Uppsatsen undersöker med konstformen ljudkonst och den konstnÀrliga hanteringen av ljud i fokus en interaktion mellan finkultur och populÀrkultur. Fokus ligger pÄ aktörer inom populÀrkulturen som anvÀnt sig av konstnÀrliga strategier med rötter i finkulturen. Undersökningen spÄrar ljudkonstens historiska bakgrund och frÀmst de förlopp som bidragit till att det Àr en grÀnsöverskridande konstform. Den populÀrkulturella konstvÀrldens etablering som en social organisation dÀr konstnÀrlig verksamhet Àr möjlig undersöks..

Denna uppsats diskuterar, utifrÄn relevant teori inom narratologin, det filmiska förstapersonsberÀttandet och dess konstruktion. Med utgÄngspukt i en synkron studie av ett antal förstapersonsfilmer (Where the Truth Lies, Millennium Mambo, The New World, The Thin Red Line, The Brown Bunny, Eyes Wide Shut och L'Intrus) diskuteras vilka implikationer dessa filmer har för filmteori rörande just det subjektiva berÀttandet och om det i nÄgon egentlig bemÀrkelse finns en filmisk motsvarighet till det litterÀra "jaget"..

I skolans styrdokument, Lpo/Lpf 94 liksom i kursplanerna i matematik för grundskolans senare Är och gymnasieskolan, anges bl.a. att matematiken skall ge eleverna ?insikt i Àmnets historiska utveckling, betydelse och roll i vÄrt samhÀlle?. En studie av de teoretiska stÄndpunkter och argument som ligger till grund för formuleringar som denna visar att ett historiskt perspektiv pÄ matematikundervisningen framförallt kan motiveras utifrÄn tvÄ olika kunskapsaspekter, Ä ena sidan matematiken som bidragande till elevernas bildning och medborgerliga kunskaper, Ä andra sidan matematiken som bidragande till elevernas förstÄelse inte endast för ?skolmatematik? utan ocksÄ för de matematiska strukturer som finns integrerade överallt i vÄr kultur via teknik och infrastruktur.En studie av matematikhistoriens roll i undervisningen dels utifrÄn ett bildnings-, dels ett förstÄelseperspektiv, visar att det finns ett flertal motiv för att ta in historiska exempel och problemi matematikundervisningen.

Vi har valt att se hur forskningen i Àmnet modersmÄl Àr förankrat i praktiken, eftersom modersmÄlet har stor betydelse för invandrarelevers skolresultat. I arbetet ges en kort beskrivning av modersmÄlets historiska bakgrund och vad forskningen anser vara fördelarna och svÄrigheterna med modersmÄlsundervisningen. För att komma fram till ett resultat har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer med tvÄ kommunpolitiker, tvÄ rektorer och fyra modersmÄlslÀrare. Genom vÄra intervjuer har vi kommit fram till att ansvaret för verksamheten ligger pÄ modersmÄlslÀrarna, inte pÄ ansvariga rektorer och kommunpolitiker. Dessutom Àr forskningen inte vÀl förankrad i den dagliga verksamheten..

Bakgrund och Problem: Aktiemarknaden pÄverkas bÄde av inhemska och utlÀndska faktorer. DÀrför Àr det av intresse att se vilka makroekonomiska variabler som pÄverkar den svenska aktiemarknaden. Anledningen till att Sverige har valts som den geografiska punkten Àr att det Àr av intresse att se hur ett litet land som Sverige, som har en öppen ekonomi pÄverkas av de utvalda makroekonomiska variablerna.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att med hjÀlp av information samt analys, studera hur de olika makroekonomiska variablerna pÄverkar den inhemska aktiemarknaden. Olika faktorer som pÄverkar aktiemarknaden kommer att lyftas fram för att i sin tur Àven se till de olika branscherna.Metod: DÄ data enbart bestÄr av hÀmtning av tidigare information fokuseras det enbart pÄ sekundÀrdata i form av historiska siffror samt historiska undersökningar. De statistiska tester som tillÀmpas Àr Granger Causality test, Johansens Cointegration test, Impulse Response Function test, ADF test, KPSS test, Mulitpel regression.Slutsats: Med de resultat som presenterades i denna studie, skulle vi nog inte kunna sÀga att vi har ett svar över vilka aktier en investerare ska införskaffa.

