Forskning har visat att förekomst av riskfaktorer för brottsrecidiv skiljer sig mellan vÄlds- och sexualbrottslingar. Ytterligare forskning behövs dock om skillnader mellan mer specifika brottskategorier. Syftet var att undersöka skillnader mellan mÀn dömda för mord (n=363), drÄp (n=110), rÄn (n=238), sexualbrott mot vuxen (n=71) respektive sexualbrott mot barn (n=57) avseende Älder, psykopatiprofil enligt PCL-R samt riskkaraktÀristika bedömt med HCR-20. Resultatet visade att personer dömda för sexualbrott mot barn hade lÀgre förekomst av historiska riskfaktorer, lÀgre grad av psykopati, samt var Àldre Àn övriga grupper. Gruppen dömda för drÄp hade en lÀgre grad av psykopatisk personlighet (faktor 1) Àn de andra vÄldsbrottsgrupperna, mord och rÄn, medan de hade den antisociala livsstilen typisk för psykopater (faktor 2).

Syftet med uppsatsen Àr att studera kanons existens pÄ en gymnasieskola. En gruppdiskussion med fyra stycken svensklÀrare ska ge en överblick över en möjlig allmÀngiltig skönlitterÀr kanonlista pÄ skolan, samt lÀrarnas instÀllning till kanonbegreppet och skönlitterÀra urval. Det visar sig att det inte finns nÄgon allmÀngiltig kanon pÄ gymnasieskolan och att urval av skönlitteratur, mestadels bestÀms utifrÄn elevers behov och intresse, lÀrarens egen personliga smak och utbudet av skönlitteratur pÄ skolan. Urvalet skiljer sig dÀrför mellan skola och skola, samt mellan lÀrare och lÀrare. Eftersom det inte finns nÄgon bestÀmd kanon skapar lÀraren sig en egen litteraturlista utifrÄn det urval som finns pÄ skolan och efter egna initiativ till inköp.

I följande studie har vi valt att studera vad som menas med strategiskt HR-arbete, bÄde som ideal samt i mer konkreta termer. Begreppet strategiskt HR-arbete Àr vÀl anvÀnt inom dagens organisationer, men den egentliga innebörden av begreppet rent konkret Àr mer diffust. Syftet med studien Àr mer precist att beskriva och konkretisera HR-personers egen uppfattning kring vad det innebÀr att arbeta strategiskt inom HR samt försöka förstÄ vad det innebÀr i praktiken.En enkÀt har skickats ut till 50 personer. 20 personer svarade och svaren analyserades med utgÄngspunkt ifrÄn den teoretiska referensram som vi anvÀnt oss utav.I teorin beskrivs den historiska utvecklingen av HR-arbete, och vi beskriver de betydelsefulla begreppen PA, HR, HRM och SHRM som ofta förekommer inom HR. Teorikapitlet avslutas med vÄr egen modell, vilken vi sammanstÀllt utifrÄn den litteratur vi tagit del av.

Kan reclinern med ett nytt uttryck men med bibehÄllen funktion, tilltala nya mÄlgrupper? Kan möblers uttryck överordnas av dess funktion? Skulle detta i sin tur kunna visa pÄ att uttryck Àr viktigare Àn funktion i valet av möbel? Med utgÄngspunkt i den amerikanska reclinern arbetar jag med att behÄlla dess funktion men förÀndra uttrycket genom att lÀgga till historiska och personliga vÀrden.Mitt syfte Àr att skapa en recliner som uttrycker mina vÀrderingar och min livsstil. Vidare pÄverka min förestÀllning om reclinern som möbel och pÄ det viset öppna upp för nya frÄgestÀllningar kring möbler i allmÀnhet.Mitt mÄl med ?Min svulstiga, tjocka fÄtölj? Àr att visa ett nytt sÀtt att anvÀnda befintlig mekanik och teknik med ny form och ytskikt. FÄtöljens utformning skall utgÄ ifrÄn de idéer jag har om var reclinern stÄr idag, hur den uppfattas och vad jag sjÀlv vill ge fÄtöljen för uttryck.

