VÄrt examensarbete Àr ett konstnÀrligt forskningsprojekt som omfattar en inventering pÄ över hundra torn frÄn det medeltida Bologna samt en studie i hur torn som typologi förÀndras och transformeras beroende pÄ kontext. Avsikten med vÄr studie Àr att skapa djupare förstÄelse för de historiska tornen i Bologna samt diskutera frÄgan om typologi som designmetod. Genom vÄrt historiska researcharbete besvarar vi frÄgor om varför tornen byggdes och varför de revs, hur de sÄg ut samt hur mÄnga de var. I diskussionen belyser vi frÄgan om torn som symbol och landmÀrke samt torns vÀrde för stadsbilden som helhet under historiens gÄng. Projektet undersöker Àven torn som artefakt, dÀr vi ser typologi som en metod för design.

Det förekommer idag frÀmst tvÄ olika huvudkategorier nÀr det gÀller analys av aktier, nÀmligen fundamental och teknisk analys. Den tekniska analysen, syftar till att utifrÄn ett företags historiska kursutveckling, söka prognostisera en framtida trend för aktien. Grundtanken Àr att mÀnniskor i grupp tÀnker och agerar pÄ liknande sÀtt nÀr de befinner sig i en viss situation och att dessa gruppbeteenden resulterar i mönster, som den teknisk aanalytikern menar gÄr att tolka. Tekniken strÀcker sig tillbaka till 1800-talet och anvÀndsflitigt idag av sÄvÀl mindre som större investerare och aktörer pÄ de finansiella marknaderna.En av mÄnga tekniker inom teknisk analys fokuserar pÄ glidande medelvÀrden av olika lÀngder och kombinationer. Enligt teorin uppstÄr köp- respektive sÀljsignaler nÀr dessamedelvÀrden korsar varandra.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att ge kunskap om hedgefonders egenskaper och stategier utifrÄn ett investerarperspektiv. Genom att studera den svenska hedgefondmarknaden ska vi dela in alla svenskregistrerade hedgefonder i kategorier. Vi skall slutligen göra en rankinglista utifrÄn den avkastning som genereras i termer av fondernas historiska vÀrdeutveckling och risknivÄ. Metod: Eftersom kunskapen om hedgefonder Àr lÄg kommer vi att belysa olika karaktÀrsdrag. De frÄgestÀllningar som tas upp i problemdiskussionen besvaras helt eller delvis i kapitel 3 och 4.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, LandskapsvÄrdens hantverk15 hp, [2014]. (PÄ omslaget felaktigt 2013).

Syftet med studien ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskola och i f?rskoleklass uppfattar ?verg?ngen mellan verksamheterna f?r barn som uppvisar spr?klig s?rbarhet. Studien har genomf?rts utifr?n en fenomenografisk kvalitativ metod. Vidare har det i studien genomf?rts semistrukturerade intervjuer med sju informanter.

Det finns en stark koppling mellan historisk markanvÀndning och biologisk mÄngfald. Flera Àngs- och betesmarksarter gynnas eller Àr beroende av traditionell hÀvd sÄsom slÄtter och bete. Syftet med studien Àr att undersöka om olikheterna i den historiska markanvÀndningen har pÄverkat den biologiska mÄngfalden. Genom att studera kartor frÄn olika tidsperioder kan förÀndringar i landskapet tydas. Arkivstudier kan sedan kopplas till kartor och komplettera de historieluckor som kartorna inte visar.

Ett uppdaterat och nutida sommarkollo som Àr anpassat för dagens standard och sÀtt att leva. PÄ en övergiven pojkkoloni pÄ Barnens ö i Roslagen skapas ett detta nya sommarkollo i samspel med landskapet..

I akademisk litteratur om public relations och strategisk kommunikation talas det om ett paradigmskifte. IstÀllet för att se kommunikation som information som skickas frÄn en aktiv sÀndare till en passiv mottagare, börjar man se kommunikation som nÄgot som skapas i en dialog mellan tvÄ aktiva aktörer. Man rör sig frÄn en strategisk syn pÄ publiken som en pÄverkbar mÄlgrupp till en dialogisk syn pÄ publiken som aktiva deltagare. Har detta paradigmskifte Àven Àgt rum i praktiken? Hur ser man pÄ kommunikation inom svenska offentliga organisationer idag? Finns det nÄgra likheter och skillnader i synsÀtt, och vad kan dessa tÀnkas bero pÄ? Materialet utgörs av elva svenska offentliga organisationers kommunikationspolicys.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka stereotyper av terroristen som finns i det svenska samhÀllet och hur dessa pÄverkar relationerna mellan mÀnniskor. UtgÄngspunkten Àr att flera undersökningar pekar pÄ att den mediala bilden av terroristen Àr kopplad till muslimer. Uppsatsens teoretiska referensram Àr kritisk diskursanalys och Ruth Wodaks diskurshistoriska ansats. Denna teori kopplar samman diskursiva praktiker med den historiska, mediala, politiska och sociala kontexten de Àr förankrade i. Analysen sker pÄ tre nivÄer.

