Syftet med denna undersökning var att genom en jÀmförelse mellan originalet och nyinspelningen av filmen The Hills Have Eyes (1977 av Wes Craven, 2006 av Alexandre Aja) analysera filmiska representationer av monstrositet. Undersökningen vilade pÄ förestÀllningen att det monstruösa som en filmisk framstÀllning Àr beroende av en tolkning som resulterar i en upplevelse av monstrositet, och att denna tolkning Àr knuten till en social verklighet som ser olika ut i olika historiska skeden. Teoretiska utgÄngspunkter skapades med förankring i Foucaults idéer kring diskurser, men Àven i Ulrich Becks beskrivning av risksamhÀllet samt Anthony Giddens och Zygmunt Baumans tÀnkande betrÀffande modernitetens villkor. Undersökningen genomfördes som en innehÄllsanalys som utgick ifrÄn att vÀlja undersökningsobjekt och att definiera vad undersökningen skulle fokusera pÄ, varpÄ objekten observerades, observationerna kategoriserades, kategorierna analyserades och resultatet sammanstÀlldes i en rapport. Arbetet ledde fram till tre övergripande slutsatser: 1.

Syftet med detta kandidatarbete Ă€r att studera begreppen offentlighet och det offentliga rummet. Med hjĂ€lp av inventering pĂ„ plats samt litteraturstudier analyseras en offentlig plats, Amiralitetsparken i Karlskrona. En utvĂ€rdering av platsens kvalitĂ©er och brister följs dĂ€refter av ett förslag till omgestaltning av parken, som nyligen varit föremĂ„l för en arkitekttĂ€vling. Med hjĂ€lp av texter av JĂŒrgen Habermas och Hannah Arendt förs inledningsvis en diskussion kring begreppet offentlighet och varför det offentliga rummet Ă€r sĂ„ viktigt. DĂ€refter beskrivs det spĂ€nningsfĂ€lt mellan auktoritet och tillgĂ€nglighet för allmĂ€nheten som prĂ€glar mĂ„nga offentliga platser, dĂ€ribland Amiralitetsparken i Karlskrona. Vidare beskrivs och jĂ€mförs nĂ„gra nyanlagda parker i Sverige och ett försök görs att hitta typiska drag i dessa samtida parker. TrĂ€den i parken har inventerats med hjĂ€lp av muntliga anteckningar,det vill sĂ€ga ljudinspelningar, som gjorts pĂ„ plats.

Studiens syfte Àr att utforska en musikers kroppssprÄk vid instuderingen av en orkesterstÀmma. Detta har observerats under instuderingen av förstaflöjtstÀmman i fjÀrde satsen av Brahms andra symfoni. Studien har sin utgÄngspunkt i det designteoretiska perspektivet och har genomförts med hjÀlp av videoobservationer under repetitionsperioden av verket. Jag har Àven fört loggbok under processen av sjÀlvobservationen. Resultatet av studien visar att de kroppsliga resurserna kan hjÀlpa, men ocksÄ stjÀlpa, den musikaliska processen och dess uttryck.

Den hÀr C-uppsatsen, som handlar om geometri, har tre ingÄende delar. Den första delen berÀttar geometrins historiska utveckling frÄn de första Babyloniska skrifterna via kÀnda matematiker som Pythagoras och Euklides fram till utvecklingen av den icke-euklidiska geometrin. Den andra delen förklarar mer ingÄende nÄgra hÄllpunkter som uppmÀrksammades ur geometrins historia. Denna del beskriver Euklides axiomatiska framstÀllning och bevis av Pythagoras sats, konstruktion med passare och linjal, Apollonius kÀgelsnitt samt en inblick i grunderna för projektiv geometri. I den avslutande delen har en jÀmförande studie gjorts av fyra olika lÀromedel för gymnasieskolan.

Det hÀr projektet handlar om att bearbeta den episka teaterns scenografi pÄ ett vissom gör pjÀsen slagstark i vÄr tid och anda. Jag har efterstrÀvat att pÄvisa desspolitiska och samhÀlleliga relevans i kombination med att hÄlla den intressant förÄskÄdaren som direkt upplevelse. Jag har förhÄllit mig till Bertolt Brecht ochErwin Piscators texter om teaterns utförande och dramaturgi och Àven denspektakelkultur som tar större och större utrymme i den samtida teatervÀrlden. Jaghar med hjÀlp av lÀsning, skissande, modellbygge, studiebesök och samtal medscenografer och en teaterregissör arbetat med frÄgestÀllningen hur Bertolt BrechtsDie Dreigroschenoper (1928) ser ut Är 2014..