UtifrÄn syftet att belysa historiekulturens betydelse för individens kÀnsla för delaktighet i det svenska klassrummet har arbetet tagit form. Med fokus pÄ eleven har en kvalitativ studie gjorts genom att elever och lÀrare frÄn en högstadieskola i vÀstra SkÄne intervjuats. Intervjuerna Àmnade ge ett resultat som kunde svara pÄ den övergripande forskningsfrÄgan: Hur stÀller sig historien som berÀttas i skolan mot elevernas egna upplevda tillhörigheter? Tillsammans med en teoretisk dykning ner i identitet, upplevda tillhörigheter, interkulturell pedagogik och hur det stÄr i förhÄllande till den svenska historiekulturen kunde den besvaras. Studien visade att mÄnga elever, oberoende av hÀrkomst, upplevde att den egna historien inte berördes tillrÀckligt i undervisningen. Utefter de teorier som presenteras om identitet, dÀr den egna bakgrunden Àr en del, sÄ stÀller sig detta resultat dÄligt gentemot historieundervisningen. Vad som ses som en naturlig progression frÄn denna undersökning Àr hur den svenska historieundervisningens traditionella innehÄll kan utmanas och förÀndras.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur elintensiva företag kan hantera sin risk vid plötsliga- sÄvÀl som lÄngsiktiga förÀndringar av elpriset. I studien anvÀnds de finansiella instrument som Àr tillgÀngliga pÄ elbörsen Nord Pool. Uppsatsen Àr en fallstudie av företaget Vargön Alloys och hur det utifrÄn dess situation Àr möjligt att sÀnka inköpskostnaderna av el med hjÀlp av finansiella instrument. UtgÄngspunkten Àr deduktiv dÄ teorier kring derivat och riskminimering har anvÀnts. Uppsatsen har bÄde en kvalitativ- och kvantitativ karaktÀr.

Denna uppsats undersöker effekterna av första generationens biobrÀnslen, sÄsom bioetanol och biodiesel, pÄ jordbruksprodukters prisnivÄer bÄde inom lÀnder och internationellt ? samt dessa prisers vidare pÄverkan pÄ svÀlt i utvecklingslÀnder. En enkel sektormodell för utbud och efterfrÄgan, uppdelad i tre delmarknader, utnyttjas först för att illustrera och förklara biobrÀnslens grundlÀggande kvalitativa priseffekter pÄ jordbruksmarknader. Andra forskningsstudiers och modellers kvantitativa uppskattningar av samma skeenden granskas och vidareutvecklas. Den relativa andel hos senare tids prisstegringar (den sÄ kallade ?matkrisen?), vilken kan tillskrivas biobrÀnslens effekter, skattas med försiktighet: min uppskattning blir att i storleksordningen 10 procent av de samtida prisökningarna beror pÄ biobrÀnslen, med viss variation för enskilda produkter.

Denna uppsats behandlar argumentationen kring folkskolla?rarnas lo?nedebatt som presenteras i Svenska la?raretidning a?r 1906. Fokus ligger pa? argumentationen kring lo?nefo?rslaget som tidningen presenterar, vilka argument som anva?nds och vilka delar tidningen tar upp. Detta har gjorts genom en argumentationsanalys utga?ende fra?n Toulmins (1958) argumentationsmodell.

Att en bild sÀger mer Àn tusen ord Àr ett kÀnt uttryck, att bilder talar till lÀsaren och innehÄller vÀldigt mycket information som inte framkommer i ord Àr inget nytt. Bilden fyller mÄnga funktioner dÀr den informerar, suggererar, plÀderar och manar (Fridell, 1982, s. 12). Edwards kallar bildsprÄket för ett av vÄra allra första sprÄk, vi börjar rita sÄ fort vÄr hand kan greppa en krita, oavsett vilket modersmÄl vi har (Edwards, 2008, s. 93).

Den hÀr uppsatsens övergripande syfte Àr att undersöka huruvida högstadietsmusikundervisning i första hand siktar mot utveckling genom musik ?det vill sÀga elevernasegna skapande och upplevelse av musik, dess historiska och sociala sammanhang ?eller ivarierande utstrÀckning fostran till musik som ett estetiskt objekt. Metoderna jag anvÀnde vardeltagande observationer i tvÄ högstadieklasser respektive intervjuer med deras respektivemusiklÀrare efter det andra observationstillfÀllet, vilket gav mig tillfÀlle att Àven stÀlla frÄgoruppkomna efter första observationen. Detta material relaterades Àven till skolverketskursplaner och den musikpedagogiska debatten med Knut Brodin och dÄtidens sÄnglÀrare pÄ1930 ? 1940- talet.

Filmmediet idag Àr den mest populÀra formen av masskultur. Med sin vÀrldstÀckande genomslagskraft och sitt stereotypa portrÀtterande av verklighet, pÄverkar filmen vÀrldsÄskÄdningen för mÀnniskor runtom i vÀrlden. Ett brinnande Àmne i amerikansk film har alltid varit Ryssland, pÄ grund av de politiska motsÀttningarna och den historiska rivaliteten med USA. Studiens syfte Àr att undersöka hur Ryssland portrÀtteras i amerikanska filmer frÄn perioden för presidenterna Dmitrij Medvedevs respektive Barack Obamas första mandatperiod. FrÄgestÀllningen för uppsatsen Àr: hur ser stereotypa förestÀllningar om Ryssland ut i amerikansk film 2008-2011? Trettiotal filmer med ryska motiv valdes ut för undersökningen och analyserades utifrÄn de visuella och sociala aspekterna.

