Palatset skall bli ett kulturhus för barn och Àr i dag under uppbyggnad. Syftet med uppsatsen Àr att genom diskursanalys kartlÀgga Palatsets visioner i ett barnkulturellt samtidsperspektiv. Jag arbetar utifrÄn frÄgestÀllningen: Hur ser Palatset pÄ begreppen barn och kultur, och hur förhÄller sig detta synsÀtt till forskning om barn, barndom och kultur, samt till Palatsets allmÀnna politiska samtidskontext?Jag gör en diskursanalys av ett urval av skrivet material frÄn Palatset. Analysen synliggör barnet med rÀttigheter, det kompetenta barnet och det aktiva barnet, som tre huvudsakliga diskurser rörande barn.

I uppsatsen undersöks hur fyra biografiförfattare skildrar Coco Chanels liv genom respektives val av de omrÄden, hÀndelser och attribut som de valt att belysa. Teorierna utgÄr ifrÄn Burkes fabrikationsprocess som innebÀr att fabrikation och mytologisering ofta kan förekomma vid historiska ÄterberÀttande av personer och hÀndelser. Dessa tillsammans med författarens personliga intressen kan skapa olika versioner av en persons öde. Yvonne Hirdmans tes om att kvinnor, i historiska sammanhang beskrivs pÄ ett sÀrskilt vis anvÀnds ocksÄ. Och sist Hermansson Adlers tanke om att det Àr nÀstan enbart kvinnor frÄn de högre klasserna som Àr av intresse.

Uppsatsen Àr en empirisk studie med en kvantitativ undersökning. Uppsatsen fokuserar pÄ varifrÄn elever pÄ gymnasiet fÄr sitt historiemedvetande samt hur de vÀrderar de historiska kunskaper som förmedlas av skolan. Den teoretiska delen innehÄller litteratur som rör historiedidaktik med fokusering pÄ historiemedvetande samt historieidentitet. Undersökningens resultat har jÀmförts med tvÄ andra studier som rör ungdomars uppfattning av Àmnet historia. Den empiriska delen har sin grund i en enkÀtundersökning som gjordes i tre gymnasieklasser med inriktning pÄ samhÀllskunskap.

Denna undersökning berör de genuskonstruktioner som finns i skapandet av actionhjÀltinnor. Jag har valt att undersöka Salt (2010) Sucker Punch (2011) samt Resident Evil:Retribution (2012) Undersökningens frÄgestÀllningar Àr,Hur motiveras anvÀndande av vÄld dÄ det utförs av kvinnliga actionhjÀltinnor?Vilka arketyper gÄr att urskilja i representationerna av kvinnliga actionhjÀltinnors vÄldsutövande?Vilka symboler gÄr att urskilja i kvinnliga actionhjÀltinnors utövande av vÄld?Min undersökning grundar sig i teorier om genus med utgÄngspunkt i Raewyn Connel, för att vidare knyta det samman till Stuart Halls representationsteorier samt stereotypifiering. Teoriavsnittet avslutas sedan med kvinnlig medieforskning frÄn Liesbeth Van Zoonen samt Laura Mulvey. Min tidigare forskning grundar sig i en förklaring till hur den manlige hjÀlten genom tiden har representeras och vad som a?r representativt fo?r denne.

I dagens finansiella marknad utsÀtts de finansiella aktörerna för risk pÄ sin strÀvan efter lönsamhet. BalansgÄngen mellan att maximera verksamheten och risk har öppnat ögonen och ökat medvetenheten om behovet av att utvidga sina krav pÄ att tÀcka upp kapital.EfterfrÄgan pÄ snabba, pedagogiska och sÀkra sÀtt att lÀtt kunna berÀkna risk har dÀrför snabbt ökat. Under de senaste Ären har det dÀrför blivit allt populÀrare att anvÀnda sig av riskmÄttet ?Value at Risk? vilket kan definieras som; ?En portföljs maximala vÀrdeminskning med en viss sannolikhet inom en viss tidsperiod? Jag har valt att göra en jÀmförelse mellan de tvÄ vanligaste modellerna som anvÀnds för att rÀkna fram Value at Risk, Historisk simulering och Varians-/kovarians-metoden. De tvÄ modellerna kommer att testas mot tre olika tillgÄngar, guld, valutakurs Sek/£ samt aktieindex.

