I uppsatsen undersöks Le Corbusiers L'Esprit Nouveaupaviljong på Parisutställningen 1925, som en utställningspaviljong bland många andra. En historisk utblick bidrar till att bättre förstå det franska samhället under 1920-talet och därmed också till att sätta in både Parisutställningen och L'Esprit Nouveaupaviljongen i en större kontext. Parisutställningen kan räknas till samma tradition som de stora världsutställningarna som hölls runt om i världen från mitten på 1800-talet varför också de franska världsutställningarna och utställningsarkitektur i allmänhet studeras. Vidare beskrivs utställningsområdet liksom arkitekturen, både den på utställningen dominerande stilen och den mindre representerade modernismen samt hur utställningsarkitekturen, framförallt den moderna, diskuterades i pressen under samtiden.L'Esprit Nouveaupaviljongen beskrivs detaljerat, liksom dess placering på utställningsområdet, samt hur den stilmässigt förhöll sig till den övriga utställningsarkitekturen. Le Corbusiers texter, i första hand hämtade från hans bok Vers une architecture, bidrar till att förstå vilka teoretiska ställningstaganden som ligger bakom byggnaden.

Denna uppsats behandlar Gödels ofullständighetsteorem. Jag redogör för Gödels bevis av teoremen med hans ursprungliga terminologi, som jag också konkretiserar genom egna exempel. I uppsatsen visar jag även att Gödel begår ett misstag som gör att hans bevis för ofullständighetsteoremen formellt sett inte håller (även om bevisidén inte påverkas). Jag har inte kunnat finna att detta misstag har påtalats i litteraturen, så det är möjligt att denna uppsats utgör ett bidrag till debatten. Vidare omformulerar jag Gödels resonemang på ett sådant sätt att (de nya) bevisen håller, förutsatt att det inte finns något annat misstag som ingen ännu har upptäckt.

Uppsatsen ämnar att 1. Utföra en nykritisk analys av dikten ?Konferensman? av Birger Sjöberg, 2.Etablera och diskutera begreppet bildorienterad modernism, 3. identifiera ?Konferensman som ettuttryck för bildorienterad modernism.

Syfte Detta examensarbete är en studie i hur väl olika ordinlärningssätt är representerade i två kapitel i vardera två läroböcker och vad lärarens roll i språkundervisningen blir i förhållande till de två läroböckerna. Metod Undersökningen bygger på en forskningsdel med teorianknytning om ordinlärning och en analys av innehållet i de utvalda kapitlen i de två läroböckerna. Analysen utförs genom närläsning för att undersöka hur väl läroböckerna stämmer överens med den forskning som har granskats om ordinlärning. Resultat Undersökningen visar att läroböckerna brister i uppfångandet av alla elever med olika inlärningsstrategier och studietekniker. Samt att det blir lärarens uppgift att tillgodose eleverna med information om olika sätt att studera ord, om vikten av uppföljning, dialog, och variation i språkundervisningen..

Syftet med min uppsats har varit att undersöka mönster som binder samman normen, barnet och döden i Tim Burtons verssamling The melancholy death of Oyster boy and other stories. Detta gör jag med hjälp av en tematisk och komparativ metod för att undersöka motivet konflikten mellan barnet och samhället i boken i jämförelse med traditionell och subversiv barnlitteratur. Jag inleder med en översikt av hur konflikten mellan barnet och samhället sett ut i barnlitteratur, där drar jag även paralleller till Burtons bok. Därefter gör jag en analys av relationen mellan föräldrarna och barnen i boken i jämförelse med subversiv och traditionell barnlitteratur, för att visa på hur detta motiv kommer fram i Burtons bok. Jag går sedan över till att diskutera relationen till andra karaktärer, samt barnet och normen, för att sedan avsluta med en översikt av motivet döden i barnlitteratur och hur detta motiv framkommer i Burtons berättelser..

