Syfte: Att möta alla barns olika behov och förutsättningar är en utmaning för förskolan. Tidi-gare forskning visar att pedagogernas kunskap och syn på barn är betydelsefull för dokumentationernas innehåll och således även för de pedagogiska kartläggningarna. Genom att undersöka hur förskollärare talar om pedagogiska kartläggningar är det möj-ligt att studera vilka kunskaper och behov som uttrycks av förskollärarna, samt hur de beskriver arbetet med förskolans särskilda stöd.Mot bakgrund av detta är studiens syfte att undersöka hur förskollärare talar om peda-gogiska kartläggningar och arbetet med förskolans särskilda stöd.Frågeställningar:? Hur talar förskollärarna om pedagogiska kartläggningar?? Hur talar förskollärarna om barns behov av särskilt stöd?? Hur talar förskollärarna om arbetet med förskolans särskilda stöd?? Hur talar förskollärarna om metoder för det särskilda stödet?? Hur talar förskollärarna om kompetens? Teori: Studien utgår från en postmodern kunskapssyn vilket innebär att världen inte ses som uppbyggd av en given ordning. Det vi ser, hör och känner är beroende av vårt menings-skapande och av den kultur vi lever i.

Den här uppsatsen handlar om de sovjetiska psykologerna Vygotskij och Leontjevs teoretiska perspektiv på lek, så som Vygotkji presenterar sin teori i förläsningen Lekens roll i barnets psykiska utveckling 1933 (1981) och så som Leontjev presenterar sin teori i artikeln Lekens psykologiska grundvalar i förskoleåldern 1944 (1982). Den här uppsatsen bygger på en kvalitativ hermeneutisk textanalys av dessa två källor, och ställer sig frågan vad Vygotskijs och Leontjevs teorier betyder? Analysen anlägger dels ett hermeneutiskt historiskt perspektiv och dels ett nutids historiskt pedagogiskt perspektiv. För det nutidspedagogiska perspektivet använder jag mig av det skandinaviska forskningsfältet lekpedagogik, framför allt Birgitta Knutsdotter Olofsson, Fredrik Ole Lillemyr och Gunilla Lindqvist. För det hermeneutiskt historiska perspektivet använder jag mig av en kvalitativ textanalys där jag har systematiserat de två texterna i vardera tre analysteman.

Syftet med denna uppsats är att undersöka Peterhof och Drottningholm, två formella 16-1700-talsparker, i fråga om deras karakteristiska element och strukturer/övergripande planering. Peterhof och Drottningholm valdes som undersökningsobjekt eftersom båda parkerna har en anknytning till samma tid och en gemensam historia som respektive rikes kungliga parker. Det faktum att båda var exempel på parker långt från sina ursprungliga inspirationskällor har också gjort jämförelsen intressant att genomföra. Min metod är att jämföra parkerna genom att göra litteraturstudier och att på plats undersöka karakteristiska element, strukturer och övergripande planering. En tabell görs med hjälp av Anna-Maria Blennows Europas Trädgårdar (2009) och utgör grunden för vad som undersöks i de två parkerna.

Jag har gjort en undersökning om huruvida pingströrelsen kan ses som en sekt eller ett samfund. Samfundsfrågan har alltid varit en känslig fråga inom pingströrelsen. Utvecklingen idag har ändå bidragit till att rörelsen 2001 registrerade ett samfund. Uppslutningen är dock mycket skral från församlingarnas sida och frågan är om rörelsen kan gå enade in i en samfundsbildning. Jag har deltagit i pingströrelsens årliga pastorskonferens då det färska bildandet av föreningen ?Pingst fria församlingar i samverkan? behandlades.

SyfteStödet som ges till familjer och föräldrar till barn med utvecklingsstörning har kommit att förändras över tid. Det stöd som idag erbjuds är bland annat deltagande i stödprogram för rollen som förälder. Ett syfte med studien är att beskriva och analysera hur föräldrar till barn med utvecklingsstörning upplever det stöd som ges inom ramen för föräldrastödsprogrammet Komet. Ett annat syfte är också att söka en förståelse för rollen som förälder till barn med utvecklingsstörning. Samtal kring stödprogrammet utgör sedermera en ingång till intervjuernas mer subjektiva del av föräldrarnas upplevelser.

