Sökresultat:
881 Uppsatser om Historisk barnavćrd - Sida 42 av 59
Bevarandeplan för Stenshamn och UtlÀngan i Karlskrona skÀrgÄrd : att skydda en kulturmiljö med hjÀlp av omrÄdesbestÀmmelser
I det hĂ€r examensarbetet har jag studerat hur man kan skydda en kulturmiljö med hjĂ€lp av planinstrumentet omrĂ„desbestĂ€mmelser. Bakgrunden till arbetet: Den Ăstra skĂ€rgĂ„rden i Karlskrona kommun bestĂ„r av fem bebyggda öar, dĂ€r Stenshamn och UtlĂ€ngan Ă€r tvĂ„ av dessa. Gemensamt för dem Ă€r att de utgör kulturmiljöer som bör bevaras och skyddas för framtiden. De Ă€r ocksĂ„ utpekade som riksintresse för kulturmiljövĂ„rden. För att skydda dessa föreslĂ„s, i den fördjupade översiktsplanen för Karlskrona kommun betrĂ€ffande skĂ€rgĂ„rden antagen 1999, att omrĂ„desbestĂ€mmelser bör upprĂ€ttas.
LEDARSKAP- en uppsats om skolledares syn pÄ sitt eget ledarskap
Syftet med min uppsats Àr att belysa hur skolledare reflekterar kring sitt ledarskap. De frÄgestÀllningar jag anvÀnt mig av Àr: Hur upplever skolledarna att deras ledarskap har konstruerats? Hur reflekterar skolledarna kring sitt ledarskap? Vad upprÀtthÄller skolledarnas vision och vilja att leda?
Jag har genom kvalitativ metod intervjuat fyra skolledare i vÀstra Sverige om deras ledarskapssyn. Alla fyra Àr skolledare för gymnasieskolan och alla har samhÀllsprogrammet som sitt ansvarsomrÄde.
Jag utgÄr frÄn ledarskapsforskning som visar pÄ en historisk förÀndring i synen pÄ ledarskap och pÄ ledaren.
Ledarskap - en uppsats om skolledares syn pÄ sitt eget ledarskap
Syftet med min uppsats Àr att belysa hur skolledare reflekterar kring sitt ledarskap. De frÄgestÀllningar jag anvÀnt mig av Àr: Hur upplever skolledarna att deras ledarskap har konstruerats? Hur reflekterar skolledarna kring sitt ledarskap? Vad upprÀtthÄller skolledarnas vision och vilja att leda?
Jag har genom kvalitativ metod intervjuat fyra skolledare i vÀstra Sverige om deras ledarskapssyn. Alla fyra Àr skolledare för gymnasieskolan och alla har samhÀllsprogrammet som sitt ansvarsomrÄde.
Jag utgÄr frÄn ledarskapsforskning som visar pÄ en historisk förÀndring i synen pÄ ledarskap och pÄ ledaren.
Plats för vem? - en problematisering över personlighetsuttrycken i dagens platsannonser
Att söka arbete idag kan vara en komplicerad och frustrerande process. Mycket vikt ligger i vem du Àr som person och inte bara i vilka meriter eller vilken utbildning du har. Det finns dessutom olika förutsÀttningar för dig att bli anstÀlld beroende pÄ vilken grupp i samhÀllet du tillhör. För arbetsgivarna ligger det bÄde tid och pengar i att skaffa nya medarbetare. Dessutom Àr det viktigt att hitta rÀtt person till jobbet dÄ det kan bli kostsamt att anstÀlla ?fel?.
Religionsundervisningen i gymnasieskolan : ett verktyg för att förstÄ andra mÀnniskor
 Efter reformationen lÄg Luthers lilla katekes till grund för folkundervisningen. Under 1800-talet började dock kritik mot den ensidiga undervisningen dyka upp, bÄde av pedagogiska, men ocksÄ av ideologiska skÀl (Skolverket 2009). Detta hade en viss pÄverkan och i 1919 Ärs undervisningsplan sÄgs Luthers lilla katekes som en historisk handling som representerade den tiden, dÄ den utkom. Nu fick istÀllet Nya testamentets Bergspredikan en centralt viktig roll som utgÄngslÀge för att reflektera över vÀrdegrundsfrÄgor i undervisningen.1951, efter att religionsfrihetslagen införts, uppkom en del frÄgor angÄende vilken kristendomsundervisningens roll skulle vara. Grunden för religionsundervisningen under 1960-talet var att den skulle vara objektiv, saklig och allsidig.