I denna forskningskonsumerande uppsats undersöks hur skönlitteraturen anvÀnds i svenskundervisningen, bÄde ur ett historiskt perspektiv och enligt dagens forskning i klassrumspraktik. Den stora frÄgan Àr varför man lÀser skönlitteratur i skolan.De historiska legitimeringarna för lÀsning av skönlitteratur har visat sig vara relativt fÄ och okomplicerade i jÀmförelse med dagens. Under svenskÀmnets första hundra Är lÀste man i princip skönlitteratur av ett enda skÀl ? att fostra eleverna in i en gemensam kulturell bildning. Det kulturarv som skulle föras vidare till nÀstkommande generation bestod av en enhetlig litterÀr kanon av de mest framstÄende svenska och vÀsterlÀndska författarna.

Historiebruket av Gustav Vasa i skolböcker, frÄn och med 1954 till och med idag (2014), har inte föresprÄkat ett moraliskt perspektiv pÄ historieÄtergivningen. Detta baseras pÄ nio olika skolböcker, varav fem av böckerna Àr författad under den nu rÄdande lÀroplan för gymnasiet (Gy 11). Böckerna har snarare förklarat vad denne kung har betytt för Sverige och dess utveckling som land och enhet. NÀstan ingen fokus har legat eller ligger pÄ hur denne kung var mot sina undersÄtar ur ett moraliskt perspektiv. DÀremot beskriver böckerna hur han drev igenom reformationen, handskades med mÄnga uppror och hur Sverige ?befriades? frÄn Danmark.

Det hÀr Àr resultatet av ett antal vandringar lÀngs en historisk vÀgstrÀcka i Stockholm. Arbetet handlar om en vÀg; En historisk vÀg i Stockholm; En vÀg som en form att röra sig lÀngs för att hitta exempel pÄ stadens rum; Min vÀg under arbetet med mitt examensarbete i landskapsarkitektur. En gammal vÀg har förlorat sin ursprungliga funktion, den har lÀmnats som ett spÄr, en anad historia. De flesta strÀckor av denna vÀg har helt försvunnit, de finns mer som riktningar, platsen i rummet har övertagits av andra vÀgar och funktioner. Min undersökning har gÄtt ut pÄ att följa vÀgen, och lÀsa de tecken tiden har lÀmnat lÀngs den. LÀngs vÀgen har jag valt sju platser som fÄngat min uppmÀrksamhet. Dagens mÀnniskor har satt sin prÀgel pÄ dessa platser, liksom dÄtidens mÀnniskor. VÀgen och platserna blir en lÀnk mellan det som varit och det som Àr.

Datum: 15/1/2015Niva?: Kandidatuppsats 15 hp, Fo?retagsekonomi C, HT 14 Fo?rfattare: David Norman, Johan Rappling Handledare: Jukka Hohenthal Titel: Ett ?glokalt? va?xelspel fo?r ett multinationellt fo?retag - En studie om branding- arbetet fo?r Post-it pa? den nordiska marknadenSyfte: Syftet med denna studie a?r att visa hur branding-arbetet ser ut fo?r ett globalt varuma?rke, a?gt av ett multinationellt fo?retag, pa? den nordiska marknaden samt till vilken grad marknadschefer fo?r ett varuma?rke av denna typ a?r fria att lokalanpassa brandingen. Fo?rhoppningen a?r att denna fallstudie ska fungera som ett komplement till ra?dande studier inom glokalisering.Teori: Uppsatsens teoretiska referensram besta?r av erka?nda koncept inom marknadsfo?ringsomra?det sa?som global branding, glokalisering och produktlivscykeln men a?ven Hofstedes kulturella dimensioner. Metod: En kvalitativ fallstudie fo?r det multinationella fo?retaget 3Ms varuma?rke Post- it har utfo?rts.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka varför företag genomför Äterköp av egna aktier. Som underlag för denna undersökning har vi valt svenska företag noterade pÄ OMXS. Undersökningen baseras pÄ historiska data, och strÀcker sig över Ären 2003 till 2007. Resultatet av vÄr undersökning visar en positiv signifikans mellan totala tillgÄngar och Äterköp av aktier. Slutsatsen av vÄr studie Àr att det förekommer informationsasymmetri som ett resultat av svÄrigheten att vÀrdera större företag..

