I denna uppsats undersöks begreppet ?barnets bÀsta? med utgÄngspunkten att granska vilka olika förestÀllningar som finns och har funnits kring vad detta innebÀr. Detta begrepp Àr inte nytt för vÄr tid, men det har debatterats mer efter tillkomsten av Förenta Nationernas konvention om barnets rÀttigheter som antogs 1989. Barnets bÀsta Àr dock en social konstruktion och innebörden av begreppet förÀndras dÀrför stÀndigt.Metoden som ligger till grund för denna uppsats Àr dels en genomgÄng av litteratur och dels en textanalys av tvÄ historiska kÀllmaterial bestÄende av en proposition frÄn 1924, prop. 1924:150, och en av statens offentliga utredningar frÄn 1997, SOU 1997:116.

Syfte: En komparativ studie och beskriva möjligheterna för att skapa en effektiv portfölj av olika aktieportföljer, dÀr det undersöks om faktorerna som företagens omsÀttningsstorlek, branschen de Àr aktiva i och valet att ha utlÀndska aktier, har betydelse eller inte för att skapa en effektiv portfölj med hÀnsyn till dess korrelation, avkastning och risk. Metod: Uppsatsen utgÄr frÄn en kvantitativ studie, som strÀcker sig frÄn april 2008 till april 2010, dÄ historiska aktiekurspriser anvÀnds för olika sorters utrÀkningar, som baseras pÄ uppsatsens huvudteorier; CAPM, Sharpekvot och portföljteori. UtgÄngspunkten Àr deduktiv, dÀr slutsatserna har dragits frÄn teorierna.       Slutsats: UtifrÄn utrÀkningarna, kunde det inte dras generella slutsatser dÀr de undersökta faktorerna inte utmÀrkte sig i nÄgot mönster. DÀremot visade sig att det blev högre avkastning till liknande risk eller lÀgre risk till liknade avkastning nÀr man vÀljer aktier som Àr olika varandra, dÄ korrelationen inte samvarierar. Det bÀsta resultatet Àr nÀr utlÀndska aktier blandas in i portföljen.    .

Uppsatsen kommer att avhandla ledningsförhÄllandet under Karl XII:s fÀlttÄg i Norge 1718. Syftet med uppsatsen Àratt pröva det historiska hÀndelseförloppet kring anfallet mot Trondheim utifrÄn hur vi idag uppfattar uppdragstaktikoch pÄvisa förekomst av denna. Min hypotes Àr att de bÀrande tankarna i uppdragstaktik inte Àr ett sentida fenomen. Iuppsatsen kommer jag att söka svar pÄ följande frÄgestÀllningar.- Var Karl XII en delegerande eller centralstyrande militÀr chef under den JÀmtlÀndska arméns anfall motTrondheim 1718?- Finns det spÄr i Karl XII:s ledning av Armfeldts armé av det vi idag kallar uppdragstaktik?Uppsatsen teoretiska utgÄngspunkt Àr uppdragstaktik som den beskrivs i den svenska militÀrstrategiska doktrinenfrÄn Är 2002.

Föreliggande uppsats studerar rehabiliteringstrÀdgÄrden i Alnarp via Erwin Panofskysikonologiska metod. RehabiliteringstrÀdgÄrden Àr skapad utifrÄn undersökningar av mÀnniskorsförestÀllningar om natur- och kulturupplevelser som de anser positiva för hÀlsa och vÀlbefinnande.TrÀdgÄrden Àr uppdelad i Ätta olika kategorier som Àr kopplade till graden av informell respektiveformell design, det finns ocksÄ mellan dem grÀnsland som har en mer flytande stil. Uppsatsen harbegrÀnsats till att avhandla tvÄ av de Ätta kategorierna, skogstrÀdgÄrden som Àr mer naturlik, ochentrétrÀdgÄrden som Àr formell. Syftet med uppsatsen Àr koppla samman de bÄda deltrÀdgÄrdarnamed stilhistoriska förebilder inom trÀdgÄrdskonsten genom att valet av former och materialjÀmförs med varandra och med historiska trÀdgÄrdar, liksom att jÀmföra de bÄda deltrÀdgÄrdarnamed andra konstnÀrliga manifestationer, t ex mÄleri och arkitektur. Slutligen Àr syftet att i denikonologiska intuitiva syntesen undersöka trÀdgÄrdarnas idémÀssiga ursprung.