Herr pedagog : En essÀ om en manlig pedagogs förhÄllning till generaliseringar i en kvinnodominerad miljö
Min essÀ handlar om de erfarenheter jag har som manlig pedagog i förskolan och hur de har pÄverkat mig som manlig pedagog inom förskolan och mina sjÀlvupplevda hÀndelser som pÄverkat mig i min yrkesroll. Den gemensamma nÀmnaren i mina upplevda hÀndelser jag beskriver Àr att jag möter tankar om den manliga pedagogen som en förmedlare av vÀrden som antingen ses som goda, eller som hot. Mitt dilemma handlar om att jag som manlig pedagog fÄr förhÄlla mig till generaliseringar om mÀn som potentiella pedofiler men ocksÄ generaliseringar om mannen som normskapande och auktoritÀr aktör i en kvinnodominerad miljö. Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att problematisera och synliggöra olika perspektiv pÄ manliga pedagoger inom förskolan. Min essÀ strÀcker sig över en tidsperiod frÄn slutet av 1990-talet fram till idag.Uppsatsen Àr skriven i en vetenskaplig essÀform.
Unga japaners sprÄk i fiktion och verklighet.
Denna undersökning tar itu med unga japaners sprÄk wakamono kotoba. Wakamono kotoba bestÄr av nyskapande ord och majoriteten av orden har spridits genom massmedia. Det har gjorts mÄnga undersökningar om denna sprÄkmÄngfald. Ett resultat av forskningen Àr boken Wakamono kotoba ni mimi wo sumaseba skriven av Yamaguchi (2007). DÀr kategoriserar författaren in wakamono kotoba i nio olika delar.
KarriÀrstrategier : En studie om vilka strategier som anvÀnds av kvinnor och mÀn för att nÄ en framgÄngsrik karriÀr
Ledarskap Àr ett omdebatterat omrÄde dÀr normer och vÀrderingar förenas med förestÀllningar över hur en framgÄngsrik chef ska vara. FörestÀllningar framkallar olika strategiska tillvÀgagÄngssÀtt för karriÀrister som vill nÄ chefspositioner. Uppsatsens syfte Àr att skapa en förstÄelse för de faktorer som hjÀlper fram manliga och kvinnliga karriÀrister att nÄ hierarkiskt avancemang. Sammantaget inom offentlig och privat sektor bestÄr 72 procent av manliga chefer och 28 procent av kvinnliga chefer. I offentlig sektor Àr chefspositionerna relativt könsmÀssigt jÀmnfördelat, men ju högre upp i hierarkin man kommer desto mer homogeniserad blir maktfördelningen.
Ăr ett kraftigt prisfall pĂ„ bostadsmarknaden i Stockholmsregionen rimligt i framtiden? : En analys av olika indikatorer
Bostadsprisutvecklingen i Stockholmsregionen har de tvÄ senaste decennierna varit mycket kraftig och frÄn mÄnga hÄll diskuterats omfattande huruvida detta Àr en vÀxande bubbla och nÀr denna kommer spricka. Utöver detta har tendenser till högre belÄning och fler hushÄll med rörlig rÀnta noterats i Storstockholm. Med detta följer en högre rÀntekÀnslighet, dÀr prisuppgÄngar ger hushÄllen stora tillgÄngsökningar medan ett prisfall skulle leda till en anstrÀngd situation pÄ Stockholms bostadsmarknad som implicit skulle pÄverka det monetÀra systemet. Uppsatsen Àr dÀrför skriven för att framstÀlla argument till varför prisbilden kan förÀndras pÄ olika sÀtt.Begreppet "bubbla" kan skilja sig beroende pÄ vem som tillfrÄgas och det finns dÀrför flera perspektiv nÀr man diskuterar bubblor. Uppsatsen avser analysera historisk statistik, studera rapporter frÄn institut och forskare samt att försöka se tidigare bostadsbubblor.
FrÄn F till A : En ny betygsskala för grundskolan
I föreliggande uppsats jÀmförs karaktÀrsdragen i den vetenskapliga bedömningsdiskursen med den politiska och offentliga diskursen utifrÄn frÄgorna: vad talas det om och vad talas det inte om nÀr det gÀller: elevers prestation och motivation, utvÀrdering av skolan, tydlighet/ rÀttvisa, lÀrande/examination/undervisning samt urval? FrÄgorna stÀlls till de lÀsta texterna inom de valda diskurserna. LÀroplansteori har anvÀnts som begreppsligt verktyg och till att synliggöra talet om en flergradig betygsskala. JÀmförelsen av karaktÀrsdragen visar att bÄda diskurserna talar om en upplevd ökad motivation, prestation, tydlighet och rÀttvisa. Samtidigt rapporteras i den vetenskapliga bedömningsdiskursen om en ökad stress, svÄrigheter att sprÄkligt uttrycka kunskapskrav och kriterier för sex betygssteg samt att variera examinationsformerna och samtidigt bedöma enligt en sexgradig skala. Det talas i bÄda diskurserna om en oro för ytinlÀrning och en större fokusering pÄ detaljer, Àven om detta mest syns i den vetenskapliga bedömningsdiskursen.