I detta examensarbete analyseras den ryska kompositören Nikolai Medtners Sonata Reminiscenza Op. 38 no. 1 från ett harmoniskt, motiviskt och strukturellt perspektiv. Denna analys innefattar också reflektioner kring några av författarens interpretationsmässiga val. Syftet med studien är att undersöka hur styckets form och harmonik kopplar det samman såväl med den klassiska kompositionskonstens regler som med Medtners artistiska/poetiska mål.

I vårt arbete har vi undersökt inställningen till och kunskapen om pedagogiskt drama hos fyra slumpvis utvalda pedagoger i förskola och grundskolans tidigare år. Vi har även undersökt om de använder sig av det i sin verksamhet, hur de i så fall använder sig av det och om de är medvetna om att det är pedagogiskt drama de använder sig av. Vi har också haft för avsikt att försöka tydliggöra för läsaren vad pedagogiskt drama innehåller. Vår undersökning har vi gjort med hjälp av kvalitativa djupintervjuer med de fyra pedagogerna. I vår litteraturgenomgång definierar vi först orden drama och pedagogiskt drama för att göra innebörden av dessa ord tydliga och förståliga.

Det här arbetet är en studie av fysikläroböcker och teorier om hur lärande går till. Jag har undersökt två lärandeteorier som haft inverkan på skolan och dess utveckling, nämligen behaviorismen och konstruktivismen, och försökt utröna hur de kan komma till uttryck i en fysiklärobokstext. De olika teorierna skiljer sig i grunden åt, men i sin framställning kan de ändå likna varandra. Det är därför svårt att koppla ett visst sätt att skriva en lärobok på till en viss syn på lärande.Jag har också sett på om och hur dessa lärandeteorier kommer till uttryck i fem olika fysikläroböcker, där den äldsta är utgiven 1848 och den nyaste är från 1997. Jag har där upptäckt både likheter och olikheter mellan alla böcker.

Syftet med denna uppsats är att analysera Aftonbladets och Expressens rapportering av Haiti under en specifik historisk tidpunkt och undersöka om och i så fall på vilka sätt postkoloniala diskurser om Väst och De Andra präglar denna rapportering. Det empiriska materialet består av 99 artiklar som alla berör jordbävningskatastrofen i Haiti och som publicerats i Expressen och Aftonbladet under tidsperioden 13 januari 2010 till och med 22 januari 2010.Uppsatsens analyser visar att det universalistiska likhetsideal som merparten av artiklarna appellerar till är samma likhetsideal som samtidigt konstruerar Haiti som annorlunda och haitierna som De Andra. Det blir tydligt hur motsägelsefulla resonemang får mening genom eurocentriska dikotomier mellan västerländsk överordning och haitisk underordning. Föreställningar om ett rationellt, civiliserat, pålitligt och godhjärtat Väst tillåts att frodas i relation till ett Haiti iscensatt som passivt, farligt, korrumperat, opålitligt och laglöst. Bistånd, hjälparbete och militära interventioner framställs därför inte bara som en direkt aktion för att hjälpa de drabbade av jordbävningen utan också som ett medel för att hjälpa Haiti in i civilisationen med universalistiska värden och en utopisk självbild som ledstjärna..

Detta arbete tar sin utgångspunkt i den eviga spänningen mellan individ och kollektiv. Genom att ge en historisk genomgång av det sociokulturella perspektivet och det kognitivistiska perspektivet blir det tydligt vilka influenser som präglar varje perspektivs syn på lärande. Syftet med uppsatsen är att göra en jämförande studie mellan ett individfokuserat och ett kollektivfokuserat perspektiv på lärande och genom en textanalys av en text inom respektive perspektiv har detta gjorts. Vidare har jag utfört en kvantitativ enkätstudie som gick ut till 35 lärare som arbetar inom grundskolan, högstadiet och gymnasiet. Enkäten har dock tillämpats och analyserats på ett kvalitativt sätt då detta bättre betjänade mitt syfte.

