Denna studie jÀmför Nathaniel Hawthornes allegori ?Young Goodman Brown? (1846) med den svenska översÀttningen ?Unge Brown gÄr till skogs? (1959). Genom att förklara dels den generella, dels Hawthornes specifika och dialektiska anvÀndning av allegorin har jag kunnat belysa vissa av de allegoriska elementen och de kulturella/historiska hÀnvisningarna i kÀlltexten (KT). Jag har sedan gjort en jÀmförande analys av KT och mÄltexten (MT) med strÀvan att klargöra vilka av de allegoriska momenten och kulturella/historiska hÀnvisningarna som har överförts till MT. De element som har förts över till MT har tillsammans med de textfunktioner som MT enligt Reiss erbjuder pÄ lett fram till vad som kan tÀnkas vara det som Reiss kallar översÀttarens intention.

Syftet med examensarbetet a?r att underso?ka hur sko?nlitteraturla?sning kan legitimeras i grundskolans tidiga a?r. Litteraturgenomga?ngen fokuserar pa? forskning kring vilken nytta som sko?nlitteraturla?sning kan tillskrivas i ett bredare perspektiv samt hur litteraturundervisning i skolan kan bedrivas. Underso?kningen har genomfo?rts med hja?lp av kvalitativa intervjuer av pedagoger verksamma i a?rskurs F-3 ? tva? la?rare och tva? skolbibliotekarier ? och tre elever i a?rskurs 2, samt en textanalys av styrdokumenten fo?r F-3.

Den prekÀra konsthantverkarenPrekariatet, en framvÀxande ny klass som utmejslar konturerna av en social grupp. HÀr sammanförs individer under samma paraply, trots att de har helt olika utbildningar, eller ingen utbildning alls eller liknande sociala och ekonomiska förhÄllanden, sÄ delar de samma politiska verklighet. De som befinner sig i tillvaron upplever att den Àr provisorisk och de lider av kronisk otrygghet.Ordet ?prekÀr? betyder ?mycket bekymmersam?. Den nya samhÀllsklass som kallas ?prekariatet? har det just bekymmersamt.Syftet med mitt projekt Àr att anvÀnda material, en arbetsplatskultur och processer inom bemanningsbranschen och integrera dem med min konsthantverksprocess för att skapa en visuell berÀttelse om en klassposition..

Med utgÄngspunkt i bÄde traditionell och samtida syn pÄ finithet har det uto-aztekiska sprÄket cupeño studerats. Flera grammatiska markörer för sÄvÀl subjektskongruens som temporala, modala och aspektuella distinktioner definieras. Dessa markörer kan i huvudsatser i cupeño upptrÀda i antingen ett auxiliarkomplex i Wackernagels position eller som affix pÄ verbet. Subjektskongruens och olika TMA-markörer definieras som tvÄ skilda grammatiska system. Framför allt markörerna för subjektskongruens kan bibehÄllas i underordnade satser, som ocksÄ har speciella markörer för underordning.

Med Roland Barthes semiologiska mytsystem som mall analyserar jag i uppsatsen de myter om samerna som Selma Lagerlöf berÀttade, för Sveriges skolbarn, i sin geografiska lÀsebok Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, och jÀmför dem med den samtida politiska ?lapp skall vara lapp?-myt, som pÄstod att samerna hade ett rasdrag som gjorde dem starka som renskötare i fjÀllen, men att de i övrigt var svaga och mindervÀrdiga. Resultatet av undersökningen visar att Lagerlöf i sin lÀsebok presenterade tvÄ helt olika myter om samerna.En, dold myt, i allegorisk form, dÀr hon var skarpt kritisk till den undantrÀngning av samerna som den kulturdarwinistiska ?lapp skall vara lapp?-myten föresprÄkade, och en tydlig myt, dÀr hon öppet legitimerar denna förskjutning av den etniska minoriteten..