TrÀdvÄrd i historiska landskapsparker : TillvÀgagÄngssÀtt för att bevara Àldre trÀd i historiska parker. Exemplet Axmar bruk landskapspark.
BaljvÀxter kan utgöra ett hÀlsosamt och klimatvÀnligt alternativ till kött. Med lÀmpliga tillagningsmetoder utgör deras innehÄll av osmÀltbara Àmnen inget problem. I dagslÀget importeras den största delen av fÀrska och torkade baljvÀxter som konsumeras i Sverige. En ökad inhemsk ekologisk yrkesodling av baljvÀxter skulle föra med sig fördelar i form av minskad anvÀndning av gödningsmedel och gynnande effekter i ett vÀxelbruk. I Sverige odlas i stort sett bara Àrter och bruna bönor som livsmedel.
Vad Àr idrott och hÀlsa? : En diskursanalys av meningserbjudande i idrott och hÀlsa.
Studiens syfte Àr att identifiera och diskutera meningserbjudande i form av institutionella förutsÀttningar för meningsskapande i idrott och hÀlsa. Genom en kritisk diskursanalys identifieras och prövas Quennerstedts Àmnesdiskurser i idrott och hÀlsa. Sedan problematiseras eventuella skillnader mellan denna studiens och Quennerstedts kÀllor.TvÄ olika kÀllor anvÀnds för att uppfylla studiens syfte och svara pÄ frÄgestÀllningarna. Den ena kÀllan bestÄr av lÀrares synpunkter pÄ ett utkast till kursplanerna i Lgr11 frÄn hösten 2009. Den andra kÀllan innefattar fÀrdiga kursplanen för idrott och hÀlsa i Lgr11, samt dess kommentarmaterial.
Samisk kost och hÀlsa, mat hos ursprungsfolk : - en litteraturstudie.
Mellan Är 1984-2000 ökade andelen aktieÀgare bland Sveriges befolkning markant, frÄn 29 till 80 %, för att mellan Är 2000 och 2008 ligga stabilt runt 80 %. DÄ allt fler fÄr sin inkomst frÄn kapital och inte endast frÄn arbete borde detta leda till nya normativa förestÀllningar kring vÀlfÀrdsstatens utformning och finansiering. Studien jÀmför kvantitativa studier kring utbredningen av aktieÀgandet och attityder till vÀlfÀrdsstatens institutioner och premisser mellan Ären 1984-2008. Med aktieÀgande avses en inkluderande definition av bÄde direkt Àgande av enskilda aktieposter samt innehav av fondandelar, sÄsom pensionsfonder. Studiens primÀra hypotes Àr att ökat aktieÀgande leder till mer negativa attityder till vÀlfÀrdsstaten.
ANNAT SOCIALT NEDBRYTANDE BETEENDE ?LVU; beskrivningar av sociala problem utifrÄn kön
Uppsatsen behandlar hur sociala problem konstrueras och förstÄs vid behandlingen av LVU-Àrenden (LVU, Lag med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga), med fokus pÄ Àrenden som grundas pÄ en ungdoms ?annat socialt nedbrytande beteende? enligt §3. Den syftar ocksÄ till att klarlÀgga hur socialsekreterares förestÀllningar om och beskrivningar av kön, könsskillnader, beteende, sexualitet, utsatthet, normer och normbrott ser ut. Uppsatsens teoretiska grunder Àr socialkonstruktionistisk teori, samt teorier om (socialt) kön. Den har en kvalitativ och hermeneutisk inriktning.
Veckodagseffekten pÄ Stockholmsbörsen
Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det förekommer en veckodagseffekt pÄ Stockholmsbörsen och hur denna ser ut. Vidare Àr det intressant att undersöka om den har förÀndrat över tiden, samt om olika mÄnader pÄvisar olika effekter. Om marknaden pÄvisar en veckodagseffekt kommer vi att undersöka huruvida det Àr möjligt att generera överavkastning i framtiden genom att utnyttja den historiska effekten. Metod: Uppsatsen utgÄr ifrÄn den deduktiva ansatsen. Denna ansats innebÀr en arbetsgÄng som börjar med teori och hypotesformulering samt avslutas med en slutsats och eventuellt omformulering av den ursprungliga teorin.