Sökresultat:
881 Uppsatser om Historisk barnavćrd - Sida 41 av 59
Stig in! : gestaltningsförslag för entrĂ©er till Markaskogen - ett tĂ€tortsnĂ€ra naturreservat i Ărebro
Syftet med det hÀr arbetet Àr visa hur gestaltning kan
synliggöra natur. Syft et Àr sÄledes ocksÄ att visa pÄ hur
gestaltning kan öka vÀrdet pÄ natur genom att synliggöra
det.
Metoden har i detta arbete varit inventering pÄ plats
med fotografering, analys med inventering som stöd
och med tre olika analysmetoder som grund, en specifik
gestaltningsmetod, skissarbete i text och i bild samt inhÀmtande av kunskap och inspiration frÄn olika skriftliga, muntliga och i bild vÀrdefulla kÀllor.
Teoridelen av arbetet behandlar vad en entré Àr och dess
funktion. HÀr diskuteras ocksÄ vad naturen betyder för
mÀnniskan och vÄr syn pÄ denna. Det vilda stÀlls ofta
mot det ordnade bÄde i en allmÀn historisk kontext och
i landskapsarkitekturen. Hur vi skyddar och respekterar
naturen undersöks ocksÄ, vilket Àven kan ses i gestaltandet
av denna.
InformationsvÀrde i den svenska insynshandeln : En studie pÄ aggregerad insynshandel
Denna studie kartlÀgger om det Àr möjligt att med hjÀlp av svenska insynspersoners vÀrde-pappershandel prognostisera den svenska aktiemarknaden. Individuella insynspersoner har tidigare visats ha mer information kring enskilda företag Àn övriga aktörer pÄ en aktiemarknad och har vistats skapa överavkastning gentemot marknaden. Aggregerad insynshandel har tidi-gare visat sig ha ett positivt samband med framtida avkastning pÄ aktiemarknader.För att undersöka sambandet mellan svensk insynshandel och den svenska aktiemarknaden anvÀnder vi finansinspektionens insynslista som innefattar över 209 000 transaktioner av svensk insynshandel för perioden 1991-2013. Detta material undersöks tillsammans med hi-storiska indexvÀrden över tidsperioden och sambandet kartlÀggs med hjÀlp av OLS-regressioner. Vi undersöker Àven vad som driver sambandet mellan insynshandel och framtida avkastning, och vilket ekonomiskt vÀrde det finns i insynshandel som prognosinstrument.Resultaten visar pÄ att det finns ett statistiskt signifikant positivt samband mellan insynshan-del och framtida avkastning pÄ den svenska aktiemarknaden.
Ăr forskarnas syn pĂ„ mĂ€tning anvĂ€ndbar? : En fallstudie av verksamhetsstyrning i företaget Craelius
Att styra och kontrollera verksamhet blir allt viktigare i den hÄrda internationella konkurrens som rÄder. Genom att mÀta verksamheten fÄr företag information, som kan omvandlas till att skapa kunskap för att förstÄ och förbÀttra verksamheten. MÀtningen mÄste bÄde innefatta finansiella och ickefinansiella variabler. Problemet med mÀtning Àr att den har kritiserats för att vara för historisk, dvs ser mer bakÄt pÄ vad som har hÀnt. Det Àr dÀrför viktigt att företag utvecklar mÀtning till att vara mer framÄtsyftande.
Uppskattning av produktionstidsspann och kapacitet : En simuleringsbaserad studie för att uppskatta satsstorlekars pÄverkan pÄ ett produktionsflödes kapacitet
MÄleriet Chassi pÄ Scania CV AB i SödertÀlje Àr en stödenhet som producerar kundanpassade artiklar till huvudproduktionslinan. EfterfrÄgan pÄ dessa artiklar har varit och Àr högre Àn MÄleriet Chassis kapacitet. Detta har lett till att lastbilar som skulle producerats vid anlÀggningen i SödertÀlje har producerats pÄ andra fabriker inom Scania koncernen. DÀrför önskar ledande personal pÄ MÄleriet Chassi att öka kapaciteten utan nÄgra större investeringar. SÄledes har detta examensarbete fokuserat pÄ att identifiera ett förbÀttringsförslag som ökar kapaciteten.För att lyckas öka kapaciteten har fokus legat pÄ att identifiera bÀttre regler för bestÀmmande av satsstorlekar.