I detta examensarbete undersöker jag minnen som spÄr och representationer av det förflutna utifrÄn frÄgestÀllningarna: Hur och varför representeras, problematiseras och granskas minnen av samtida konstnÀrer? Hur kommuniceras detta till en större allmÀnhet? Hur förhÄller sig minnet till rum, tid, identitet och meningsskapande?I uppsatsen analyserar jag tre samtida konstverk, som pÄ olika sÀtt problematiserar och granskar minnesberÀttelser. Analysen görs i dialog med begrepp och teorier frÄn Paul Ricoeurs tankar om mÀnniskans identitet som en berÀttande varelse, vidare Annette Kuhns kritiska minnesarbete och slutligen med kognitiv teori kopplad till förmÄgan att minnas och glömma. Representation ses ur ett konstruktionistiskt perspektiv och utifrÄn semiotikens tredelning av olika teckenkategorier, det vill sÀga ett minne kan representeras som ett spÄr, en symbol eller genom ikonisk likhet. Mitt didaktiska syfte Àr att skapa ett underlag till bildundervisning i skolan om hur minnen representeras med konstens metoder.

Att upprÀtta individuella utvecklingsplaner blev 2006 obligatoriskt för alla elever i den obligatoriska skolan. Planen ska fungera som ett stöd för elevens lÀrande och sociala utveckling. Skolinspektionen har i en kvalitetsgranskning av undervisningen i sÀrskolan kommit fram till att mÄnga skolor brister nÀr det gÀller att utforma individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen. Syftet med studien Àr att undersöka innehÄllet i individuella utvecklingsplaner i sÀrskolan. Fokus har riktats till planernas utformning och mÄlformuleringarnas innehÄll.

Uppsatsen syfte Àr att göra ett skrivmoment i en högstadieklass dÀr eleverna ska skriva en berÀttelse baserat pÄ fanfiction och deras personliga intressen. Texten innehÄller teoretiska utgÄngspunkter sÄsom skrivprocessteori, receptionsteorier och didaktiska teorier och perspektiv som jag ska kunna anvÀnda till mitt undervisningsmoment. Den innehÄller Àven tre stora undersökningar frÄn tre olika verk. TvÄ av de tre undersökningarna ingÄr i avhandlingar dÀr alla Àr peer reviewed, alltsÄ godkÀnda av nÄgon sorts handledare. Den tredje Àr en bok, Författande fans, som pÄ mÄnga sÀtt Àr central för min uppsats eftersom den behandlar begreppet fanfiction.

Uppsatsen belyser olika hÀndelser som finns beskrivna i tre olika dystopiska filmer frÄn 2000-talet. Uppsatsen jÀmför hÀndelser i filmerna med historiska och nutida hÀndelser i vÄrt samhÀlle. Uppsatsen försöker Àven visa om filmerna visar trovÀrdiga framtidsscenarion..

Uppsatsen försöker reda ut den historiska utvecklingen av det semitiska suffixet -?n. Dess bruk i de olika semitiska sprÄken jÀmförs och ett försök görs att sammankoppla de olika anvÀndningsomrÄdena. Inga ovedersÀgliga resultat kan redovisas..

Denna uppsats handlar om de val som görs vid bevarande av historiska trÀdgÄrdar inom National Trust, en av Englands största förvaltare av historiska trÀdgÄrdar, samt hur dessa val pÄverkar den historia som berÀttas pÄ platsen. De tre frÄgestÀllningar som behandlas i uppsatsen Àr: (1) Hur beslutar National Trust vilken historia som ska berÀttas pÄ platsen? (2) Vilka riktlinjer och bevarandeprinciper ligger till grund för dessa beslut? och (3) Hur har National Trust omsatt riktlinjerna vid restaureringarna av National Trusts trÀdgÄrd pÄ Standen? Syftet Àr att synliggöra valen, pÄ vilka grunder de fattas och genom att stÀlla detta i relation till hur den slutliga utformningen blivit fÄ en bild av hur National Trust vÀljer att berÀtta en plats historia. I den första delen görs en genomgÄng av trÀdgÄrdsbevarandets historia inom National Trust, teoretiska begrepp samt riktlinjer och strategier som Àr aktuella i dagslÀget. I den andra delen görs en fallstudie av en anlÀggning dÀr det för nÀrvarande pÄgÄr ett restaureringsprojekt, Standen. I den tredje delen diskuteras de tre frÄgestÀllningar mot bakgrund av litteratur, dokument, intervjuer och platsbesök. Genom att analysera hur förÀndringar har genomförts pÄ Standen jÀmförs hur riktlinjerna och principerna implementerats och hur detta pÄverkar den berÀttelse som presenteras för besökaren. Slutsatsen frÄn uppsatsen Àr att National Trust har genomfört ett omfattande förÀndrings-­ och moderniseringsarbete under 2000-talet som lett till att de lokala anlÀggningarna fÄtt ett betydande inflytande över hur en plats betydelse uttrycks. National Trusts riktlinjer utgÄr frÄn internationellt erkÀnda dokument sÄsom Florensdeklarationer och Burra charter men de ocksÄ utvecklat egna strategier för att öka det lokala engagemanget och tillgÀngligheten som framgÄngsrikt implementerats pÄ Standen. Besluten om vilken historia som ska berÀttas har fattats i nÀra samarbete med centrala organ inom National Trust, medan besluten om hur den berÀttas i stor utstrÀckning sker lokalt..

