Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look sÄg ut i svenska mode- och damtidskrifter Ären 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehÀndelse lÀmnat nÄgra spÄr i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i sÄ fall mottogs och tolkades. Metoden Àr en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan vÄren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sÄgs som ett allmÀnt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sÄgs som en av de frÀmsta ? detta skiljer sig nÄgot frÄn bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

Syftet med denna uppsats Àr att studera Eleazars tal i Josefus Det judiska kriget i förhÄllande till bibliska och rabbinska traditioners syn pÄ sjÀlen. Jag vill undersöka hur detta tal förhÄller sig till Bibeln och andra delar av den samtida judiska traditionen, och till den samtida grekiska filosofin. Detta tal som Josefus tillskriver Eleazar Àr förlagt till hÀndelser som utspelades omkring Är 73 evt. och Äterfinns i Josefus verk om det judiska kriget (The Wars of The Jews, bok 7, kap. 8).

Bakgrund: Forskning kring projektkompetenser Àr ett relativt nytt omrÄde, varför studien söker ge ett empiriskt bidrag rörande vilka kompetenser som krÀvs inför och under ett projekt. Byggindustrin har valts eftersom denna kÀnnetecknas av storskaliga verksamheter med mycket tydliga projektorganisationer samt att projektverksamheten utgör företagens huvudsakliga verksamhet. Syfte: Syftet med denna historiska studie Àr att med hjÀlp av tvÄ fallföretag, NCC och Skanska, identifiera och belysa projektkompetenser över tiden inom projektbaserade organisationer. Metod: En komparativ fallstudie till största delen baserad pÄ sekundÀrmaterial för att beskriva den historiska utvecklingen av fallföretagen. Resultat: I denna studie identifieras ett antal projektkompetenser vilka kan hÀrledas till ett projekts olika delprocesser.

Syftet med denna uppsats Àr att göra en komparativ analys mellan elektrifieringen av RiksgrÀnsbanan och införandet av förarlösa tÄg. Tyngdpunkten av arbetet kommer dock att lÀggas pÄ det historiska materialet vilket i sin tur kommer att analyseras kvalitativt. Avsikt Àr att dÀrigenom urskilja historiska samband som kan ligga till grund för en framtida diskussion angÄende införandet av förarlösa tÄg pÄ Malmbanan. Studien kommer att ges en komparativ upplÀggning med kvalitativa inslag. SkÀlet till att vÀlja en komparativ ansats Àr möjligheten att undersöka om det med hjÀlp av ett historiskt exempel som det nÀmnda Àr möjligt att tillföra diskussionen om ett kommande teknikval nya infallsvinklar.

I detta arbete undersöks med hjÀlp av en enkÀt hur mycket eleverna pÄ BÄstads Gymnasium kan om historiska sammanhang, om historiska fakta och hur elevernas instÀllning Àr gentemot utvalda vÀrdegrunder. Undersökningen bygger pÄ en enkÀt som jÀmförs med den Nationella UtvÀrderingen (NU03). EnkÀten kommer fram till att eleverna i BÄstad har grundlÀggande kunskaper inom historia och angÄende de vÀrdegrunder som har undersöks lever eleverna över lag upp till dem. Typiskt för svaren frÄn enkÀten Àr dess oregelbundenhet. Det gÄr endast i ett fÄ antal fall att utlÀsa ett samband med yttre faktorer.

Detta Àr en kvalitativ och beskrivande studie kring hur elever uppfattar att arbeta med historiska kÀllor. Studien beskriver Àven hur förutsÀttningarna för och uppfattningarna om en god historieundervisning i skolan har förÀndrats och hur dagens förutsÀttningar ser ut. Metoden med vilket denna studie gör detta Àr genom att intervjua en fokusgrupp med sex elever och med kvalitativa analyser av 23 elevsvar frÄn ett skriftligt kunskapstest. Dessutom genomfördes en enkÀt med 40 elever i Är 8 och texter och styrdokument analyserade utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Internationell och nationell forskning visar att en förutsÀttning för att eleverna ska nÄ historisk empati, Àr att de fÄr arbeta med och ha tillgÄng till rikligt med historiska kÀllor och att de fÄr möjlighet att öva i perspektivtagande. Studien visar pÄ att eleverna uppfattar samtal och diskussion kring kÀllor som en viktig stödstruktur för ett historiskt lÀrande.

I mitt konstna?rliga kandidatarbete ga?r jag igenom den kreativa processen bakom textfo?rfattandet till fem existerande la?tide?er. Syftet med projektet a?r att fo?rvandla mina blajtexter i fem la?tide?er till riktiga texter, och att dela med mig av de sva?righeter jag sto?ter pa? och de insikter jag fa?r under processen. Som grund har jag anva?nt inspelningar da?r de ra?a la?tide?erna presenteras.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look sÄg ut i svenska mode- och damtidskrifter Ären 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehÀndelse lÀmnat nÄgra spÄr i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i sÄ fall mottogs och tolkades. Metoden Àr en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan vÄren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sÄgs som ett allmÀnt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sÄgs som en av de frÀmsta ? detta skiljer sig nÄgot frÄn bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

AbstractI studien jÀmförs matematiklÀroböcker frÄn Sverige och RumÀnien inom tvÄ omrÄden: algebra och funktioner, med fokus pÄ andragradsekvationen och andragradsfunktionen. Den teoretiska delen och uppgifterna som undersöks hör till lÀroböcker under gymnasiets första Är pÄ NV - programmet. LÀroböckerna undersöks med hÀnsyn till tre perspektiv: det teoretiska upplÀgget, uppgiftsinnehÄllet och hur det historiska perspektivet pÄ matematikens utveckling införs i lÀroböckerna. Granskningen av lÀroböckerna utförs utifrÄn kursplanernas innehÄll och mÄl i de tvÄ lÀnderna. Kursplanernas innehÄll och mÄl för undervisning i matematik för NV-programmet granskas med hjÀlp av en empirisk metod, medan lÀroböckernas teoretiska upplÀgg, uppgiftsinnehÄllet och det historiska perspektivet i lÀroböckerna undersöks kvalitativt.

