SammanfattningTitel ? Gilla, dela och kommentera: Hur svenska fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sociala medier Fo?rfattare - Ellinor Hult och Malin Walle?n Handledare - Bo RundhA?mne - Kandidatuppsats i fo?retagsekonomiProblemformulering - Studien fokuserar pa? hur svenska fastighetsma?klarfo?retag hanterar sociala medier och uppsatsens funktion a?r att ge en insikt i fastighetsma?klarfo?retagens anva?ndande av sociala medier samt vilka mo?jligheter och problem det kan leda till.Syfte - Syftet a?r att underso?ka hur ett fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sig av sociala medier som en del av marknadsfo?ringen.Metod - Studien har genomfo?rts med en kvalitativ enka?tunderso?kning som skickades ut till de 13 sto?rsta riksta?ckande fastighetsma?klarfo?retagen i Sverige fo?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur de arbetar med sociala medier.Resultat - Det a?r ma?nga fo?retag inom fastighetsma?klarbranschen som anva?nder sociala medier och har en strategi fo?r sitt anva?ndande. Dock ga?r det att utla?sa fra?n studien att flertalet fo?retag bo?r se o?ver och mo?jligen tydliggo?ra sina strategier fo?r att fa? ett ba?ttre hanterande av medierna. Utifra?n analysen kan det ocksa? konstateras att fastighetsma?klarfo?retag bo?r anva?nda sig av sociala medier som marknadsfo?ringsverktyg eftersom det enligt underso?kningen genererar fler kunder, a?r mer kostnadseffektivt a?n traditionell media och fungerar som ett bra komplement till traditionell media.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka om man utifrÄn historisk utveckling kan förstÄ framtiden för den svenska byggvarubranschen. FrÄgestÀllningar: Vilka strukturförÀndringar har skett inom byggvaru- branschen?Hur ser en aktör pÄ situationen nu och i framtiden? Metod: Vi har anvÀnt oss av en branschstudiemetod för att förstÄ den historiska utvecklingen av byggvarubranschen. DÀrefter har vi anvÀnt oss av en fallstudiemetod för att förstÄ nutiden samt tendenser inför framtiden. Slutsats:Den svenska byggvarubranschen har genomgÄtt en rad olika strukturförÀndringar.

SammanfattningTitel ? Gilla, dela och kommentera: Hur svenska fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sociala medier Fo?rfattare - Ellinor Hult och Malin Walle?n Handledare - Bo RundhA?mne - Kandidatuppsats i fo?retagsekonomiProblemformulering - Studien fokuserar pa? hur svenska fastighetsma?klarfo?retag hanterar sociala medier och uppsatsens funktion a?r att ge en insikt i fastighetsma?klarfo?retagens anva?ndande av sociala medier samt vilka mo?jligheter och problem det kan leda till.Syfte - Syftet a?r att underso?ka hur ett fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sig av sociala medier som en del av marknadsfo?ringen.Metod - Studien har genomfo?rts med en kvalitativ enka?tunderso?kning som skickades ut till de 13 sto?rsta riksta?ckande fastighetsma?klarfo?retagen i Sverige fo?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur de arbetar med sociala medier.Resultat - Det a?r ma?nga fo?retag inom fastighetsma?klarbranschen som anva?nder sociala medier och har en strategi fo?r sitt anva?ndande. Dock ga?r det att utla?sa fra?n studien att flertalet fo?retag bo?r se o?ver och mo?jligen tydliggo?ra sina strategier fo?r att fa? ett ba?ttre hanterande av medierna. Utifra?n analysen kan det ocksa? konstateras att fastighetsma?klarfo?retag bo?r anva?nda sig av sociala medier som marknadsfo?ringsverktyg eftersom det enligt underso?kningen genererar fler kunder, a?r mer kostnadseffektivt a?n traditionell media och fungerar som ett bra komplement till traditionell media.

Syftet med studien var att undersöka hur innehÄllet i den politiska tv-reklamen ser ut i Sverige eftersom politikerna sjÀlva dÄ har kontroll över hur de vill framstÀllas i mediet. UtgÄngspunkterna var den svenska politikens medialisering och teorin om priming. Forskningsintresset lÄg i att tv-reklam var en ny arena för politisk kommunikation inför riksdagsvalet 2010 och inga studier hade gjorts pÄ innehÄllet i de politiska reklamfilmerna.En kvalitativ textanalys gjordes genom att systematisera innehÄllet i reklamfilmerna utifrÄn AIDA-modellen och en retorisk analys. Resultatet jÀmfördes sedan med respektive partiprogram och tolkades utifrÄn teorin om priming samt teorin om medialisering.Resultatet visade att de politiska reklamfilmerna har anpassat sitt budskap för att vÀcka intresse och för att hÄlla kvar tittaren. I filmerna anvÀnds retoriska medel för att skapa igenkÀnning och vÀcka sympati för partierna.