Uppsatsen handlar om vad mÀnniskor tror hÀnder efter döden frÄn förr tills idag. Syftet och den övergripande huvudfrÄgan var att undersöka vad mÀnniskor tror hÀnder efter döden för att kunna jÀmföra vad mÀnniskor trodde förr med vad de tror idag. Den historiska bakgrunden behandlar vad mÀnniskor trodde hÀnde efter döden förr och vad mÀnniskor tror hÀnder efter döden idag. Tiden som behandlas strÀcker sig frÄn uppkomsten av den Àldsta kristendomen fram till 2000-talet.  För att kunna fÄ fram ett resultat anvÀndes tvÄ metoder, textanalys och intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre olika Äldersgrupper som bestod av barn och ungdomar, medelÄlders mÀnniskor och Àldre mÀnniskor.

In today?s history teaching in Sweden, role-play and historical re-enactment receive littleattention. Even though many students find history as a subject boring and irrelevant, verylittle is done to improve the mode of teaching. My theses is that this could be done bypresenting new ways of teaching and at the same time find a way to make more studentsinterested in history. The main aim is to investigate if there are ways to offer students anexperience of history by carrying out different interactive exercises with a touch of roleplayand historical recreation.

Uppsatsen handlar om vad mÀnniskor tror hÀnder efter döden frÄn förr tills idag. Syftet och den övergripande huvudfrÄgan var att undersöka vad mÀnniskor tror hÀnder efter döden för att kunna jÀmföra vad mÀnniskor trodde förr med vad de tror idag. Den historiska bakgrunden behandlar vad mÀnniskor trodde hÀnde efter döden förr och vad mÀnniskor tror hÀnder efter döden idag. Tiden som behandlas strÀcker sig frÄn uppkomsten av den Àldsta kristendomen fram till 2000-talet.  För att kunna fÄ fram ett resultat anvÀndes tvÄ metoder, textanalys och intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre olika Äldersgrupper som bestod av barn och ungdomar, medelÄlders mÀnniskor och Àldre mÀnniskor.

I Sverige finns det ca 150 000 personer som lider av demenssjukdom. Hos 90 procent av dessa förekommer beteendemÀssiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). BPSD avser symtom som vanförestÀllningar, hallucinationer, agitation, depression, Ängest, upprymdhet, apati, hÀmningslöshet, irritabilitet, motoriskt avvikande, sömnproblem och aptit. Syftet med studien var att kartlÀgga registrerade omvÄrdnadsÄtgÀrder relaterade till beteendemÀssiga och psykiska symtom vid demens skattade i tre kommuner i sydvÀstra Sverige. Studien Àr en deskriptiv retrospektiv registerstudie som studerar historiska mÀtdata inmatad i BPSD-registret, gÀllande beteendemÀssiga och psykiska symtom vid demens samt dess omvÄrdnadsÄtgÀrder.

Uppsatsens övergripande syfte Àr att utröna huruvida ett specifikt samtida populÀrkulturellt verk ? den amerikanska filmen John Q (2002) ? i representationen av sina karaktÀrer befÀster en kolonialistisk diskurs eller om dessa gestaltas pÄ ett sÀtt som skiljer sig frÄn denna diskurs representationsmönster. Med kolonialistisk diskurs avser jag hÀr en diskurs som fundamentalt gror ur de idémönster som var verksamma under den egentliga kolonialismen. UtifrÄn ett poststrukturalistiskt perspektiv med teoretiska analysinstrument frÄn diskursteori och postkolonialism analyseras kvalitativt filmens karaktÀrer som indelas i fyra subjektspositioner; icke-vit man/kvinna och vit man/kvinna. Dessas identiteter undersöks i analysen utifrÄn fem huvudsakliga aspekter; 1/ funktion/roll i narrativet, 2/ personlighet och icke-fysiska egenskaper, 3/ agerande och förehavanden, 4/ utseende och slutligen 5/ eventuellt tydligt intertextuellt förhÄllande till den skÄdespelare som representerar honom/henne.Analysen visar att filmen John Q i upprÀttandet av en gynnad dikotomi mellan mÀnniska och system konstruerar karaktÀrernas identiteter pÄ ett sÀtt som nÀstintill fullstÀndigt följer den kolonialistiska diskursens representationsmönster.

Denna uppsats hade som syfte att undersöka religionsfriheten som lag och rÀttighet baserat pÄ hur den framstÀllts i artikeln ?Avskaffa lagen om religionsfrihet?. Undersökningen utgick ifrÄn tre frÄgestÀllningar.Den första handlade om huruvida religionsfrihet medför att religiöst troende har större friheter Àn icketroende. Det visades pÄ att religionsfriheten erbjuder samma frihet för alla och envar, individens frihet att ha den relation till religion som efterstrÀvas av densamme. Lagen om religionsfrihet visades syfta till att i möjligaste mÄn tillgodose denna frihet.