"I dag prÀglas samhÀllet av en mÄngfald uttryck inom bild- och formomrÄdet. I det fria konstnÀrliga utövandet pÄgÄr ett stÀndigt experimenterande med olika material, tekniker och uttrycksformer. Olika medier pÄverkar oss genom anvÀndning av symboler för att föra fram sina budskap. DÀrför finns behov av att kunna analysera och tolka bild- och formomrÄdets olika funktioner i dagens samhÀlle."I min undersökning har jag tagit reda pÄ hur man kan utveckla ett symboliskt mÄleri genom att lÄta sig inspireras av HollÀndska blomsterstilleben frÄn 1600-talet, för att sedan kunna skapa en meningsfull och inspirerande stillebenundervisning i skolan.Jag har valt att utgÄ frÄn dessa 1600-talsmÄlningar dÄ det finns en mÀngd dokumenterad symbolik och historik kring dessa verk, och för att de estetiskt intresserar mig med sin passiva och dekorativa utstrÄlning. PÄ ett lekfullt sÀtt har jag undersökt dessa mÄlningars kraft och symboliska betydelse för att sedan förskjuta symboliken i dem och skapa egna konnotationer som betyder nÄgot för mig.DÄ jag frÀmst har fokuserat pÄ gestaltningen i min undersökning har jag kunnat konstatera att mitt bildsprÄk, min teknik, kompositions och associationsförmÄga har berikats betydligt genom att mÄleriskt ha undersökt dessa religiösa, kulturella och vetenskapliga bilder.

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka och beskriva historiska fakta inom hÄrets och frisöryrkets omrÄde. Vi ansÄg att det saknades ett historiskt underlag i undervisningen pÄ gymnasieskolans frisörutbildning vilket vi bl a upptÀckt i samband med vÄr egen undervisning under vÄra praktikperioder pÄ lÀrarutbildningen. Eftersom vi Àr av den bestÀmda uppfattningen att det Àr viktigt för eleverna att ha fördjupade kunskaper om hÄret och yrkets historia för att dÀrigenom fÄ insikt i och förstÄelse för de förÀndringar som sker inom frisyrmodet och av frisöryrket och dess organisationer i nutiden. För vÄr studie har vi valt att utgÄ frÄn tidigare forskning, litteratur och InternetkÀllor. Resultatet av vad vi gjort och sammanstÀllt ligger vÀl i linje med det tÀnkte undervisningsmaterial som varit vÄr utgÄngspunkt vid arbetets början och vi har fÄngat de betydelsefulla historiska fakta om hÄret och frisöryrkets framvÀxt till ett samlat dokument som varit vÄrt mÄl. Tanken Àr att bÄde som lÀrare och elev ska kunna anvÀnda undersökningens resultat i undervisningen.

Denna studie behandlar det historiska datorspelet Europa Universalis III utifrÄn en bildanalys. VÄr avsikt med arbetet var att undersöka genuskonstruktioner samt se vilken typ av historiebruk som kommer till uttryck genom den vÀsterlÀndska historiekulturen i spelet. I vÄr bildanalys har vi anvÀnt oss av Eva Blomberg och Knut Kjeldstadli. Det vi har kommit fram till Àr att Europa Universalis III till största del anvÀnder sig av historiska markörer och igenkÀnningsprincipen samt att spelet Àr ett uttryck för det kommersiella historiebruket. Vidare har vi funnit att datorspelsskaparna genom det kommersiella historiebruket dragit nytta av den vÀsterlÀndska historiekulturen för att göra ekonomiska vinster och locka spelare.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att koppla samman teorin kring historiemedvetande med ett genusperspektiv pÄ historien. Joan Wallach Scotts olika kategorier av framstÀllning inom kvinnohistorien anvÀnds för att se hur kvinnohistoria framstÀlls i tvÄ av Sveriges mest anvÀnda böcker för A-kursen i historia pÄ gymnasiet. DÀrefter analyseras resultatet utifrÄn teorin kring historiemedvetandet och Per Eliassons tankar kring hur detta kan fördjupas. Resultatet av analysen av de lÀroböcker som hÀr har granskats, Àr att de har mycket brister ifrÄga om genusdiskussion. De mest framtrÀdande dragen i lÀroböckerna Àr att kvinnohistoria antingen osynliggörs eller framstÀlls i en sÄ kallad her-story. Det sistnÀmnda betyder att kvinnohistoria finns med som ett tillÀgg till den traditionella historiska berÀttelsen och inte Àr en naturlig del av den.

