I norra London startade, den sjÀtte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats Àr att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sÀtt att förklara och förstÄ hÀndelserna ifrÄga, med sÀrskild fokus pÄ relationen mellan strukturellt och direkt vÄld. Styrande teman Àr socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som strukturellt vÄld och relativ deprivation skapar Àr grogrunden för vanmakt och skam ? tvÄ kÀnslor som Àr intimt förknippade med direkt vÄld.

Hur kan man arbeta Reggio Emilia inspirerat pÄ en förskola? FrÄgan utgör syftet för denna undersökning i form av en fallstudie pÄ en förskola och bestÄr av observationer av verksamheten och intervjuer med fyra pedagoger. Genom att studera hur den historiska förÀndringen utvecklats inom förskolepedagogiken kan en förstÄelse fÄs för populariteten av Reggio Emilia som finns idag. Det nÀmnda tillsammans med resultat frÄn undersökningen och frÄn den upptagna teorin utgör i detta arbete exempel pÄ hur man kan arbeta Reggio Emilia inspirerat. Sammanfattningsvis kan man sÀga att inspirationen har sin grund i synsÀttet om det kompetenta barnet dÀr man hela tiden utgÄr frÄn barnets behov i nuet..

Vi har gjort ett höglÀsningslÀromedel för Äk 2-3 med syfte att vÀcka intresse för och behandla frÄgor om skolans vÀrdegrund. Till lÀromedlet har vi skapat en hemsida med övningar som man kan jobba med i samband med att man lÀser boken. BerÀttelsen behandlar ocksÄ flera historiska moment som varit viktiga ur en demokratisk synpunkt. Vi ville göra ett lÀromedel i skönlitterÀr form eftersom vi tycker det Àr ett roligt och givande arbetssÀtt för vÄr tilltÀnkta mÄlgrupp. VÄr arbetsprocess har bestÄtt av insamling av forskning, skrivande av boken, planerande av arbetsövningar samt skapande av hemsidan.

Relationen mellan publik media och kapitalmarknader Ă€r ett omrĂ„de som studerats under en lĂ„ng period. Åsikter har vĂ€ckts om att massmedia Ă€r en viktig faktor vid förstĂ„elsen av finansiella marknader dĂ„ media har förmĂ„gan att ge upphov till irrationella reaktioner. UtifrĂ„n detta har en kritik mot massmedia vĂ€xt fram som menar att media inte förmedlar viktig information. En del studier visar emellertid att en lĂ€ttare Ă„tkomst till ny information leder till att priser pĂ„ finansiella marknader kan justeras mer effektivt.Syftet med denna studie Ă€r att förklara hur den historiska mediabevakningen som föregĂ„r en aktierekommendation pĂ„verkar hela aktiemarknadens aktörer genom att studera den överavkastning som föregĂ„r och efterföljer rekommendationen ifrĂ„ga. Undersökningen har baserats pĂ„ rekommendationer gĂ€llande svenska aktier som Ă€r börsnoterade pĂ„ Large-, Mid- och Small-Cap listorna pĂ„ Nasdaq OMX Nordic Stockholm under en period som strĂ€cker sig över tvĂ„ Ă„r.

The aim of this Master?s thesis is to investigate how contemporary Swedish picture-books describe ethnicity. The analysis is based upon eight books that were published during the period 1996 to 2006. The thesis is based upon a qualitative content analysis and a model of analysis that has been constructed with inspiration from Maria Nikolajeva and Pil Dahlerup and their conceptions of analyzing literature. The study?s theoretical framework is primarily based on the sociology of literature and the perspective of the society in literature.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Jag gör den hÀr undersökningen med fokus pÄ samtidskonst som jag upplever Àr ettsvÄrgripbart fenomen. SÄ vad Àr samtidskonst och gÄr den att definiera? Generellt Àrsamtidskonst konst skapad efter 1945 och bestÄr samtidigt av ?historiska? och ?banbrytande?konstyttringar. Den uttrycker sig i nya medier som installation, video och fotografi och utgörett fÀlt som Àr i stÀndig förÀndring. I huvudsak tematiserar samtidskonsten vardagslivet ochindividens livsbetingelser samtidigt som den Àr upptagen med att undersöka fÀltetsmöjligheter och upplÄter ett rum för reflektion.

Fotografi Àr i dag mycket attraktivt och lockar mÀngder av folk frÄn konstsamlare till beundrare i alla Äldrar. Internationellt sett Àr i dag skandinaviskt fotografi högt eftertraktat och intresset ser inte ut att avta, tvÀrt om.HÀr, vid vÀg Ànde, precis invid Kottlasjön pÄ Lidingö ligger ett gamalt vackert vattenverk. omgivet av speciell natur och ett stilla landskap.Huset har stÄtt oanvÀnt sedan mÄnga Är och vÀntar pÄ nya vindar.Med sparsam renovering, och nödvÀndiga ÄtgÀrder kan detta utgöra grunden för en ny mötesplats och verkstad för samtida konstfotografi..

