Skillnaden i nedskrivning av goodwill på företagen noterade på Stockholmsbörsen under åren 2008 och 2009
Syfte: Uppsatsens syfte är att studera hur noterade bolag i Sverige tillämpat IAS 36 under denrådande lågkonjunkturen och om de gjort större nedskrivningar av goodwill under 2009jämfört 2008. Vidare undersöks om skillnader i nedskrivning finns beroende påföretagsstorlek och andelen goodwill av totala tillgångar.Litteraturgenomgång: Den teoretiska referensramen består av en genomgång kring regleringav redovisningen och det faktum att staten, marknaden och samhället har betydelse iutformningen. Vidare förklaras redovisningens historiska perspektiv och de två olikaredovisningstraditionerna anglosaxisk och kontinental, samt harmoniseringen avredovisningen som lett till att den anglosaxiska traditionen vunnit över den kontinentala.Vidare redogörs för redovisningens fyra viktigaste kvalitativa egenskaper, nämligenbegriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Goodwillen och nedskrivningförklaras därefter samt det faktum att verkligt värde används vid värdering av goodwill ochäven kritiken mot verkligt värde.Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har författarna valt att genomföra en kvantitativundersökning. Urvalet består av 157 svenska börsnoterade koncerners årsredovisningar underåren 2008-2009. Sekundärdata som är inhämtad från respektive bolags hemsida har legat tillgrund för den statistiska undersökningen.Resultat: Enligt Mann-Whitney testet fick 2009 ett högre rangtal jämfört med 2008 gällandevilket år nedskrivning av goodwill var större. Det fanns dock ingen signifikant skillnad ochtestet kan inte statistiskt säkerställas. Vad gäller företagsstorlek visade Kruskal Wallis testernaatt de större bolagen fick högst rangtal bägge åren gällande nedskrivning av goodwill menäven detta kunde inte statistiskt säkerställas. Gällande andelen goodwill av totala tillgångar iförhållande till nedskrivning visade resultatet att det föreligger signifikant skillnad och att deföretagen med stor andel goodwill skrivit ner mest.Slutsatser: Författarna inser att det finns brister gällande värdering till verkligt värde och atten offentlig debatt krävs där värdering till verkligt värde samt redovisning av goodwill kandiskuteras. Denna debatt bör drivas av föreningar som innehar expertkunskap.