Den här uppsatsen är en undersökning av hur det introverta persolighetsdraget gestaltas i den brittiska tv-serien Sherlock (2010-) och huruvida den reproducerar en stereotyp syn på introverta personer. Detta gjordes med en narrativ analys av huvudkaraktärerna med utgångspunkt i teorier om narratologi, konstruktiom av karaktärer, representation, stereotyper och hegemoni. För att få en definition på vad det innebär att vara introvert applicerar vi teorier om personlighetspsykologi på de fiktiva karaktärerna. I den stereotypa gestaltningen av en introvert karaktär i populärkultur framställs dennes introverta personlighetsdrag som någonting negativt. Dessa karaktärer saknar ofta karisma och blir tråkiga och intetsägande.

Mjölkavkastningen hos korna har under lång tid legat högre i Halland än i Skåne. Enligt en historisk undersökning som genomfördes i studien har halländska kor haft högre avkastningsnivå de senaste 15 åren. Syftet med studien var att undersöka om det finns några regionala skillnader och förklaringar till varför Hallands mjölkföretagare har en högre mjölkproduktion än Skånes mjölkföretagare. Besättningar ifrån Svensk Mjölks kokontrollregister valdes ut slumpmässigt i Skåne och Halland för intervjuer baserat på ett frågeformulär och beräkning av endagars foderstatskontroll i fodervärderingsprogrammet Norfor. Dessutom skickades ett frågeformulär ut till de lokala husdjursföreningarna, Skånesemin och Växa för att jämföra deras arbetssätt.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mediers gestaltning av mat och matlagning reproducerar livsstilar och identiteter. De senaste åren har mat börjat förekomma alltmer frekvent i olika medier. Varje dag släpps en ny bok om matlagning i Sverige, när vi bläddrar bland kanalerna på tv:n visas nästan alltid någon form av matlagningsprogram och i affären syns rader av matmagasin i tidningsställen.I genomförandet av vår undersökning har vi valt att använda oss av identifikationsteorin och teorin om användarperspektivet. För att göra detta har vi gjort en kvalitativ textanalys av artiklar ur två svenska tidningar, Dagens Nyheter och Allt om mat. Med hjälp av ett kodschema har varje artikel analyserats på både makro- och mikronivå.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka grammatiska strukturer i andraspråksutvecklingen som är mest relevanta vid bedömning av elevtexter på gruppnivå. Resultaten i studien bekräftar att det är möjligt att följa grammatisk utveckling genom att fokusera på utvalda grammatiska strukturer. En jämförelse av de resultat som framkommer genom bedömningsmaterialet performansanalys och resultaten i det i studien framtagna bedömningsmaterialet visar att informationen gällande de utvalda strukturerna överensstämmer. Performansanalys används vid bedömning av individuell språkutveckling medan det i studien framtagna bedömningsmaterialet kan användas för screening/bedömning av elevergruppers utveckling..

SammanfattningStudiens syfte var att undersöka förskolans dokumentation utifrån relationen till barnet, verksamheten och det systematiska kvalitetsarbetet, samt hur detta relateras till utvärderingsarbetet. Syftet preciserade med följande frågeställningar: I vilken grad används olika underlag i förskolans systematiska kvalitetsarbete för att dokumentera? I vilken grad uppfattar förskolans lärare att det systematiska kvalitetsarbetet i dokumentation, utvärdering och analys utförs? Finns det några samband av förskolans lärares syn mellan utvärderingens analys till det konkreta utvecklingsarbetet?  Enkätundersökningen genomfördes genom att 14 förskolor besöktes och totalt 100 enkäter delades personligen ut till förskolans lärare, varav 78 besvarades. Enkäten bestod av olika påståenden utifrån syfte och frågeställningar, som förskolans lärare skulle ta ställning till. De statistiska analyser som används var univariat deskriptiv analys, ANOVA, multivariat variationsanalys faktoranalys.Studien utgår från ett postmodernt synsätt, där det förstås att det inte finns någon absolut kunskap i pedagogiska sammanhang, och där vår värld och kunskap kan ses som en socialt konstruerad process, där alla aktivt deltar.Resultatet visade att det underlag som förskolans lärare använder för dokumentation är verktyget ?foto? och att pedagogisk dokumentation ses som ett arbetsredskap, som synliggör förskolans verksamhet, och kunskapsområden.