum. Vidare vilka material och former som speglade tiden och om speciella golv och eventuella tak fanns och var tidstypiska.

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->