I denna uppsats undersöks hur alternativa viktningsmetoder av OMXS30 har presterat mellan 2004-2010. Studien har sin utgÄngspunkt i teorierna kring Capital Asset Pricing Model och Effektiva Marknadshypotesen. Syftet med studien Àr att undersöka huruvida ett kapitalviktat index Àr effektivt i enlighet med dessa teorier. I studien konstrueras fem stycken index, ett kapitalviktat, tvÄ fundamentalviktade, ett riskviktat och ett kombinationsviktat index. För att avgöra indexens historiska prestation analyseras de utifrÄn utvÀrderingsmÄtt som mÀter riskjusterad avkastning.

Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva och fÄ insikter om hur en grupp kvinnor somnyligen utbildat sig till yrkeschaufförer ser pÄ sina villkor och möjligheter i det nya yrketutifrÄn ett genusperspektiv. Vidare beskrivs mer specifikt hur de ser pÄ sin arbetsmiljö ochkompetens i yrket och hur genus anses pÄverka deras handlingsutrymme.UtgÄngspunkten i den hÀr uppsatsen tas i ett samhÀllsvetenskapligt, socialkonstruktionistisktperspektiv, det vill sÀga i att det finns strukturer och interaktionsmönster som intenödvÀndigtvis syns men som i allra högsta grad pÄverkar mÀnniskors upplevdahandlingsutrymme och möjligheter. OmrÄden, strukturer, symboler och identitet ses somskapade i sammanhang som kan vara sociala, historiska eller kulturella.Det finns tidigare forskning som pÄvisar vad konsekvenserna blir nÀr mÀnniskor gÄr utanför?sitt eget? köns territorium, att man riskerar bli ifrÄgasatt i sin roll som kvinna eller man.Forskning visar hur man till exempel genom anpassning eller utmaning av rÄdandegenusordning kan hantera sitt genusbrott, oftast genom att man anpassar sig.MetodUndersökningen Àr gjord med en kvalitativ metod med halvöppna intervjuer.ResultatGenerellt sett Àr kvinnorna i studien positiva till sin yrkesroll. Men det framgÄr tydligt attgenus pÄverkar deras upplevda handlingsutrymme och deras arbetsvillkor..

Estland och Lettland Ă€r Östersjöregionens minsta stater och de delar förutom geografi och storlek andra gemensamma kĂ€nnetecken som exempelvis liknande historiska erfarenheter av att ha Ryssland som granne. LĂ€nderna bedriver Ă€ven ett utvecklat sĂ€kerhetssamarbete. Estland och Lettland har emellertid valt olika sĂ€kerhetspolitiska lösningar för att hantera de hot som de stĂ„r inför.Denna uppsats undersöker Estlands och Lettlands mĂ„lsĂ€ttningar för organiseringen med sina vĂ€pnade styrkor och med medlemskapen i Nato och EU, de medel som de vĂ€pnade styrkorna har till sitt förfogande, samt de hot som Estland och Lettland identifierar. Uppsatsen utgĂ„r frĂ„n ett realistiskt teoriperspektiv.UtifrĂ„n jĂ€mförelsen mellan Estland och Lettland konstaterar uppsatsen att för bĂ„da lĂ€nderna Ă€r det viktigt att aktivt delta i internationellt sĂ€kerhetssamarbete. LikasĂ„ Ă€r det för bĂ„da lĂ€nderna viktigt att ha ett strategiskt partnerskap med USA.

Syftet med denna studie Àr att belysa mÀns maskulinitetskonstruktion i tandhygienist- och sjuksköterskeyrket samt att redovisa aktuell forskning om könssegregering. Uppsatsen Àr en litteraturstudie vars material bestÄr av Ätta artiklar och tre avhandlingar. Materialet har framkommit efter sökningar i databaserna PubMed och SAGE Journals. Orsaken till könssegregeringen i tandhygienist- och sjuksköterskeyrkena bottnar i den feminina genuskodning som yrkena har men Àven yrkenas historiska bakgrund. Det Àr dock ingen nackdel för mÀnnen att söka sig till yrkena eftersom de har lÀttare för att göra karriÀr jÀmfört med sina kvinnliga kollegor.