Uppsatsen tar upp tretton bilder som Hilma af Klint mÄlade under tidsperioden 1906-1915. Bilderna ingÄr i en svit som kallas för Bilderna till Templet som omfattar nÀstan 190 mÄlningar. Under hennes livstid var hennes livsverk okÀnt för hennes samtid. Hon mÄlade abstrakta, geometriska former och anvÀnde klara fÀrger flera Är före sina samtida konstnÀrskollegor. Inom ett hermeneutiskt arbetssÀtt ingÄr det olika moment som tolkning, beskrivning och analys av bilder.

This research looks into the modern revival of opera based on the study of two recent productions of Giuseppe Verdi?s Don Carlo; the first is the 2010 production at the Gothenburg Opera in Gothenburg, Sweden and the second is the 2013 production at Großes Festspielhaus in Salzburg, Austria. The goal is to discover what aspects a contemporary audience can relate to and identify with and why opera is still relevant today. This has been done partly through a semiotic analysis of the visual image (e.g. set, costume and lightning) and partly through a hermeneutical analysis of the themes in Don Carlo.

I den hÀr studien undersöks hur arkeologi framstÀlls i svenska, tryckta nyhetsmedier. Arbetet har sina teoretiska utgÄngspunkter dels i att det arkeologiska fÀltet populariseras nÀr det förekommer i nyheter, dels att allt meningsskapande sker utifrÄn institutionella diskursiva praktiker. Centralt Àr att relationen mellan nuet och det förflutna fÄr effekter för synen pÄ samhÀllet och att arkeologi och kulturarv har stor betydelse för identitetsskapande. Med hjÀlp av kritisk diskursanalys som teoretisk fond och metod analyseras ett urval av artiklar som förekommit i storstÀdernas dagspress under det gÄngna Äret. BÄda institutionerna, tidningarna samt arkeologfÀltet, producerar en dominerande diskurs som har ett marknadsanpassat och liberalt perspektiv utom dÄ hotet mot kulturarvet stÄr i fokus dÄ tongÄngarna blir mer inriktade pÄ konservativa vÀrden sÄsom bevarande och beskyddande.

Under 1800-talet var BÄstad redan etablerad som badort. Orten marknadsfördes som kurort som bl.a. erbjöd havsbad som medicinsk behandlingsmetod. BadgÀsternas ökande krav pÄ förströelse och nöjen kom att medföra en utveckling, dÀr dessa attraktioner fick allt större betydelse för badorten. I denna studie undersöks vilka faktorer som pÄverkade turistutvecklingen i BÄstad under tiden före andra vÀrldskriget.

Om sÀttet att tillhopa gÄ av Carl von Linné analyseras i denna uppsats med syftet att finna förestÀllningar om kropp, kön och sexualitet i texten. Resultatet bidrar sedan till en diskussion om pÄ vilket sÀtt de framkomna förestÀllningarna medverkar till att frÀmja sociala strukturer och maktförhÄllanden i samhÀllet. Som teoretisk referensram antas ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv och en socialkonstruktivistisk hÄllning. TvÄ grundlÀggande utgÄngspunkter i denna sprÄk- och verklighetssyn Àr att det rÄder ett orubbligt samband mellan sprÄk och samhÀlle och att mÀnniskan konstruerar verklighet med hjÀlp av sprÄket. Vid upprepad nÀrlÀsning av texten har fem olika mönster, eller idévÀrldar, identifierats som dominanta: förestÀllningen om könsorganen som agerande subjekt, uppfattningen om att fortplantningen Àr sanktionerad av Gud, idéströmningar frÄn antiken rörande bland annat kroppssyn, bilden av kvinnan som passiv och kÀnslostyrd och bilden av mannen som aktiv och handlingsinriktad.

