Europa Universalis III
Denna studie behandlar det historiska datorspelet Europa Universalis III utifrån en bildanalys. Vår avsikt med arbetet var att undersöka genuskonstruktioner samt se vilken typ av historiebruk som kommer till uttryck genom den västerländska historiekulturen i spelet. I vår bildanalys har vi använt oss av Eva Blomberg och Knut Kjeldstadli. Det vi har kommit fram till är att Europa Universalis III till största del använder sig av historiska markörer och igenkänningsprincipen samt att spelet är ett uttryck för det kommersiella historiebruket. Vidare har vi funnit att datorspelsskaparna genom det kommersiella historiebruket dragit nytta av den västerländska historiekulturen för att göra ekonomiska vinster och locka spelare. Spelet har även en stark postkolonial syn.
Europa Universalis III befäster stereotyper. De män som framställs har typiska manliga roller och den vita mannen hamnar högst upp i hierarkin. Kvinnan synliggörs endast en gång i spelet och då i form av drottning Elisabeth I. Vi tror, eftersom kvinnan inte finns representerad på fler ställen i spelet, att detta grundar sig i att hennes plats ansågs vara i hemmet och inte i det offentliga rummet förr. Dessutom så tror vi att Europa Universalis III: s målgrupp riktar sig till manliga spelare, som bär på en västerländsk historiekultur.