Denna undersökning omfattar hur man kan applicera Pixars metoder och tekniker av en grupp bestÄende av tre studenter vid skapandet av en animerad kortfilm. UtifrÄn resultaten av vÄr forskning kring metoder, tekniker och analyser har vi skapat en animerad kortfilm. Kortfilmen Àr en samtida tolkning av Astrid Lindgrens kÀnda barnbok Emil i Lönneberga. Filmen Àmnar att belysa olika samhÀllsproblem som kan kopplas till den klassiska boken..

Hasan di Tiro och organisationen Acheh Sumatra National Liberation Front (ASNLF) har varit den drivande kraften i kampen för ett sjÀlvstÀndigt Acheh, som sedan 1949 varit en del av Indonesien. Deras frÀmsta argument Àr att nÀr den forna nederlÀndska kolonin upplöstes överlÀts Acheh till den konstruerade nationen Indonesien, ett land utan nÄgra som helst historiska eller kulturella band med Acheh. Syftet med denna uppsats Àr att utföra en narrativanalys pÄ den dagbok Hasan di Tiro skrev 1976-79 mitt under den pÄgÄende frihetskampen. Vi analyserar vilka kognitiva och ideologiska uppfattningar som ligger till grund för konstruktionen av en achehnesisk fiendebild, samt hur di Tiro refererar till Indonesien som "den Andre" i sin narrativa diskurs. VÄr analys visar att fiendebilden om Indonesien bygger pÄ en stark förankring i Achehs historiska uppfattning frÄn kolonialtiden, samt pÄ ett resonemang dÀr fienden avhumaniseras och sÀtts i en underlÀgsen position i kontrast till den egna identiteten..

Denna studie Àr en brukstextanalys av tre samtida historielÀroböcker för gymnasieelever. Studien Àmnar att redogöra för hur kvinnan beskrivs i lÀroböcker för historia och vad det i sin tur har för betydelse för historia som obligatoriskt Àmne pÄ gymnasiet. Studien utgÄr frÄn ett genusperspektiv och för ett resonemang kring hur kvinnohistoria presenteras i de olika lÀroböckerna och hur genusperspektivet anvÀnds för att förklara historia. I studien presenteras begreppet (be)skrivning som redogör sÀrskiljandet pÄ mannens och kvinnans historieskrivning i lÀroböckerna och visar pÄ vilken inverkan denna (be)skrivning kan ha för förstÄelse av historieskrivningen..

Mitt examensarbete utgÄr frÄn mina praktiska erfarenheter av att anvÀnda bilder i historieundervisningen. I arbetet analyserar och utvÀrderar jag mina erfarenheter ur ett historiedidaktiskt perspektiv. Mitt empiriska material utgörs dels av elevernas skriftliga berÀttelser och tolkningar av bilder, dels mina nerskrivna reflektioner ur VFU-dagboken Àr mina direkta erfarenheter och upplevelser av metoden ÄskÄdliggörs och dels av en enkÀt dÀr eleverna ger sin syn pÄ undervisningssÀttet i vilket historiska bilder har en central roll. Detta empiriska material ligger till grund för uppsatsens analys och diskussion. Jag beskriver Àven de teorier som ligger till grund för hur vi uppfattar bilder och historiska budskap ? bland annat receptionsteori samt vad som ligger i begreppet palimpsestisk historisk medvetenhet.

Uppsatsen handlar om hur receptionen av Hilma af Klints konst sett ut frÄn 1986 fram till 2012 utifrÄn diskussionen om andlighet. Genom att se pÄ olika konstskribenters texter lyfts mönster av vÀrderingar fram som visar pÄ instÀllningen till andligheten i Hilma af Klints konst.  Konsthistorikerna James Elkins och Suzi Gablik exemplifieras som tvÄ motpoler och vÀrderingarna lÀnkas samman med deras teorier om andlighet och religion i samtida konst..

Denna undersökning omfattar hur man kan applicera Pixars metoder och tekniker av en grupp bestÄende av tre studenter vid skapandet av en animerad kortfilm. UtifrÄn resultaten av vÄr forskning kring metoder, tekniker och analyser har vi skapat en animerad kortfilm. Kortfilmen Àr en samtida tolkning av Astrid Lindgrens kÀnda barnbok Emil i Lönneberga. Filmen Àmnar att belysa olika samhÀllsproblem som kan kopplas till den klassiska boken.