Vi valde uppsatsämnet efter att vi tidigare i vår utbildning besökte Södertälje och då tyckte det var en fascinerande stad med en sådan blandning av olika religiösa samfund. Vi inledde vår undersökning med att kontakta församlingsprästerna för de två Syrisk-ortodoxa kyrkorna. Vi samtalade med var och en av dem i deras respektive kyrka. En diakon fick vi också möjlighet att träffa och prata med. Vi skickade våra intervjufrågor till de som vi tidigare intervjuat och de lämnade vidare frågorna till andra människor i församlingen.

Under de senaste decennierna har revisionsmarknadsstrukturen genomgått stora förändringar till följd av de samgåenden och skandaler som ägt rum. Antalet stora revisionsbyråer har minskat och de kvarvarande dominerar alltmer såväl nationellt som internationellt. Efter finanskrisen som bröt ut år 2008 har Europeiska kommissionen publicerat en grönbok om revisionspolitik. I denna lyfts bland annat marknadskoncentrationen upp som ett problem. I samband med detta har vi genomfört en studie med följande problemformulering: Hur upplever revisorer på svenska medelstora revisionsbyråer den svenska marknaden för börsbolagsrevision? Studien fokuserar på fyra områden, dessa är: historisk bakgrund, den svenska marknaden för börsbolagsrevision, inträdesbarriärer och åtgärder.

Syfte: Syftet med studien har varit lyfta fram den ?glömda? folkkindergarten i Hjorthagen ? den första i Stockholm. Uppsatsen tar särskilt upp initiativtagarna, vilkas roll i det sammanhanget inte tidigare uppmärksammats. Med utgångspunkt från folkkindergarten i Hjorthagen diskuteras därefter två betydelsefulla förutsättningar för kindergartens spridning ? ekonomi och ledarinneutbildning - den senare med särskild inriktning på de skolbarnträdgårdar som inrättades vid flera högre skolor i Stockholm.Teori: New Historicism.Metod: Bearbetning av gjorda arkivstudier parallellt med litteraturstudier har utgjort grunden för analys och presentation av arbetet.Resultat: Bakgrunden till och förutsättningarna för tillkomsten av Stockholms första folkkindergarten redovisas.

Den här uppsatsen är en diskursteoretisk analys av debattören Johan Norbergs författarskap, med ett i stora drag enbart deskriptivt syfte som ämnar på ett strukturerat vis presentera det bakomliggande meningarna i Norbergs författarskap som ett uttryck för en politisk diskurs och beskriva dem i enighet med de teorier för diskursers formerande av Laclau och Mouffe som presenteras i uppsatsens teori och metodkapitel. Uppsatsens frågeställningar handlar om att identifiera de nodalpunkter och ekvivalenskedjor som utför centrala delar av Norbergs diskurs, vilket också görs i resultatdelen. I den mån uppsatsen går utöver en deskriptiv ansats så handlar det om att utifrån en ytlig analys av tidigare forskning kring John Lockes tyckande, jämföra Norberg med detta för att se i vilken mån Norbergs påstående om sig själv som en klassisk liberal överensstämmer med resultaten av analysen. De nodalpunkter som identifieras under analysen är frihet, kapitalism, globalisering och välstånd tillsammans med förklarande ekvivalenser. Resultaten tyder också på att Norbergs beskrivning av sig själv som en klassisk liberal är riktig även om det framkommer en del ganska stora avvikelser från Lockes synsätt..

Uppsatsen analyserar hur främlingskap framställs i tre av Roberto Rossellinis filmer, ?Stromboli?, ?Europa ´51? och ?Viaggio in Italia?. Utgångspunkten är sociologi med inriktning på främlingskap där syftet är att avtäcka hur främlingen i varje film skildras, vad som utgör främlingskapet, om det löses och i så fall hur.  I min analys har jag tillämpat tematisk och narrativ analys av filmerna, vilka ställts i relation till uppsatsens teoretiska utgångspunkter utifrån Georg Simmel, Zygmunt Bauman, Julia Kristeva och Janet Wolff.Studien visar hur främlingskapets olika aspekter berörs och hanteras i filmerna. Klass, kultur och kön är tre avgörande och genomgående faktorer som frambringar främlingskap. Inledningsvis är huvudkaraktärerna en del av främlingskapet, men en medvetenhet väcks och en transformering av dem och deras relationer till de andra börjar.