Försvarsbesluten under 2000-talet har inneburit en inriktning för Försvarsmakten mot internationella insatser. En del av de internationella insatserna har stÀllt Försvarsmakten mot en motstÄndare av irreguljÀr karaktÀr, speciellt i Afghanistan. Denna uppsats vill undersöka vilka lÀrdomar Försvarsmakten dragit avseende upprorsmotverkan (COIN), och specifikt, lÀrdomar avseende marktaktik inom COIN, för att öka kunskapen om COIN inom Försvarsmakten.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka Försvarsmaktens syn pÄ taktik inom COIN, genom att undersöka ett antal svenska samtida normativa dokument och se om de överensstÀmmer med ett antal utvalda COIN-teorier samt besvara frÄgestÀllningen: Hur karaktÀriseras beskrivningar av taktik inom Counterinsurgency, i samtida svenska normativa texter, jÀmfört med ett urval COIN-teorier?I uppsatsen beskrivs ett antal teorier angÄende taktik inom COIN. UtifrÄn teorierna formas variabler vilka anvÀnds i en kvalitativ textanalys för att undersöka de olika dokumenten.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look sÄg ut i svenska mode- och damtidskrifter Ären 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehÀndelse lÀmnat nÄgra spÄr i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i sÄ fall mottogs och tolkades. Metoden Àr en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan vÄren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sÄgs som ett allmÀnt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sÄgs som en av de frÀmsta ? detta skiljer sig nÄgot frÄn bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

Denna uppsats har utformningen av ett utvecklingsarbete och presenterar en lektionsplanering för ett mindre tema som berör andra vÀrldskriget och Förintelsen. Planeringen Àr avsedd för elever i Ärskurs nio och behandlar de flyktingströmmar som nazisternas förtryck och folkfördrivningar skapade under andra vÀrldskriget. Syftet med vÄrt utvecklingsarbete Àr att eleverna, med hjÀlp av arkivmaterial, ska fÄ möta verkliga mÀnniskors berÀttelser, vilket betonas i kursplanerna i form av historiska berÀttelser. Vi anser att genom att arbeta med arkivmaterial förmedlas historisk kunskap samtidigt som olika förmÄgor hos eleverna utvecklas, vilka ligger till grund för att ett historiemedvetande ska kunna utvecklas. UtifrÄn det insamlade arkivmaterialet har vi tagit fram olika arbetsmetoder och dessa utgÄr frÄn en teoretisk diskussion om hur elevers historiemedvetande kan utvecklas.

Syftet med denna uppsats Ă€r att ta reda pĂ„ vilket eller vilka stĂ€llningstagande elever och lĂ€rare har om historisk film och dokumentĂ€r, men ocksĂ„ hur historiska filmer och dokumentĂ€rer anvĂ€nds i historieundervisningen. Även elevers identitet i historisk film lyfts fram mycket i uppsatsen. Undersökningen bygger pĂ„ kvantitativa enkĂ€tstudier och gruppintervjuer som har kompletterats av litteratur. Resultaten visade att elevernas och lĂ€rarnas stĂ€llningstagande till historisk film och dokumentĂ€r var ganska neutralt, dĂ„ eleverna oftast tror pĂ„ att historiska filmer Ă€r historisk korrekta och lĂ€rarna inte arbetar med kĂ€llkritik rörande historisk film och dokumentĂ€r med eleverna. NĂ€r lĂ€rarna visar historisk film eller dokumentĂ€r samtalar eleverna och lĂ€rarna om filmen bĂ„de efter och före visningstillfĂ€llet. Elevers identitet i historisk film utgör en mindre faktor i ungdomarnas liv enligt undersökningen.

The goal with this work is to study the settlement during the Middle Neolithic B. Looking at the settlement pattern of the Battle Axe C culture (BAC) in Scania we might be able to get a picture of how the social structure of the BAC looked like and how it differed from' earlier and later culture groups.. What can a change in settlement tell archaeologists today about this and what problems do archeologist have to take into consideration..

I detta konstnÀrliga kandidatarbete ska jag undersöka bakgrundskörer genom historien i fyra populÀrmusikaliska genrer. Dessa Àr countrypop, samtida R&B, Philadelphia soul och disco. Jag har valt att analysera detta för att jag vill ta reda pÄ vilka komponenter och tillvÀgagÄngssÀtt som leder till ett vÀlskrivet och stilenligt arrangemang. Syftet Àr ocksÄ att undersöka vilka möjligheter jag har att vara konstnÀrlig i arrangemangsskrivandet, trots att jag kommer att arbeta inom genrernas ramar..