Brottslighet Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne som uppmÀrksammas i flera olika sammanhang. Allt högre krav stÀlls pÄ rÀttsvÀsendets och samhÀllets förmÄga att motverka de problem som brottsligheten innebÀr i form av brottsoffer, otrygghet och rÀdsla för brott. Ofta ifrÄgasÀtts de brottsbekÀmpande myndigheternas förmÄga att bemöta brottsutvecklingen vilket ökar behovet för rÀttsvÀsendets myndigheter att följa och analysera brottsligheten och förtroendet för rÀttsvÀsendet. Som ett led i detta arbete har polismyndigheten i Norrbotten tillsammans med institutionen för industriell ekonomi och samhÀllsvetenskap vid LuleÄ tekniska universitet gjort en enkÀtundersökning om norrbottningarnas uppfattning om brottsligheten, tryggheten och förtroendet för rÀttsvÀsendet i Norrbotten. Totalt har 686 personer valt att besvara enkÀtundersökningen.

En komparativ studie som behandlar framvÀxandet av den ursprungliga 24-typiga futharken samt övergÄngen till den yngre, 16-typiga, futharken och jÀmför utvecklingen av dessa bÄda med det samtida keltiska skriftsprÄket ogham. Den centrala frÄgan Àr vilket annat skriftsprÄk som kan ha stÄtt som modell för skapandet av den 24-typiga futharken och oghamskriften. Uppsatsen innehÄller bland annat runforskningens tidiga historia, teorier om runornas och oghams ursprung och utveckling, skriftsprÄkens anvÀndningsomrÄde och utdöende samt till en viss del de mytologiska aspekterna bakom de bÄda skriftsprÄken. Genom att stÀlla flera forskares teorier mot varandra, utreder denna uppsats huruvida de fornnordiska runorna och kelternas ogham har pÄverkats av varandra, eller om de har utvecklats helt oberoende av varandra. .

Uppsatsen behandlar rÀttshandlings- och viljeförklaringsbegreppen. Inledningsvis granskas de ur ett rÀttshistoriskt och systematiskt perspektiv, för att se var begreppen kommer ifrÄn och var de hör hemma. DÀrefter behandlas nÄgra definitioner av begreppen och deras inbördes förhÄllande undersöks. Uppsatsen behandlar Àven nÄgra kriterier som har ansetts kunna uppstÀllas för att vissa föreliggande rÀttsfakta ska, kan eller bör anses utgöra en viljeförklaring. I anslutning till tidigare uppfattningar görs gÀllande att det som huvudregel ska finnas uttryck för en vilja som ingett en mottagare intryck av att viljan omfattar att en viss rÀttsföljd intrÀder, att detta uttryck ska ha nÄtt mottagaren pÄ nÄgot sÀtt och att uttrycket avgivits frivilligt.

SAMMANFATTNINGTitel: Internetmobbning, en del av ungdomars vardag.Fo?rfattare: Edeblom, Susanne; Winther, KarinInstitution: Institutionen fo?r Ha?lsa och La?rande, Ho?gskolan Sko?vdeProgram/kurs: Magisterexamen i omva?rdnad, OM854A, 15pHandledare: Brovall, MariaExaminator: Hammarlund, KinaSidor: 21Nyckelord: internetmobbning, ungdomar, skolsko?terskor, ka?nslor, upplevelserBakgrund: I Sverige har idag de flesta ungdomar tillga?ng till internet och ma?nga fo?redrar att interagera o?ver internet. Detta har medfo?rt att mobbning o?ver internet har o?kat bland ungdomar. Internetmobbning leder till o?kad risk fo?r oha?lsa och sa?mre studieresultat.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vÄr litterÀra kompetens genom att studera ett litterÀrt verk. I vÄr forskning har vi studerat vÄr egen litterÀra kompetens genom att lÀsa och analysera Alice i Underlandet av Lewis Carroll med hjÀlp av en tematisk textanalys med temadefinitionen av Romberg (1987). Sedan har vi jÀmfört vÄr analys med olika litteraturforskares analyser av samma verk. I jÀmförelsen har vi valt att anvÀnda oss av en teoretisk modell om litterÀr kompetens av Torell (2002) för att kunna urskilja hur vi lÀser litteratur och vilka kompetenser ur Torells modell som vi besitter. Vad vi kom fram till i forskningen var att vi bland annat frekvent anvÀnder oss av subjektiva och erfarenhetsbundna tolkningar nÀr vi analyserar och ofta brister i kompetenser som innebÀr ett bredare förhÄllningssÀtt till mönster och strukturer.