Uppsatsen undersöker hur topiker och bildsprÄk speglar och reproducerar strukturella maktrelationer genom performativa talakter i samtida recensioner av populÀrmusik. Materialet bestÄr av 86 recensioner som publicerades i Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet under augusti mÄndad Är 2014. Analysen anlÀgger ett intersektionellt perspektiv pÄ topiker och bildsprÄk som Äterkommer i recensionerna, för att undersöka förhÄllandet mellan musikalisk genreindelning och samhÀlleliga maktrelationer. Att anlÀgga ett intersektionellt analysperspektiv innebÀr i det hÀr sammanhanget att undersöka hur identitets- och maktkategorierna kön, klass och ras skapar och förhÄller sig till varandra. Resultatet Àr sprÄkliga identitetskonstruktioner som avviker frÄn den musikaliska genrens norm inte bara skapar utan Àven förstÀrker varandra.

Under det svenska 1960- och 1970-talet engagerade sig det svenska folket i en rad olika ideologiorienterade organisationer, internationella frÄgor eller folkrörelser, nÄgot som Àven tog sitt uttryck i kulturen. Mitt syfte med denna uppsats Àr att undersöka ett urval politiska affischer, utifrÄn Michael Baxandalls teori "The period eye", hur 1960- och 1970-talets konst pÄverkades av samtidens samhÀllstrukturer och politiska engagemang. Min tyngdpunkt kommer att ligga i de politiska affischer som pÄ nÄgot sÀtt hade en anknytning till en alternativ rörelse, sÄsom Miljörörelsen, Kvinnorörelsen och Vietnamrörelsen. Men Àven den den svenska konstscenen i stort kommer att tillföras till undersökningen som en komplettering till förstÄelsen av affischernas uttryck och funktion, som ofta fabricerades utanför institutionella sammanhang.Dessa frÄgestÀllningar vill jag besvara med hjÀlp av den historiska bakgrunden och min analys: Vilka orsaker ligger bakom anvÀndandet av konstnÀrliga affischer vid spridningen av politisk propaganda? Det vill sÀga: Vilka faktorer gjorde att affischen anvÀndes flitigt som medium av de alternativa rörelserna istÀllet för annan bildkonst? Hur kan den politiska andan frÄn decennierna urskiljas konkret i affischerna? Hur skiljer sig affischkonsten frÄn den mer institutionella konsten under dessa tvÄ decennier?UtifrÄn mina frÄgestÀllningar kommer jag att analysera tre politiska affischer genom att sÀtta in dem i ett historiskt perspektiv, vilket Àr deras samtid, 1960- och 1970-tal.

Denna C-uppsats Àr en forskningsöversikt över Àmnet ledarskap och genus i socialt arbete. Syftet med denna forskningsöversikt Àr att analysera nio vetenskapliga artiklar inom detta omrÄde för att fÄ en översikt över ny forskning ifrÄn 2000-talet. Detta gÀller forskning som söker att förstÄ varför det Àr viktigt med genus i ledarskapet, inom det sociala arbetet. De valda artiklarna Àr publicerade pÄ 2000-talet, ifrÄn Är 2001 fram till Är 2012, detta för att samla sÄ ny och fÀrsk data som möjligt inom ÀmnesomrÄdet. Syftet Àr Àven att besvara tvÄ frÄgestÀllningar; 1.

Mitt syfte Àr att undersöka hur unga mÀn portrÀtteras i svensk, samtida ungdomslitteratur. Jag vill undersöka vilka representationer och förstÄelser av maskulinitet och sexualitet som Äterfinns, skapas och Äterskapas i berÀttelserna. Det empiriska materialet bestÄr av fyra, svenska ungdomsböcker, skrivna under 2000-talet. Genom att göra en diskursanalys vill jag blottlÀgga de normerande diskurser om maskulinitet och sexualitet, som pÄverkar unga mÀnniskor idag. Jag vill ocksÄ se om det skapas nÄgra motbilder till traditionell maskulinitet, i litteraturen.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Uppsatsen behandlar betydelsen som film har för vÄr förstÄelse av olika fenomen och historiska hÀndelser, för förmedling av ideologi samt hur filmskapare arbetar för att övertyga sin publik..

Uppsatsen utgÄr frÄn syftet att ringa in diskurser kring mens, och att utifrÄn poststrukturalistisk diskursteori granska hur dessa kan ses som performativt könande av den menstruerande kroppen.Mensdiskurser ska förstÄs som tal om samt praktik kring mens. Dessa diskurser har jag försökt fÄnga genom att analysera vad som hÀr kallar mensrÄdgivningslitteratur. DÀrutöver har fyra unga tjejer som fÄtt mens intervjuats om hur de förhÄller sig till och talar om menstruation och (sitt) menstruerande. UtifrÄn tre teman har dÀrefter poststrukturalistiska teorier om diskursivt könande praktiker applicerats. Dessa har huvudsakligen hÀmtats frÄn Bronwyn Davies (2003) resonemang om könade kroppar, samt barn som medkönande agenter.