Detta arbete beskriver den historiska bakgrunden till vårt förhållningssätt angående föräldrarnas roll i skolan. Syftet med arbetet var att beskriva varför man har föräldrasamverkan, olika former samt förutsättningar för en fungerande samverkan. Arbetet består av en litteraturgenomgång och en kvalitativ studie där sex skolor presenteras. Det som diskuteras är vilka anledningar som ligger bakom samverkan, fördelar och nackdelar med ökad samverkan, egenskaper som underlättar vid kontakten med föräldrarna, former som används samt en jämförelse mellan litteraturen och svaren jag fick av lärarna i min undersökning. Orsaken till att man har en god föräldrasamverkan är främst för elevernas skull, men mina källor anser att både elever, föräldrar och skolans personal påverkas positivt.

Det som skapas idag är ett resultat av vad som tidigare skett. I den här undersökningen problematiserar och resonerar jag kring samtidens kriterier till historiska traditioner inom möbeltapetseraryrket. Primärt rör sig arbetet kring textila ytor och i detta fall möbelklädslar. Inledningsvis ges en kort bakgrund om inspiration och metod. Vidare följer undersökningens huvuddel där bakgrunden, inspirationen och metoden flätas samman med hjälp av frågeställningen: Hur kan man arbeta med ytan inom möbeltapetsering på fler sätt än vad man tidigare gjort och vidareutveckla arbetet med klädsel? Kan man ta tapetserarstilens tankar om dekoration/ytförändring till dagens ideal och i så fall hur?Avslutningsvis redovisas resultatet i undersökningen där metoden samt teknikproblematiken presenteras i form av ett antal slutprodukter.

Kliniska beslut i omvårdnad är många och svåra. Många sjuksköterskor känner osäkerhet i sin förmåga att fatta kliniska beslut. De senaste decennierna har vård och omsorgen utvecklats dramatiskt. Samtidigt som denna utveckling skett så har även kraven på vårdpersonal förändrats, större strävan efter kvalitet, ekonomiska besparingar och en strävan efter minskade vårdtider. Detta gör att dagens vårdpersonal måste ha en större förmåga till kritiskt tänkande.

SAMMANFATTNINGSYFTESyftet med vår uppsats är att belysa hur viktigt det är att låta barnen vara delaktiga ibeslut angående miljön i förskolan. Genom konkret inflytande på miljön lär de sig attbli demokratiska medborgare.BAKGRUNDBakgrunden inleds med historiska aspekter där vi tar upp hur förskolan grundadesoch hur synen på barnen såg ut då. Läroplanen för förskolan tas upp som en väsentligdel. Tidigare forskning handlar mycket om att det är bra för barnen att vara delaktigai frågor om miljön som de vistas i. Sist i bakgrunden har vi med Vygoskijs teori om detmänskliga medvetandet och Deweys teori om skolan och samhället.METODHär redovisar vi kvalitativa intervjuer som vi genomfört på pedagoger och barn i tvåförskolor.RESULTATStudien visar att barn och vuxna har olika tankar om barns inflytande.

Varje år producerar Hollywood flertalet filmer med utgångspunkt i historien och dessa formar den allmänna uppfattningen om historiska händelser och personer. Även i klassrummen har filmen hittat in och blivit en naturlig del av undervisningen för många historielärare. Det är dock, som tidigare forskning har visat, oklart huruvida dessa filmvisande lärare har en pedagogisk tanke bakom att trycka på Play. Denna uppsats syftar till att ge en bild av historielärares didaktiska syn på att visa film i undervisningen utifrån frågorna vad, hur och varför de gör det. Kvalitativa djupintervjuer efter en intervjuguide har genomförts med fem gymnasielärare.

Arbetets syfte är att tydliggöra och lyfta fram vikten av rörelse för barnets motoriska utveckling och dess inverkan på barnets inlärningsförmåga. Jag har utgått ifrån följande frågeställningar: Hur ser idrottslärarna på fördelningen av antalet undervisningstimmar i dagens skola? Är det så att aktiva barn har lättare för inlärning?Stämmer det att ökad fysisk aktivitet: * leder till bättre motorik? * ger piggare barn? * underlättar skolprestationer? Arbete inleds med en litteraturgenomgång där jag presenterar historiska aspekter vad gäller idrotten och bakgrundsfakta till barnens motoriska utveckling. Där finns också en presentation av undersökningar som visar på motorikens betydelse för barnen då det gäller inlärnig. Sedan följer min sammanställning av de enkäter som idrottslärarna svarat på.

Sammanfattningsvis kan åtagandena i uppsatsen kokas ned till följande: Dess syfte är att se till hur intermedialitet och bildspråklighet manifesterar sig i vinrecensionen samt hur dessa två fenomen interagerar i densamma. Frågan som söks besvaras är: Hur arbetar bildspråk för att uppnå god överföring mellan medier i en applicerad intermedialitet? Metoden för att besvara denna fråga utgår ifrån en jämförelse mellan vinrecensionens sätt att kommunicera med sin läsare och idéer från semiotiska kommunikationsmodeller angående hur betydelse överförs. Dessutom görs historiska utblickar angående intermedialitet och bildspråk i respektive kapitel, för att vinna hävd åt definitionerna i uppsatsen. Samtliga moment utförs i semiotisk anda, med fokus på språk och på de strukturer som styr sådana..

Användarna av extern redovisning fokuserar på framtiden medan traditionell redovisning baseras på historiska data. Amerikanska undersökningar visar att analytiker efterfrågar mer icke-finansiell information för att kunna göra bättre prognoser. Företagens årsredovisningar fungerar idag som informationsbärare och är ett viktigt beslutsunderlag för analytiker. Syftet med uppsatsen är att beskriva de svenska förhållandena vad det gäller redovisad och efterfrågad icke-finansiell information. Genom att studera svenska årsredovisningar samt tillfråga analytiker hur de ställer sig till icke-finansiell information har vi besvarat följande frågor.