Syftet med uppsatsen Àr att diskutera om rekordÄrens bebyggelse kan med hjÀlp av en DIVE-analys betraktas som en del av kulturarvet. En kvalitativ metod har anvÀnts dÀr observationer och historisk sÄvÀl som samtida litteratur varit grunden till empirin. Detta i enlighet med DIVE som undersökningsmetod. En kvalitativ analys med ett etnologiskt perspektiv har sedan gjorts. Uppsatsen utgÄr ifrÄn Grundad teori och behandlar sÄledes tidigare forskning kring kulturarvet, som begreppets karaktÀr och kulturarvets vÀrden, i det avslutande kapitlet.

The aim of this master?s thesis is to analyse the construction of European identity in three ofcontemporary EU initiated projects for the digitisation of collections from museums, archives, andlibraries. The source material consists of the web pages of the projects Minerva, MICHAEL, andEuropeana, as well as some other policy documents on digitisation and access from EU authorities.Theories on nationalism and construction of heritage are used as an overall context to the problem.After a brief description of the mentioned projects, the author undertakes an analysis of theways that the concept of ?European heritage? is depicted in the source material. The result is thefollowing: normally, the true European heritage is considered being united even though it isdiveded culturally, historically and linguistically.

The purpose of this thesis is to investigate whether or not capitalism, viewed here as the system that is currently the dominant economic system in the Western world, can be seen as a modern myth or not. An author, Brian Tracy, of several popular self-help books is the target of this investigation and the language he uses in his books have been scrutinized in order to see whether or not he uses a religiously influenced, and more importantly, myth-creating language. In order to do so, Bruce Lincolns theories of myth have been used in correlation with Stefan Arvidssons definition ov myths. Also of interest is whether or not Tracy in his books uses any of the instruments of power defined by Michel Foucault to support his claims.The investigation shows that capitalism indeed can be seen as a modern myth. This claim is supported by the facts that Tracy not only uses a language heavily influenced by Christian texts and belief but furthermore because he descirbes himself and the people he claims to have helped in a way that strongly resembles the narratives of myths.

Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trÀdde i kraft Är 2011. HÀr fick kristendomen behÄlla sin sÀrstÀllning gentemot de andra vÀrldsreligionerna trots att skolverkets förslag sÄg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges grÀnser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar sÄledes till att jÀmföra de tre lÀndernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus pÄ kristendomens stÀllning och det pluralistiska samhÀllet. HÀr blir frÄgan om lÀndernas religiösa situationer (i denna uppsats gÄr detta under benÀmningen religiösa kartor) central.

VÄrt syfte med denna studie har varit att ta reda pÄ hur samverkan kan fungera i praktiken och vilka faktorer som kan pÄverka. Syftet har Àven varit att ta reda pÄ om/hur projektdeltagarna anser att brukaren kan gynnas. Vi fick möjlighet att ta del av arbetet i BAPPS-projektet som Àr ett samverkansprojekt mellan psykiatri, primÀrvÄrd och socialtjÀnst dÀr man arbetar i tvÀrprofessionella team runt klienten/patienten. Vi har genomfört en kvalitativ studie och datainsamlingsmetoden har varit i form av intervjuer med projektdeltagare. VÄrt insamlade material har analyserats med hjÀlp av tidigare forskning, samt en modell för att tolka samverkan.

Examensarbetet SkÀrva - historiska spÄr och framtida möjligheter, inleds med en diskussion om vad ett hÄllbart stadsbyggande Àr och vad det kan innebÀra för landskapet som ligger strax utanför staden. SkÀrva Àr en sÄdan plats som ligger nÀra bÄde Karlskrona och NÀttraby. Det gÄr att se en trend i att mÄnga flyttar utanför staden och bygger hus. I Karlskrona finns det i dagslÀget omrÄden som Verkö, Bastasjö, SkillingenÀs och SkÀrva by dÀr det byggs nytt. MÀnniskor vill ha nÀrheten till naturen, men ÀndÄ jobbar fÄ av dem som bor pÄ landsbygden med traditionellt jordbruk.