Den pÄbörjade interaktiviteten : En fallstudie av Socialdemokraternas anvÀndande av och strategiska arbete med Facebook
Human Resources (en benÀmning för personalarbetet) Àr ett yrke som idag blir allt populÀrare. Trots detta visar statistik att en majoritet av kvinnor bÄde studerar och arbetar med personalfrÄgor. Studien har dÀrför som syfte att undersöka varför Human Resources branschen har en ojÀmn könsfördelning. Detta görs genom en historisk inblick i branschens utveckling i relation till samhÀllets förÀndringar, dÀr en analys av texter ger en bild av dagens personalarbete. De teoretiska utgÄngspunkterna bestÄr dels av socialkonstruktivism och dels av begreppen mjuk och hÄrd Human Resources Management.
Samuel Pepys dagbok ĂversĂ€ttning och översĂ€ttningsanalys av en historisk text
I denna uppsats genomförs en översĂ€ttning av ett antal avsnitt ur Samuel Pepys dag-Âbok frĂ„n den engelska restaurationsepoken, varefter översĂ€ttningen analyseras medsĂ€rskilt fokus pĂ„ de specifika svĂ„righeter som kan uppstĂ„ med anledning av att textenĂ€r hĂ€mtad frĂ„n en Ă€ldre tidsepok. Som mĂ„lgrupp för översĂ€ttningen antas en publikmed intresse för historia pĂ„ populĂ€rvetenskaplig nivĂ„.Analysen av översĂ€ttningen har ett tvĂ„delat syfte: för det första att undersökaolika möjligheter att anpassa mĂ„ltexten till att i nĂ„gon mĂ„n Ă„terspegla att kĂ€lltextenĂ€r ett historiskt dokument, och för det andra att analysera de olika svĂ„righeter somhar att göra med att sprĂ„kbruket reflekterar ett samhĂ€lle dĂ€r institutioner, yrken, ter-Âmer, seder och bruk osv. Ă€r helt andra Ă€n samtidens.Som ett stöd för analysen genomförs en ytterligare analys av översĂ€ttningen enligtVinay och Darbelnets lingvistiskt grundade modell för översĂ€ttningsstrategier.Genom analysen identifieras ett antal grammatiska, stilistiska och lexikala möjlig-Âheter för att lĂ„ta texten Ă„terspegla en Ă€ldre stil. Dessutom identifieras och klargörs ettantal svĂ„righeter vid översĂ€ttning av begrepp inom olika omrĂ„den, med förslag tillhur dessa kan lösas. Ett resonemang förs kring hur expliciteringar och fotnoter tillstöd för lĂ€saren lĂ€mpligen görs för denna typ av text.Analysen enligt Vinay och Darbelnets schema visade pĂ„ en relativt hög anvĂ€nd-Âning av översĂ€ttningsprocedurer som inte enbart innebĂ€r förĂ€ndringar pĂ„ strukturellnivĂ„, utan som Ă€ven inbegriper pragmatiska modifikationer.
VÀrdet av förvaltningsrevision
Syftet med denna uppsats Ă€r att utreda om förvaltningsrevision tillför nĂ„got vĂ€rde eller om det bara Ă€r en historisk kvarleva som innebĂ€r en extra kostnad för företagen.För att uppfylla uppsatsens syfte skapade vi en egen teori om förvaltningsrevisionens vĂ€rde. Denna teori kretsar kring relationerna VD ? Styrelse, VD/Styrelse ? Ăgare, VD/Styrelse ? Bank och VD/Styrelse ? Staten. För att undersöka riktigheten i vĂ„r teori gjordes dels en intervjuundersökning och dels en enkĂ€tundersökning pĂ„ Internet.VĂ„r undersökning visar pĂ„ att förvaltningsrevisionen frĂ€mst riktas till externa aktieĂ€gare. Ăven leverantörer, banker och staten framhĂ„lls som intressenter till förvaltningsrevisionen.