En kulturmiljö bestÄr i princip av hela vÄr fysiska omgivning, undantaget helt orörd natur. Dessutom kan kulturmiljön vara av social art, det vill sÀga att den Àr immateriell och innefattas av bland annat traditioner, folkminnen och ortsnamn. Eftersom begreppet kulturmiljö omfattar sÄ mycket Àr det svÄrt att kunna praktisera en kulturmiljövÄrd utan att ha nÄgra riktlinjer och urvalsmetoder. Allt kan inte bevaras och vÄrdas i oförÀnderligt skick till kommande generationer, utan det mÄste finnas en kontinuitet i utvecklingen av den fysiska miljön. Varje tid bör lÀmna sina spÄr till eftervÀrlden utan att Àldre spÄr helt raderas ut.

Beckholmen Ă€r en ö vilket gör dess tillgĂ€nglighet begrĂ€nsad. Visserligen kan man nĂ„ ön per fot men eftersom att det pĂ„gĂ„r industriverksamhet pĂ„ ön Ă€r endast en liten del av den tillgĂ€nglig för allmĂ€nheten. Resten Ă€gs tilltrĂ€de endast av de som arbetar pĂ„ ön. Ön Ă€r visuell pĂ„ hĂ„ll frĂ„n bl.a. Slussen, hela Södermalms nordöstra strand och Henriksdal vilket gör att den lĂ€tt kan hamna i blickfĂ„nget om den huserar en större utmĂ€rkande byggnad.Mitt projekt Ă€r en skulptural varvsbyggnad som syftar till att framhĂ€va Beckholmen och dess renĂ€ssans som en ö med sjöfartsverksamhet.

Problem: I dagens teknologiskt och kulturellt globaliserade vÀrld skapas nya tendenser och riktningar för vÄr kultur. Möjligheten för sprÄk- och kulturmöten av olika slag ökar och med dessa följer blandandet av kulturer med alla dess implikationer, innefattande sprÄket, som grundlÀggande sammanhÄllningsfaktor. SprÄk- och kulturmöten kan resultera i en företeelse som spanglish, vilken Àr en blandning mellan spanskan och engelskan.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att försöka förstÄ hur spanglish kan ses i relation till sociala, kulturella och globala processer, samt vilka funktioner fenomenet har. Med hjÀlp av uppsatsens fyra genomgÄende teman (sprÄk, globalisering, diaspora och förestÀllda gemenskaper) vill jag ta reda pÄ följande frÄgestÀllningar:1. Hur kan man förstÄ spanglish som sprÄkligt fenomen?2.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger uppfattar sitt arbete med den förberedande lÀs- och skrivinlÀrningen. Syftet Àr ocksÄ att undersöka hur detta kan stÀllas i relation till sÄdant som kan tÀnkas pÄverka dessa uppfattningar (till exempel hur pedagoger ser pÄ lÀrande och hur de förhÄller sig till lÀroplanerna). För att ta reda pÄ detta har vi genomfört sex intervjuer med pedagoger som arbetar med förberedande lÀs- och skrivinlÀrning. Intervjuerna var halvstrukturerade och inspirerade av en fenomenografisk ansats, vilken Àmnar söka mÀnniskors uppfattningar om ett fenomen, gÄ in pÄ djupet av dessa och ocksÄ söka efter mÀnniskors olika uppfattningar. Vi har alltsÄ i vÄra intervjuer fokuserat pÄ variationen i utfallet.

Intresset och möjligheterna för att exponera sitt kapital mot fastigheter har funnits lÀnge men ökat under de senaste Ärtiondena. Historiskt sett har bara direkta investeringar skapat denna exponering men idag finns andra alternativ sÄ som fastighetsfonder och börsnoterade fastighetsbolag. PÄ Stockholmsbörsen finns det idag 18 fastighetsbolag som har haft en varierande effektiv avkastning. DÄ flertalet av dessa bolag profilerar sig pÄ ett liknande sÀtt kan det uppstÄ svÄrigheter att verkligen förstÄ vad som skiljer bolagen Ät och förstÄ vilken risk bolagen utsÀtter sig för.I kombination med en viss strategi följer en riskprofil som kan vara mer eller mindre attraktiv för en investerare. För att urskilja mönster mÄste en analys ske pÄ nyckeltalsnivÄ och det gÄr inte att enbart rekommendera ett bolag utifrÄn en viss strategisk inriktning pÄ grund av att nyckeltalen kontinuerligt förÀndras.Att investera i ett bolag med god direktavkastning, hög belÄning och en betydande substansrabatt har historiskt visat sig vara lönsamt.