Detta Àr en empirisk undersökning av sambandet mellan tillvÀxt och historisk volatilitet pÄ tillvÀxt. MÄnga uppsatser har tidigare studerat sambandet mellan tillvÀxt och volatilitet pÄ tillvÀxt, t ex Ramey och Ramey (1995), Hnatkovska och Loayza (2004), Siegler (2005). Vi menar dock att volatilitet pÄ tillvÀxt inte Àr en tillrÀckligt exogen variabel. Vi har funnit att det, för alla lÀnder, inte finns ett generellt samband mellan tillvÀxt och historisk volatilitet.DÀremot kan det finnas ett samband mellan tillvÀxt och historiskt volatilitet för industrialiserade lÀnder (OECD lÀnder). Vi har Àven studerat om det Àr nÄgon skillnad i sambandet mellan tillvÀxt och historisk volatilitet beroende pÄ den historiska tillvÀxten, menfunnit att sÄ inte Àr fallet..

Med examensarbetet vill jag underso?ka med ett holistiskt synsa?tt pa? hela livscykeln av ljuset vilka krav en modern anva?ndare har av ett cykelljus och hur dessa anspra?k kan a?stadkommas.? Fo?r att skapa ett cykelljus som fungerar fo?r en modern cykelanva?ndare utifra?n deras krav och behov samt tar ha?nsyn till alla stakeholders fo?rva?ntningar. Fo?rst go?r jag en grundlig research pa? historiska cykelbelysningar och vad som finns idag, jag kommer att skapa ett ITK och go?ra Trendanalyser samt Brain- storming, Scenario och Personas. Sedan kommer jag att laborera med Ljust- ester innan jag ga?r o?ver till formgivningen da?r jag kommer att anva?nda mig av 3D Modeller.

Projektet utforskar knuttimringstraditionen i Dalarna, bÄde som konstruktionsprincip och estetiskt uttryck. Teknikens historik och uppkomst analyseras, samt kringliggande fenomen sÄ som fyrkantsgÄrden, fÀbodkulturen och mÄnghussystemet. Olika tidstypiska konstruktionsmÀssiga detaljerna presenteras ? knuttimringen med dess olika knuttyper, ved- och faltak och den vanligaste typen av grundlÀggning; knutstenar. Den samtida bebebyggelsen analyseras för att se hur den förvaltar traditionen idag ? vad har bestÄtt och vad har tillkommit? PlanbestÀmmelser för ett omrÄde i Lerdal, RÀttvik, visualiseras och diskuteras ? lyckas man genom dessa bevara det ursprungliga uttrycket, eller Àr det nÄgonting annat som utgör kÀrnan i traditionen? Ett förslag pÄ ett sommarhus i omrÄdet presenteras, som pÄ ett alternativt sÀtt kombinerar traditionen med dagens teknik och möjligheter.

Konflikten i Darfur pÄbörjades 2003 men först i mitten av 2004 började frÄgan pÄ allvar att diskuteras i FN:s sÀkerhetsrÄd. NÀr FN vÀl uppmÀrksammat problemen i Darfur gjordes ÀndÄ inget för att stoppa pÄgÄende massakrer pÄ civilbefolkningen. I denna uppsats frÄgar vi oss vad som gick fel i FN och vad som kan reformeras i SÀkerhetsrÄdet för att förhindra att denna situation uppstÄr igen i framtida konflikter. Vi gör en normativ och konstruktiv analys av befintliga reformförslag inom FN och presenterar ocksÄ egna idéer.De problem vi har funnit som kan ha lett till denna handlingsförlamning Àr framförallt en orÀttvis maktstruktur i SÀkerhetsrÄdet, det samtida Irak-kriget, stormakternas skilda egenintressen samt att konflikten i Darfur var komplicerad och inte alls ett traditionellt krig. Dessutom har vi funnit stora problem med suverÀnitetsprincipen och FN:s folkmordsdefinition.