Att minröja eller inte minröja ... : en potentiell svaghet i USA:s offensiva bluewater förmÄga vid etablerande av sea control i litorala havsomrÄden
Minan Àr en av de mest kostnadseffektiva formerna av marin krigföring. Minor Àr smÄ,billiga i anskaffning, krÀver en liten grad av underhÄll och kan lÀggas ut frÄn i stort settvilken plattform som helst. Minor kan anvÀndas bÄde i strategiskt, operativt och taktisktsyfte, i avsikt att begrÀnsa en motstÄndare tillgÄng till specifika omrÄden. Minor kan ocksÄanvÀndas som försvar av specifika högvÀrdiga objekt, för att förÀndra militÀrgeografin ochförsvara hamnar, basomrÄden m.m. Att möta och neutralisera minor krÀver insats ochanstrÀngning som ej stÄr i proportion till motstÄndarens insats.
Bevarandeplan för Stenshamn och UtlÀngan i Karlskrona skÀrgÄrd - att skydda en kulturmiljö med hjÀlp av omrÄdesbestÀmmelser
I det hÀr examensarbetet har jag studerat hur man kan skydda en kulturmiljö med
hjÀlp av planinstrumentet omrÄdesbestÀmmelser.
Bakgrunden till arbetet: Den Ăstra skĂ€rgĂ„rden i Karlskrona kommun bestĂ„r av fem
bebyggda öar, dÀr Stenshamn och UtlÀngan Àr tvÄ av dessa. Gemensamt för dem Àr
att de utgör kulturmiljöer som bör bevaras och skyddas för framtiden. De Àr
ocksÄ utpekade som riksintresse för kulturmiljövÄrden. För att skydda dessa
föreslÄs, i den fördjupade översiktsplanen för Karlskrona kommun betrÀffande
skÀrgÄrden antagen 1999, att omrÄdesbestÀmmelser bör upprÀttas.
Torg i Uppsala : en historisk studie av Stora torget, Gamla torget, Fyristorg, S:t Eriks torg och Riddartorget
Uppsatsen handlar om Uppsalas torg ur ett historiskt perspektiv. Torg Àr viktiga platser i staden och har Àven varit det historiskt sett. De har fungerat som mötesplatser, rÄdplatser, marknadsplatser med mera, Àven viktiga symboliska och monumentala platser. Uppsala Àr en gammal stad och har mÄnga olika torg som ser olika ut pÄ centrala platser och dessa torg ville jag titta nÀrmare pÄ. I dag har de flesta av dessa torg ett inslag av trafik och jag ville undersöka hur lÀnge det varit sÄ eftersom det Àr ett dominerande inslag pÄ mÄnga av dem.
Torgen ses oftast som mellanrum i staden nÀr man ser pÄ kartor och Àven om det Àr viktiga platser för mÀnniskorna finns det oftast inte sÄ mycket nedskrivet om dem.
Sjuksköterskan och lönen: FrÄn uppoffring till uppror
Sjuksköterskeyrket prÀglades tidigt av kyrkans tanke om ett kall. LönefrÄgan var lÀnge tabu eftersom yrket ansÄgs vara ett barmhÀrtighetsverk. Sjuksköterskeyrket fick omgÄende en renodlad kvinnodominans och har fortfarande 90 % kvinnliga yrkesutövare. VÄrdande har lÀnge setts som en kvinnlig egenskap och synen pÄ yrket har starka kopplingar till kvinnligt genus. VÄren 2011 startade studenter ett medialt uppmÀrksammat uppror med syftet att höja ingÄngslönen för nyexaminerade sjuksköterskor.