VÄra stÀder Àr i stÀndig förÀndring. Material slits, vÀxter och trÀd Äldras eller dör, stilideal och behov skiftar med tiden. Landskapsarkitekten stÀlls ofta inför uppdraget att omgestalta platser för att förnya eller anpassa dem i enlighet med nya krav och önskemÄl. I Àldre miljöer handlar det ofta om att gestalta med hÀnsyn till platsens historia. I detta kandidatarbete presenteras ett redan utfört omgestaltningsarbete för innergÄrden Linné, som Àr en historisk miljö i Uppsalas stadskÀrna.

Detta arbete har till syfte att undersöka förhÄllandet mellan innehÄllet i tre lÀroböckerna i historia med styrdokumenten gÀllande för kursen Historia 1b. För att göra denna jÀmförelse har jag undersökt olika historiska perioders och temans utrymme i böckerna, samt elevernas möjlighet till utveckling av kunskap och förstÄelse för historieÀmnet. Jag har ocksÄ undersökt hur styrdokument och lÀromedel skapas, detta för att pÄvisa vilka faktorer, andra Àn styrdokumentens krav, som spelar in nÀr lÀromedelsförfattare skriver sina böcker. De frÄgor som jag valt att arbete utifrÄn Àr dessa;Hur ser lÀromedlens innehÄll ut i jÀmförelse med kursplanens och dess mÄl?Vilket utrymme ges olika historiska epoker och historievetenskapliga teman i lÀromedlen, och varför ges somliga epoker och teman mer plats Àn andra? Sker detta i överensstÀmmelse med styrdokumenten?Ges eleverna möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin förstÄelse för historieÀmnet och nÄ de mÄl som kursplanen sÀtter upp enbart genom att studera lÀroböckerna?Vilka utanförliggande faktorer spelar in i konstruktionen av styrdokument och lÀromedel? För att besvara mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av en kombination av vad jag valt att kalla 2061-metoden, baserad pÄ en metod framtagen av The American Association for the Advancement of Science, och en rad andra (frÀmst) textanalytiska metoder som gÄtt ut pÄ att tolka materialet ur bÄde ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv. I min studie finner jag att; 1) lÀromedlens innehÄll bara till viss del uppfyller styrdokumentens krav och mÄl, och att vissa aspekter av dessa krav och mÄl erhÄller mer fokus Àn andra i lÀroböckerna,2) skillnaden i utrymme mellan de olika epokerna och, framför allt, temana motsvarar mer den typiska lÀrobokstraditionen Àn de nya styrdokumenten,3) elevernas möjlighet till kunskapsutveckling och förstÄelse finns i alla tre undersökta böcker i olika stor grad och den tar sig i uttryck pÄ flera olika sÀtt, och4) flera olika faktorer spelar in i konstruktionen av lÀromedel och styrdokument, bland dessa mÀrks tydligast olika politiska klimat, samhÀllsdebatt, nationella riktlinjer och frÀmst lÀrobokstraditionen..

Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trÀdde i kraft Är 2011. HÀr fick kristendomen behÄlla sin sÀrstÀllning gentemot de andra vÀrldsreligionerna trots att skolverkets förslag sÄg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges grÀnser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar sÄledes till att jÀmföra de tre lÀndernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus pÄ kristendomens stÀllning och det pluralistiska samhÀllet. HÀr blir frÄgan om lÀndernas religiösa situationer (i denna uppsats gÄr detta under benÀmningen religiösa kartor) central.

Uppsatsen behandlar lÀroplansförÀndring i grundskolan kontra samhÀllsförÀndring i Sverige mellan Ären 1969 och 1994, dÄ tre lÀroplaner ges ut. Syftet Àr bland annat att undersöka hur olika aspekter ur samhÀllsförÀndringen kommer till uttryck i lÀroplanerna och om det finns förÀndringar i samhÀllet som man skulle förvÀntat sig speglas i lÀroplanerna, men som inte kommer till uttryck. PÄ ett tematiskt vis beskrivs de olika aspekterna och dÀrefter lÀroplanernas innehÄll. Metoden som anvÀnds Àr hypotetiskt - deduktiv, dÀr undersökningen utgÄr frÄn en hypotes. För att begrÀnsa arbetet har jag koncentrerat mig framförallt pÄ det pedagogiska, sociala och globala perspektivet.