Kandidatuppsatsen handlar om begreppet hÄllbar utveckling i en historisk och samtida kontext och den strÀcker sig frÄn den globala till den lokala samhÀllsnivÄn. Arbetet Àr en grundlÀggande beskrivning av hÄllbarhetsbegreppet och syftet för författaren har varit att skapa en förstÄelse för begreppet att ta med sig in i ett framtida yrkesliv som landskapsarkitekt. Genom en internationell litteraturstudie av till stora delar rapporter och information frÄn hemsidor ska begreppet hÄllbarhet förklaras. Begreppets vÀg frÄn det stora till det lilla, frÄn en global nivÄ till en lokal ska försöka identifieras och till sist ges exempel frÄn det praktiska arbetet med hÄllbar utveckling i en svensk kommun. Den avslutande diskussionen innehÄller reflektioner pÄ informationen som kommit fram efter litteraturstudien och vÀgen frÄn global till lokal nivÄ behandlas Àven hÀr..

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad som karaktÀriserar planeringen av det offentliga rummet i den samtida svenska staden, samt hur dagens utformning av det offentliga rummet pÄverkar dess anvÀndning. De förÀndringar som mÄnga svenska stÀder genomgÄtt sedan 1970- talet Äterspeglas idag pÄ olika sÀtt i stadsmiljön. Göteborg Àr en av de stÀder dÀr förÀndringar syns tydligt exempelvis i projekt som Norra Àlvstranden och satsningar pÄ EvenemangsstrÄket. Dessa satsningar syftar till att skapa nya vÀgar mot tillvÀxt för en stad som tidigare levt mycket pÄ industrinÀringen. Den globaliserade vÀrld som vi idag Àr en del av stÀller nya krav pÄ stÀder och platser som konkurrensmedel.

Musikalisk gestaltning av musik f?r damk?r skriven av kvinnliga tons?ttare ?r omr?det f?r detta arbete. Syfte ?r att unders?ka och problematisera repertoar f?r damk?r som ?r komponerad av kvinnor. Syftet ?r avgr?nsat till att omfatta fr?gan om vilka utmaningar och v?gval f?r l?sningar som visar sig i processen med att v?lja repertoar, att g?ra instudering och att framf?ra musiken f?r publik.

Olofstorp ligger i ett skogsomrĂ„de mellan BorĂ„s och Ulricehamn (figur 1). Olofstorp Ă€r en ödegĂ„rd som idag Ă€gs av Stiftelsen Petersson-Grebbe och Sveaskog. De har tillsammans med SkogssĂ€llskapet och Grovare-FĂ€nneslunda Hembygdsförening startat ett skogshistoriskt projekt som heter Olofstorp ? ett jordearv. Projektet började formas nĂ€r projektledaren Örjan Hill höll i en kurs som utmynnade i en bok om FĂ€nneslundas historia.

Under min verksamhetsförlagda utbildning har jag mÄnga gÄnger reagerat över det glapp som finns mellan samtidskonst och skolans konstundervisning. Det verkar vara svÄrt för mÄnga lÀrare att frÄngÄ gamla traditioner av fÀrdighetstrÀning till förmÄn för att lyfta fram aktuella material och teman trots att det i Skolverkets kursplan för Àmnet bild i grundskolan stÄr att eleven ska ?vara orienterad om aktuella verksamheter inom bildomrÄdet?.Det stÄr ocksÄ att eleven ska ?kunna vÀnda bort blicken frÄn bilden som sÄdan och se de sociala och kulturella mönster som skapar konventioner?. Jag tÀnker inte ta reda pÄ varför verkligheten inte gÄr ihop med dessa intentioner utan istÀllet fördjupa mig i en av de mÄnga genrer som utforskas flitigt av samtida konstnÀrer och som samtidigt stÀller frÄgor om sociala och kulturella mönster, nÀmligen textilkonst..