Uppsatsen sta?ller fra?gor kring- och underso?ker hur man som uttolkare av notbild och teatermanus ga?r tillva?ga fo?r att det man framfo?r pa? scenen ska ka?nnas som att det har fo?rankring i en sja?lv, trots att det a?r na?gon annan som a?r upphov till grundmaterialet. Syftet a?r att underso?ka hur musiker och ska?despelare ser pa? sitt arbete med sin respektive text fo?r att so?ka efter likheter, skillnader, motsa?ttningar och da?rigenom o?ppna upp fo?r vidare sa?tt att ta?nka kring interpretation. I uppsatsen finns ocksa? ett so?kande efter na?got som skulle kunna fungera som allma?ngiltiga strategier fo?r alla som arbetar med na?gon form av interpretation.En ma?ngd litteratur i a?mnet har genomga?tts och intervjusamtal har genomfo?rts med tva? musiker och tva? ska?despelare.

Titel: Mellan kattskit och mordhot - En kvalitativ studie om mediedrevet kring MarcusBirroFo?rfattare: Elin Bjo?rkman och Matilda VejloHandledare: Anna EdinNyckelord: Marcus Birro, Twitter, mediedrev, skandal, islamSyftet med studien var att underso?ka hur pressen har skildrat ha?ndelserna kring Marcus Birro, samt att analysera hur han sja?lv hanterat mediedrevet pa? sin privata Facebooksida.Studien har sina teoretiska utga?ngspunkter i medielogiken, medieskandaler och fo?rsvarsteorin apologia. A?ven mediedrev beskrivs som ett kompletterande och fo?rklarande fenomen.Studiens metodologiska utga?ngspunkter a?r en kvalitativ textanalys som behandlar valda artiklar fra?n pressen, samt en retorisk analys av utvalda inla?gg fra?n Birros Facebook.Resultatet av studien pa?visar ett tydligt mediedrev mot Birro med negativ utga?ng. Ur studien framga?r det a?ven att Birro anva?nt sig av retoriska strategier under sitt fo?rsvar och studien visar a?ven tydliga indikationer som att han har intagit en fo?rsvars- och offerroll. .

Syftet med detta kandidatarbete Ă€r att studera begreppen offentlighet och det offentliga rummet. Med hjĂ€lp av inventering pĂ„ plats samt litteraturstudier analyseras en offentlig plats, Amiralitetsparken i Karlskrona. En utvĂ€rdering av platsens kvalitĂ©er och brister följs dĂ€refter av ett förslag till omgestaltning av parken, som nyligen varit föremĂ„l för en arkitekttĂ€vling. Med hjĂ€lp av texter av JĂŒrgen Habermas och Hannah Arendt förs inledningsvis en diskussion kring begreppet offentlighet och varför det offentliga rummet Ă€r sĂ„ viktigt. DĂ€refter beskrivs det spĂ€nningsfĂ€lt mellan auktoritet och tillgĂ€nglighet för allmĂ€nheten som prĂ€glar mĂ„nga offentliga platser, dĂ€ribland Amiralitetsparken i Karlskrona.

Capital Asset Pricing Model (CAPM) Àr den prissÀttningsmodell som mest frekvent anvÀnds av aktörer pÄ den finansiella marknaden samt i litteratur för att förklara sambandet mellan risk och förvÀntad avkastning. Teorin grundades under 1960-talet av William Sharpe och tidiga empiriska tester av modellen visade att den med hög förklaringsgrad kunde estimera en framtida förvÀntad avkastning givet en viss risknivÄ. PÄ senare Är har dock CAPM fÄtt stark kritik eftersom nya empiriska undersökningar demonstrerat att modellen inte lÀngre verkar visa en rÀttvisande avkastning i förhÄllande till risk.För att undersöka om den över 40 Är gamla modellen fortfarande visar nÄgorlunda rÀttvisande beskrivningar av verkligheten har vi stÀllt oss frÄgan: GÄr det att med hjÀlp av historiska data förutspÄ en riskfylld tillgÄngs avkastning pÄ den svenska aktiemarknaden?Vid besvarade av denna frÄga har studien syftet Att med hjÀlp av portföljer studera huruvida sambandet mellan risk och avkastning, vilket postuleras av CAPM, stÀmmer pÄ den nutida svenska aktiemarknaden.Vi har utifrÄn vÄr kunskapssyn kritisk rationalism anvÀnt oss av en kvantitativ metod för att försöka ge svar pÄ problemstÀllningen, vilken angreps med ett deduktivt tillvÀgagÄngssÀtt. Den teoretiska referensramen behandlar teorier som portföljval, den effektiva marknadshypotesen och CAPM.

Titel: Tillbaka till framtiden. Det karismatiska ledarskapets Äterkomst.NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Ulrika Lundmark & Violeta JonssonHandledare: Lars EkstrandDatum: 2011 ? 05Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att visa det karismatiska ledarskapets former samt diskutera förutsÀttningarna för dess Äterkomst. Vi kommer ocksÄ att diskutera dess för- och nackdelar. Mer specifikt söks svar pÄ frÄgorna: Vilken Àr definitionen av framtidens karismatiska ledare? Hur ser ledarskapsidealet ut och varför? Finns det nÄgon framtid för den karismatiske ledaren?Metod: Med hjÀlp av historiska exempel sökte vi efter det karismatiska ledarskapets sÀrdrag.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera processbegreppens utveckling och dess praktiska anvÀndning idag. Metod: Studiens angreppssÀtt Àr hermeneutiskt och systemteoretiskt abduktivt och dess metod kvalitativ. Det bör förtydligas att den historiska utvecklingen Àr ett första empiriskt kapitel vilket följs av en teoretisk referensram. Ytterliggare ett empiriskt kapitel följer sedan som beskriver den praktiska anvÀndningen av processbegreppet. Detta visar Àven pÄ vandringen mellan teori och empiri.