Uppsatsen behandlar rÀttshandlings- och viljeförklaringsbegreppen. Inledningsvis granskas de ur ett rÀttshistoriskt och systematiskt perspektiv, för att se var begreppen kommer ifrÄn och var de hör hemma. DÀrefter behandlas nÄgra definitioner av begreppen och deras inbördes förhÄllande undersöks. Uppsatsen behandlar Àven nÄgra kriterier som har ansetts kunna uppstÀllas för att vissa föreliggande rÀttsfakta ska, kan eller bör anses utgöra en viljeförklaring. I anslutning till tidigare uppfattningar görs gÀllande att det som huvudregel ska finnas uttryck för en vilja som ingett en mottagare intryck av att viljan omfattar att en viss rÀttsföljd intrÀder, att detta uttryck ska ha nÄtt mottagaren pÄ nÄgot sÀtt och att uttrycket avgivits frivilligt.

Syftet i föreliggande uppsats Àr att undersöka hur tre kvinnliga detektiver i tre samtida kriminalromaner gestaltas utifrÄn ett intersektionellt perspektiv och ett genusperspektiv. Vid analysen anvÀnde jag mig av Paulina de los Reyes och Diana Mulinaris samt Nina Lykkes intersektionalitetsbegrepp. Jag anvÀnde mig Àven av Maria Nikolajevas schema över hur manligt och kvinnligt gestaltas inom litteraturen. UtifrÄn analysen kan det konstateras att samtliga av de undersökta kvinnliga detektiverna till viss del eller helt bröt mot de typiska skildringarna i Nikolajevas schema, vilket gÄr i linje med den tidigare forskningen inom omrÄdet. Det framkommer Àven att det Àr fler faktorer Àn kön som Àr av betydelse för detektiverna och deras maktpositioner, bÄde inom arbete och privatliv.

Kvakificerad kunskap eller kuriosa Àr en lÀromedelsanalys av lÀroböcker för gymnasiets kurs Historia A. Studien tar sikte pÄ att granska om de utvalda lÀroböckerna genom aktörperspektiv förklarar mÀnniskans delaktighet i historisk utveckling och ger kvalificerade kunskaper, eller om historiska aktörer enbart försigkommer som kuriös information. Studien tar sin utgÄngspunkt i tidigare forskning kring lÀromedelsanalyser och historiemedvetenhet. Resultatet visar att lÀroböckerna tenderar att skrivas som stÀngda berÀttelser dÀr aktörerna framstÀlls som enskild isolerad fakta, vilket gör det svÄrt för lÀsaren att utvinna kvalificerade kunskaper frÄn den fakta som lÀroböckerna erbjuder..

Vi har analyserat Forum för levande historias material brott mot mÀnskligheten under kommunistiska regimer genom en hermeneutisk textanalys. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om materialet förmedlar historiemedvetande. Resultatet visar att materialet inte förmedlar det som krÀvs för att historiemedvetandet ska stimuleras. De historiska hÀndelserna sÀtts inte tillrÀckligt vÀl in i sitt sammanhang och det rÄder otydlighet betrÀffande vad som orsakade utvecklingen. Materialet redovisar inte tillrÀckligt mÄnga förklaringsperspektiv.

Historiebruket av Gustav Vasa i skolböcker, frÄn och med 1954 till och med idag (2014), har inte föresprÄkat ett moraliskt perspektiv pÄ historieÄtergivningen. Detta baseras pÄ nio olika skolböcker, varav fem av böckerna Àr författad under den nu rÄdande lÀroplan för gymnasiet (Gy 11). Böckerna har snarare förklarat vad denne kung har betytt för Sverige och dess utveckling som land och enhet. NÀstan ingen fokus har legat eller ligger pÄ hur denne kung var mot sina undersÄtar ur ett moraliskt perspektiv. DÀremot beskriver böckerna hur han drev igenom reformationen, handskades med mÄnga uppror och hur Sverige ?befriades? frÄn Danmark.