Tanken med denna uppsats är att utifrån ett idéhistoriskt perspektiv försöka belysa fundamentet och framväxtenav den kristna koptiska kyrkan i Egypten. Med hänsyn tagen till såväl den sociokulturella och teologiska sompolitiska historien är mitt syfte att framgent kunna presentera vilka komponenter det är som kan ha bidragit tilldess ecclesiala institution vars uttryck manifesteras genom liturgiska riter, symbola samt trosföreställning.Som uppsats betraktat är den deskriptiv med inslag av argumenterande karaktär. Det innebär att det förekommerkomparabla reflektioner i syftet att teologiskt kunna presentera om det ur ett koptiskt inifrånperspektiv finnsnågon icke-kristen faktor i trosföreställningen vars dignitet i så fall skulle kunna vara den sammanhållandelänken för deras syn på den egna tron. På grund av detta är det nödgat att dels göra några historiska nedslag i denfornegyptiska religionen för att utröna vilka element det är som kan ha fått en kristen överbyggnad, och dels omden egyptiska mytologiska samt kosmologiska världen ligger till grund för delar av den koptisk kristna filosofin.Slutsatsen jag kom fram till är att det fornegyptiska arvet spelar som förväntat en stor roll. Kopterna är stoltaöver sitt ursprung och lever i en miljö vilken i allra högsta grad fortfarande vittnar om det forntida egyptiskaimperiets storhet.

Uppsatsen handlar om kvinnors organisering i sociala rörelser i Argentina under två olika perio-der: diktaturen 1976 -83 och den ekonomiska krisen 2001/2002. Syftet har varit att undersöka utifrån vilka syften och med vilka strategier kvinnor har organiserat sig under dessa perioder, samt att se om det finns likheter eller skillnader mellan dessa.De rörelser som undersökts har varit: Las Madres de Plaza de Mayo, olika grannskapsorgani-sationer och hemmafrurörelser, samt piqueteros, clubes de trueque, fábricas/empresas recupera-das och asambleas vecinales.Rörelserna har huvudsakligen analyserats utifrån feministiska och genusvetenskapliga teorier. Framförallt har jag utgått från en diskussion inom feminismen som handlar om skillnaden mellan kvinnoorganisationers strategiska och praktiska intressen. Många kvinnorörelser i Argentina, liksom i Latinamerika i stort, har organiserat sig utifrån en identifiering med en traditionell kvinnlig genuskonstruktion, det vill säga med moderskapet och med sysslor i hemmet. Utifrån det ställningstagandet har kvinnorna i rörelserna också ofta tagit avstånd ifrån politik och politis-ka strukturer.

Denna uppsats försöker utreda innebörden av den kritik Vilhelm Fredrik Palmblad i sin år 1840 utgivna Törnrosens bok. Nemligen den äkta och veritabla (TBN) riktade mot Carl Jonas Love Almqvists författarskap. Bokens kritik undersöks mot bakgrund av Palmblads verksam-het som kritiker i Swenska Litteratur-Föreningens Tidning. Dessutom sätts Palmblads este-tiska hållning vid denna tid i relation till dels den han själv som ung, under 1810-talet, ut-tryckte, dels till den som dominerade 1830-talets debatt. Uppsatsens metod är huvudsakligen idéhistorisk.I början av TBN är kritiken mot Richard Furumos, d.v.s.

Denna uppsats undersöker hur samma historiska händelse kan ha olika betydelser i film. Idag är människor mer benägna att se en film om en historisk händelse än att läsa en historiebok, och detta innebär att vi måste lära oss att förstå de konventioner som används för att placera historia på film. Historiefilmen kan sägas besitta en palimpsestisk historiskt medvetenhet där lager av fakta och myt smälter samman, hellre än att skiljas åt. Men för att en historisk händelse ska passa in i filmens tidsram måste den bearbetas och detta resulterar i att vissa människor, händelser och rörelser prioriteras, medan andra utesluts. Därför undersöker denna uppsats vad som lagts till / uteslutits och effekterna på sammanhanget och trovärdighet, hur filmen hävdar sin autenticitet, och hur upphovsmannen påverkar trovärdigheten.

Bakgrund:I den svenska skolan har det under en längre tid funnits olika pedagogiska, beslutsbaserade rollspel i undervisningen. Nu har skolan digitaliserats, vilket har öppnat upp för datorspel i undervisningen, främst inom matematik och språkliga ämnen. Samhällskunskapen är ett mer komplext ämne att reproducera och därför har inte dataspel i undervisningen använts i lika stor utsträckning. I och med den tekniska utvecklingen, kan spel återskapa mer komplexa företeelser och har därför möjligheten att inkluderas i fler skolämnen än tidigare. Spelindustrin är idag i en position, grafiskt och tekniskt, där det går att simulera hela länder, historiska händelser och hela ekonomier med varierande komplexitet.