Sedan radar började anvÀndas under första hÀlften av 1900-talet har duellen mellan radar och signalspaning pÄgÄtt. Genom att utnyttja radar har alltid en medveten risk tagits, risken att bli upptÀckt av motstÄndarens signalspaning. Duellen gavs möjlighet att ta en paus dÄ radarsystem med lÄg uteffekt introducerades pÄ marknaden under slutet av 1980-talet, nu fanns plötsligt en möjlighet att anvÀnda radar samtidigt som de samtida signalspaningssystemen inte kunde upptÀcka dessa radarsystem. I föreliggande magisteruppsats i krigsvetenskap med militÀrteknisk inriktning undersöks rÀckviddsförhÄllanden mellan dessa radarsystem och signalspaningssystem. Genom scenarier i den marina arenan försöker jag vÀrdera de taktiska vinster en anvÀndare av radar med lÄg uteffekt kan göra.

This essay takes its point of departure in the need for modern day public libraries to legitimize their place in today?s society. Societal changes call for constant reinvention of libraries and as part of this reinvention, new light is being shed on the public library?s role as a meeting place. By investigating contemporary debate articles published in Bibliotek i samhÀlle and Biblioteksbladet, two major Swedish library magazines, this essay aims to categorize and compare different conceptions of the library?s function as a meeting place.

This study concerns a selection of prehistoric metal objects of animalistic design, published at the internet site of the Swedish Statens Historiska Museum. It seeks to give an impression of the design elements used, and to find likely models for the motifs among live animals. The method used is a qualitative hermenuetic comparative study of objects, where the distinct significant design elements are being identified and interpretated. Several significant design elements are identified, and some are interpretated as representing certain animals. The amalgamation of differentiating design elements in some objects however, leads to interpretations of compound animal motifs, where some motifs are considered ambiguous and some are rendered uninterpretated.

Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trÀdde i kraft Är 2011. HÀr fick kristendomen behÄlla sin sÀrstÀllning gentemot de andra vÀrldsreligionerna trots att skolverkets förslag sÄg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges grÀnser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar sÄledes till att jÀmföra de tre lÀndernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus pÄ kristendomens stÀllning och det pluralistiska samhÀllet. HÀr blir frÄgan om lÀndernas religiösa situationer (i denna uppsats gÄr detta under benÀmningen religiösa kartor) central.

Denna uppsats Àr en undersökning och en jÀmförelse av redigeringsprogrammen Avid Media Composer och Final Cut Pro X. UtgÄngspunkten i analysen Àr anvÀndbarhet och anvÀndaren. Saker som tas upp och diskuteras Àr teknikutvecklingen och konkurrensen mellan redigeringsprogrammen. Den historiska aspekten presenteras och förklaras för att lÀgga en grund till hur det ser ut i dagslÀget. NÄgra av de sakerna som jag kommer fram till Àr att teknikutvecklingen ofta sker pÄ anvÀndbarhetens bekostnad och att anvÀndaren ofta mÄste anpassa sig efter tekniken.

Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trÀdde i kraft Är 2011. HÀr fick kristendomen behÄlla sin sÀrstÀllning gentemot de andra vÀrldsreligionerna trots att skolverkets förslag sÄg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges grÀnser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar sÄledes till att jÀmföra de tre lÀndernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus pÄ kristendomens stÀllning och det pluralistiska samhÀllet. HÀr blir frÄgan om lÀndernas religiösa situationer (i denna uppsats gÄr detta under benÀmningen religiösa kartor) central.

Framsteg inom genteknik har givit upphov till tanken om en förestÄende förÀndring av vÄr rÀttviseuppfattning, dÀribland vilken roll hÀlsa, intelligens och fantasi kan ha i en distributiv rÀttviseteori. Denna uppsats syftar till att tydliggöra John Rawls förhÄllningssÀtt till dessa nyttigheter, vilken i samtida forskning ofta beskrivs som en exkludering, med hÀnvisning till att de inte innefattas i Rawls rÀttviseuppfattning. Medan den gÀngse uppfattningen beskriver denna exkludering som ett resultat av bristande kontroll, vilket genteknik anses kunna förÀndra, visar denna uppsats genom en beskrivande idéanalys att frÄgan Àr mer problematisk Àn vad som vanligen framförs. Bland annat dras slutsatsen att Rawls exkludering i viktiga avseenden inte Àr ett resultat av bristande kontroll, utan att den snarare bör betraktas som ett medvetet val. Detta pÄverkar inte bara vÄr syn pÄ Rawls rÀttviseteori, utan Àven synen pÄ vilka implikationer genteknik i sjÀlva verket har pÄ vÄr rÀttviseuppfattning..