Det råder brist på transparens och ansvarsutkrävande i många afrikanskaförvaltningar. Dessa demokrativärden är centrala för utveckling och de börinstitutionaliseras. Denna uppsats analyserar hur stigberoende och historiskafaktorer har varit avgörande för denna institutionaliserings framgång. Fyrafaktorers påverkan på transparens och ansvarsutkrävande undersöks. Dessa ärreformer och internationell påverkan, förvaltningens struktur, juridiska system ochinstitutionaliserad tillit.

Hur vi ordnar information påverkar hur vi serpå världen, och våra världsbilder påverkar isin tur hur vi väljer att ordna information. Det,tillsammans med frågorna om man kan hanterainformation utan att ordna den, och om mankan leva i en ständig omformulering av sinvärldsuppfattning, var utgångspunkten för dethär arbetet. Under processens fortskridandehar fokus mer och mer hamnat på människansmeningsskapande förmåga.Genom alltsammans löper broderiet.Jag har länge varit intresserad av hur vi förstårvärlden och vilka strategier vi har för att göravår verklighet begriplig. Vad vi väljer att se ochvad vi väljer att tro på. Vilka berättelser vi sersom sanna och vilka som är just berättelser.Ett nyhetsinslag, en vetenskaplig artikel elleren karta tilldelar vi hög trovärdighet.

Människan har använt sig av växter i medicinska syften sen begynnelsen. Men med senare tids vetenskap där man kan ta fram syntetiska medel har växter i många fall glömts bort. Genom att studera historiska medicinal växter finns det en möjlighet att hitta nya sätt att bota sjukdomar. De växter som har undersökts i studien är Malört, Dragon, Åbrodd och Gråbo som alla tillhör Artemisia släktet. De har alla haft en liknande användning genom historien främst vid problem i magen och tarmar. De kliniska studier som har gjort på de olika Artemisia- arterna har visat att de har en bevisad effekt.

Sjöherravälde, Corbetts teorier inom ramen för modern ubåtskrigföring.Studie om Corbetts teorier och hur de appliceras på modern ubåtskrigföring. Sjökrigets grunder beskrivs inledningsvis samt av Corbett sammanställda metoderna för etablerande, bestridande samt utövande av sjöherravälde och ubåten som vapen. Därefter följer en studie av historiska källor rörande modern ubåtskrigföring. I denna ingår Scapa Flow 1939, ubåtsstrid vid slaget om Atlanten och USAs sjöfartskrig mot Japan samt sänkningen av Belgrano och det inledande skedet av Falklandskriget 1982. Fokus ligger på de olika metoderna som Corbett beskriver för sjöherravälde: avgörande slag, blockad, fleet in being, försvar mot landstigning, sjöfartskrig, amfibieoperationer samt stödjande av expeditionsstyrkor. Med bakgrund i dessa utmynnar uppsatsen i en diskussion om modern ubåtskrigföring som i stor utsträckning verifierar Corbetts teorier..

Sammanfattning Historia blev ett kärnämne på gymnasiet 2011, vilket innebär att ämnet nu är obligatoriskt även på yrkesprogrammen. Syftet med föreliggande arbete har varit att kartlägga och analysera hittills gjorda erfarenheter av implementeringen av historia som kärnämne. Kartläggningen genomfördes vårterminen 2011 genom att fyra lärare som undervisar på den nya kärnämneskursen Historia 1a1 intervjuades. Det framkom att lärarna såg det som positivt att historia blivit ett kärnämne. Samtidigt menade de att Historia 1a1 har för få undervisningstimmar, vilket ansågs medföra svårigheter att ge eleverna förståelse för den historiska utvecklingen.

Aktierelaterade ersättningar skall från och med 1 januari 2005 redovisas enligt den nya redovisnings standarden IFRS 2. Standarden går ut på att incitamentsprogram skall redovisas som en kostnad i resultat räkningen. För att värdera incitamentsprogram baserade på optioner skall värderingsmodellen Black-Scholes användas. I modellen kan bolagen skatta volatiliteten relativt fritt, vilket skapar möjligheter att påverka kostnaden för optionsprogrammet. Med ledning av effektiva marknads hypotesen och Black-Scholes tar jag reda på om bolagen gör en skattning av volatiliteten som överensstämmer med den historiska volatiliteten, när de värderar sina optionsprogram.

Den här uppsatsen tar fasta på begreppet hållbar utveckling och dess mångsidiga betydelse. Hållbar utveckling är en del av innehållet i den svenska grundskolans geografiundervisning och förmedlas till eleverna genom bland annat sponsrade och förlagsutgivna läromedel. Syfte med studien är att analysera diskurser om hållbar utveckling som de artikuleras av olika sociala aktörer i sponsrade och förlagsutgivna läromedel producerade för undervisning i ämnet geografi, årskurs 7-9.Uppsatsen rör sig mellan det läroplansteoretiska forskningsfältet och forskning om utbildning för hållbar utveckling. Uppsatsen utgår från tidigare forskning om miljöundervisning, läromedelsforskning, forskning om sponsring i skolan och motsättningar i forskningsdebatten om hållbar utveckling.Studien är en diskursanalys som tar sin utgångspunkt i Laclau och Mouffes diskursteori. Det analyserade materialet är fyra förlagsutgivna läroböcker i geografi för årskurs 7-9 samt fyra sponsrade läromedel som behandlar hållbar utveckling och är riktade mot geografiundervisningen i årskurs 7-9.