Jakten pÄ den försvunna stadsmÀssigheten
Jakten pÄ den försvunna stadsmÀssigheten
Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vad fenomenet stadsmÀssighet
innebÀr och att dÀrmed fÄ en djupare förstÄelse för detta stadsbyggnadsfenomen
och som följd av detta pÄ ett bÀttre sÀtt kunna handskas med det i diskussion
och praktiskt planeringsarbete. Examensarbetet belyser vad ett stadsmÀssigt
byggande
innebÀr enligt vissa betydelsefulla tadsbyggnadsteoretiker. Finns det skÀl att
bygga stadsmÀssigt och vad finns det för faktorer som försvÄrar möjligheterna
att skapa stadsmÀssiga stÀder? Vidare presenteras tre svenska
stadsbyggnadsprojekt
dÀr stadsmÀssighet har stÄtt i centrum. Arbetet baseras pÄ litteraturstudier
samt studiebesök.
Examensarbetet börjar med en kortfattad begreppsgenomgÄng dÀr begreppen stad,
stadsmÀssighet, urban och urbanitet diskuteras.
Pottholmen- omgestaltning av en historisk miljö
Ămnet för kandidatarbetet Ă€r Pottholmen i Karlskrona. Pottholmen Ă€r en ö med en lĂ„ng historia, som alltid har varit lĂ€nken mellan Trossö och fastlandet. Transportfunktionerna, med Ăsterleden, BorgmĂ€starekajen och JĂ€rnvĂ€gsstationen, dominerar ön och skapar barriĂ€rer vilket gör att tillgĂ€ngligheten för oskyddade trafikanter (fotgĂ€ngare och cyklister) Ă€r dĂ„lig. PĂ„ Pottholmen idag finns ett antal olika verksamheter men fĂ„ bostĂ€der och bebyggelsen Ă€r utspridd. Arbetets syfte Ă€r att göra ett planförslag för Pottholmen i Karlskrona.
Plats för vem? - en problematisering över personlighetsuttrycken i dagens platsannonser
Att söka arbete idag kan vara en komplicerad och frustrerande process. Mycket vikt ligger i vem du Àr som person och inte bara i vilka meriter eller vilken utbildning du har. Det finns dessutom olika förutsÀttningar för dig att bli anstÀlld beroende pÄ vilken grupp i samhÀllet du tillhör. För arbetsgivarna ligger det bÄde tid och pengar i att skaffa nya medarbetare. Dessutom Àr det viktigt att hitta rÀtt person till jobbet dÄ det kan bli kostsamt att anstÀlla ?fel?.
Sjuksköterskans roll i psykiatrisk vÄrd i Sverige ur ett historiskt perspektiv : ? en deskriptiv litteraturstudie med kvalitativ ansats
Bakgrund: Kunskapen om sjuksköterskans roll i psykiatrisk vÄrd ur ett historiskt perspektiv, Àr begrÀnsad. Beskrivningen av den psykiatriska omvÄrdnaden Àr sparsam, det Àr dÀrför viktigt att belysa sjuksköterskans omvÄrdnadsroll i den psykiatrihistoriska utvecklingen i Sverige.Syfte: Att ur ett historiskt perspektiv beskriva psykiatrisk omvÄrdnad och sjuksköterskans roll i psykiatrisk vÄrd.Design: Deskriptiv litteraturstudie med kvalitativ ansatsMetod: Litteratur i form av akademiska avhandlingar, antologier och lÀroböcker som identifierats via universitetsbiblioteks katalogen Disa. Insamlad data har analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: PÄ medeltiden ansÄgs sjukdomen som en förtrollning. Fram till 1800- talet var det prÀsten som behandlade de psykiskt sjuka. PÄ 1800- talet kom de första centralhospitalen och det var diakonnisor som tog hand om patienterna.1900- talet första hÀlft arbetade sjuksköterskorna i en ledande befattningar.