Den här uppsatsen undersöker och analyserar AP-fondernas förvaltning av det svenska pensionskapitalet i relation till dess uppdrag utifrån finansiell teori och tidigare forskning. Halvårsdata och information om fondernas allokering har samlats in från AP-fondernas respektive webbplatser mellan åren 2001 och 2009. Studien har använt ett flertal modeller för att analysera AP-fondernas historiska utveckling. Treynorkvot, Sharpekvot, Informationskvot, Morningstar rating och Jensens alfa har använts för att undersöka fondernas riskjusterade avkastning. Treynor och Mazuys market timing modell har använts för att undersöka huruvida fonderna har förmågan att förutse större marknadsrörelser.

Enligt Förenta nationernas utvecklingsrapport för 2007/2008 är den globala uppvärmningen 2000-talets viktigaste fråga. För att bromsa utvecklingen och skapa kontroll över klimatförändringarna måste hela världens totala utsläpp av växthusgaser minskas med 80% fram till år 2050, utsläpp av vilka 53% består av koldioxid. Den främsta källan för koldioxidutsläpp utgörs av förbränning av fossila bränslen vilket gör det intressant utifrån den globala uppvärmningens problematik att minska nyttjandet av denna energikälla. Under det andra världskriget skedde en näst intill total strypning av Sveriges tillgång till energi från kol och olja vilket medförde en tvingad reducering av beroendet från fossila bränslen. För att möjliggöra fortsatt drift av motorfordon övergick man till gengas som drivmedel.

Syfte: Uppsatsens syfte är att studera hur noterade bolag i Sverige tillämpat IAS 36 under denrådande lågkonjunkturen och om de gjort större nedskrivningar av goodwill under 2009jämfört 2008. Vidare undersöks om skillnader i nedskrivning finns beroende påföretagsstorlek och andelen goodwill av totala tillgångar.Litteraturgenomgång: Den teoretiska referensramen består av en genomgång kring regleringav redovisningen och det faktum att staten, marknaden och samhället har betydelse iutformningen. Vidare förklaras redovisningens historiska perspektiv och de två olikaredovisningstraditionerna anglosaxisk och kontinental, samt harmoniseringen avredovisningen som lett till att den anglosaxiska traditionen vunnit över den kontinentala.Vidare redogörs för redovisningens fyra viktigaste kvalitativa egenskaper, nämligenbegriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Goodwillen och nedskrivningförklaras därefter samt det faktum att verkligt värde används vid värdering av goodwill ochäven kritiken mot verkligt värde.Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har författarna valt att genomföra en kvantitativundersökning. Urvalet består av 157 svenska börsnoterade koncerners årsredovisningar underåren 2008-2009.

Syfte: Corporate Social Responsibility (CSR) är idag ett  globalt allmänt känt begrepp och Svenska företag anses ligga i framkant med sitt ansvarastagande. Huvudsyftet med uppsatsen är att analysera huruvida ett stort engagemang inom CSR-frågor ger Svenska företag en förändring i företagsvärde och om det påverkar deras lönsamhet. Ett approximativt Tobins Q används som mått på företagsvärde och Return On Assets (ROA) används som mått på lönsamhet. Metod: En kvantitativ deduktiv metod där undersökning av sekundärdata ska mynna ut i en prövning om huruvida det går att påvisa ett samband mellan CSR och företagsvärde och/eller lönsamhet. Sekundärdata inhämtas ifrån Folksams Index för ansvarsfullt företagande 2009 samt företagens årsredovisningar från 2011. Historiska aktiepriser har hämtats ifrån Nasdaq OMX Nordics hemsida.

På Plannja AB i Luleå tillverkas kompletta taklösningar i plåt för både byggprojekt och bygghandeln. Marknaden ligger i Nordeuropa och Centraleuropa. Tillverkningen sker både direkt mot kundorder och mot lager för att möta den säsongsberoende efterfrågan, som har sin högsäsong under sommarhalvåret. Stora mängder kapital binds därför upp i lager för att kunna bemöta den varierande efterfrågan. Syftet med denna förstudie har varit att kartlägga Plannja AB:s kärnverksamhet i Luleå för att skapa en klarare bild för företagets ledning.