Sweden has a long tradition as a mapmaking nation. Tens of thousands of historical maps,dating from the sixteenth century and onwards are still preserved in archives today, providinga rich resource for studies of city growth and changes in the landscape through time. For morethan ten years an effort has been made by public authorities to transfer this material frompaper onto digital media. Due to modern technology, as for example GeographicalInformation Systems (GIS), researchers have been given improved possibilities to study andanalyze this material. This study uses a qualitative approach, based on both literature studiesas well as map studies.

Fo?rfattare: Ellen Hedin Handledare: Elisabeth So?derquist Examinator: Jan Ha?rdig Titel: Spra?kinla?rning i ma?ngkulturella klassrum ? en kvalitativ studie av hinder och mo?jligheter fo?r la?rande i SFI-verksamhet A?mne: La?rarutbildning A?r: 2012 Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur elever och la?rare agerar i grupp och gentemot varandra fo?r att utro?na hinder och mo?jligheter fo?r spra?kinla?rning. Metod och teori: Studien utfo?rs med kvalitativ metod i form av deltagande observation. Den so?ker da?rfo?r djup snarare a?n bredd. Studien baseras pa? teorier skapade av Goffman med fokus pa? social interaktion mellan akto?rer inom fa?ltet fo?r att synliggo?ra de fra?gor som a?r viktiga fo?r akto?rerna. Slutsats: En ovilja att reflektera kring pedagogiska fra?gor a?r inte ha?llbar i dagens skola.

Syftet med denna studie var att undersöka hur elever i en förskoleklass uttrycker och utvecklar insikter om hur den mÀnskliga kulturen och mÀnniskan som individ pÄverkat och omformat naturen. Studien baserades pÄ fyra barnintervjuer som lÄg till grund för undervisningen, de intervjufrÄgor som stÀlldes anvÀndes Àven i efterintervjun med kompletterande frÄgor kopplade till undervisningen vilka berörde det historiska perspektivet. Sammanlagt genomfördes tolv lektioner i form av en lektionsserie i helklass. Den avslutades med uppföljningsintervjuer med samma fyra elever. Syftet med för- och efterintervjuer, var att studera om eleven utvecklat sina insikter.

Det hĂ€r arbetet bygger pĂ„ en undersökning om vilka likheter/skillnader det finns mellan uttrycken i produkter av plast och produkter av ett mer traditionellt hantverk, vad som uppstĂ„r i ett gestaltande möte mellan plast och traditionellt hantverk belyst genom lampskĂ€rmen, och vilka vĂ€rderingar ungdomar har nĂ€r det gĂ€ller materialet plast och hur dessa kan behandlas i skolan.Syftet med undersökningen Ă€r att arbeta med och titta nĂ€rmare pĂ„ ett samtida material som plast i kombination med ett mer traditionellt hantverk, dess utryck och de vĂ€rderingar som lĂ€ggs i materialet plast. Jag vill ocksĂ„ att elever, precis som jag sjĂ€lv, genom ett undersökande arbete ska kunna fĂ„ en bĂ€ttre förstĂ„else för var vĂ„ra vĂ€rderingar kommer ifrĂ„n och vad olika uttryck kommunicerar.För att försöka förstĂ„ och komma nĂ€rmare mina frĂ„gestĂ€llningar har jag med hjĂ€lp av litteraturen gjort en historisk tillbakablick av plastens mot- och medgĂ„ngar och vad ett traditionellt hantverk innebĂ€r sen sekelskiftet och fram till idag. Med kvalitativa intervjuer pĂ„ Svensk Hemslöjd och pĂ„ Kartell, ett framstĂ„ende italienskt plastmöbelföretag har likheter och olikheter i uttrycken av lampskĂ€rmar och andra produkter i de bĂ„das butiker tydliggjorts och analyserats. I min egen gestaltande undersökning utgĂ„r jag frĂ„n ett antal handgjorda lampskĂ€rmsskelett dĂ€r mina försök till möten mellan plast och ett traditionellt hantverk synliggörs pĂ„ ett skissartat sĂ€tt och dĂ€r jag reflekterar över vad som uppstĂ„r i mötet.De olika delarna i uppsatsen behandlar alla en ambivalens som formgivning med ett samtida material som plast innebĂ€r idag. Äktheten, men ocksĂ„ miljöfrĂ„gor kommer upp nĂ€r vĂ€rderingar av plast diskuteras.