Sammanfattning Titel: ?Låt det rätta komma in? ? en diskursanalys av tre planeringsmöten i förskolan. ?To Let the Right Things In? ? a Discourse Analysis of Planning Meetings in Three Swedish Preschools. Författare: Linda Henryson, Sarah Sandin Examensarbete: Specialpedagogprogrammet 90 hp, Lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskola Handledare: Kristian Lutz Examinator: Lotta Anderson Datum: 2014-01-16 I föreliggande examensarbete studeras tre planeringsmöten på tre olika förskolor i Skåne. Bakgrund Med hjälp av diskursanalytiska begrepp och socialkonstruktionistisk hållning analyseras ljudupptagningar från lärarnas planeringsmöten. Burr (1995) framhåller fyra grundpelare inom socialkonstruktionismen: ? Kritisk hållning till kunskap som tas för given. ? Historisk och kulturell bundenhet. ? Kunskap konstrueras genom sociala processer. ? Kunskap och sociala handlingar går hand i hand. Syfte Följande frågeställningar behandlas: ? Hur konstrueras barns lärande i lärarnas planeringsmöten i förskolan? ? På vilka sätt beskrivs barngruppen respektive enskilda barn? ? Är specialpedagogens roll synlig i planeringsmötena, och i så fall på vilka sätt? 4 Metod Då förskolan är en välkänd kontext för oss båda ansåg vi att diskursanalys skulle vara en bra metod för att få grepp om det vardagliga. Ljudupptagning av lärarnas diskussioner valdes, då detta ansågs påverka lärarna i mindre utsträckning än videoupptagning eller om vi skulle befinna oss i rummet. Analys I analysen speglas det empiriska materialet mot Burrs (1995) fyra grundpelare samt tidigare forskning.

Syftet med min uppsats är att undersöka hur lässituationen framställs i en handbok i brukstextanalys. Mitt material är "Vägar genom texten" (1997) av Lennart Hellspong och Per Ledin. Metoden utgörs av de textanalytiska verktygen: handlingspositioner, presuppositioner, metaforer och inferenser. I analysen används diskurs-, makt- och subjektbegrepp hämtade från Michel Foucault. Min analys visar att materialet generellt sett framställer lässituationen som en diskursiv process, men även som en traditionellt hierarkisk maktrelation där läsaren begränsas.

Syftet med uppsatsen är att undersöka kommunikationen mellan skaparen av ett verk och betraktaren vad avser kyrklig, monumental konst. Med andra ord vill jag beskriva kyrkobesökarens tolkning av verket, ställt mot konstnärens avsikt. I detta syfte gör jag en fallstudie, en analys av altarfresken Kristi återkomst, vilken finns i Kastlösa kyrka och är utförd av Waldemar Lorentzon 1953-1954.Min metod är att ställa en beskrivning av hur fresken tolkas av mig själv utan föregående specialstudier (receptionen) mot en rekonstruktion av Lorentzons avsikter med verket (intentionen). Den första delen görs som en semiotisk analys. Den andra delen innehåller bl a studier av Lorentzons bibelstöd för fresken, en genomgång av texter av personer som talat med Lorentzon, en jämförelse med Lorentzons målning i Ryssby kyrka samt vidare en analys av skisser till fresken.

Syfte: Syftet med undersökningen är att testa och analysera teknisk analys enligt en kortsiktig strategi på Stockholmsbörsen under åren 2000-2007. Vi ämnar även utvärdera delperioder med utmärkande egenskaper. Resultaten från undersökningen kommer att jämföras med en Buy & Hold-strategi i syfte att testa huruvida den Effektiva marknadshypotesen i dess svagaste form håller eller inte. Teori: Teorin har sin utgångspunkt i Effektiva marknadshypotesen och Behavioural Finance. Vidare förklaras de tekniska indikatorer som används i undersökningen; Relative Strength Index, Moving Average Convergence Divergence samt Bollingerband.

Titel Göteborg - småstadskänsla & storstadsutbud- En kvalitativ undersökning om unga vuxnasuppfattning om Göteborg som stad.Författare Sofie Nyckelgård & Nina Raun StenbergKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap.Institutionen för journalistik, medier och kommunikation,Göteborgs Universitet.Handledare Jan StridKursansvarig Malin SveningssonTermin Vårterminen 2014Sidantal 32 sidorAntal ord 15 100 ordSyfte Syftet med denna studie är att undersöka vad det är som gör Göteborg till en attraktiv stad enligt unga vuxna.Metod Kvalitativ intervjustudieMaterial 12 invånare i Göteborg i åldrarna 18-25Huvudresultat I denna studie kom vi fram till att det finns ett gap mellan den image unga vuxna göteborgare har av Göteborg och den profil Göteborg & Co förmedlar. Vad som gör Göteborg attraktiv som stad för en ung vuxen skiljer sig alltså från den mer generella och breda bild som nu kommuniceras ut. Ur ett ungt perspektiv karaktäriseras Göteborg som den lilla storstaden, musikstaden, naturstaden och sommarstaden. Vidare ser vi tydliga mönster i att unga vuxna föredrar områden med gemytlig och historisk karaktär där många andra unga vuxna rör sig. Göteborg uppskattas för sin varma, välkomnande och sprudlande atmosfär med ett rikt utbud av aktiviteter, socialt uteliv, hav och natur som attraherar en ung vuxen..

Syfte: Studiens syfte a?r att underso?ka och ja?mfo?ra hur kvinnor framsta?lls som hja?ltar i tva? samtida actionfilmer.Metod: I denna studie har vi pa? ett komparativ sa?tt analyserat tva? samtida actionfilmer. Vi har anva?nt oss av av kritisk diskursanalys inspirerad av Norman Fairclough?s modell och a?ven Van Dijks analys pa? mikro­ och makroniva?. Dessa metoder a?r tilla?mpbara pa? studien da? de bero?r a?mnen som analys av text i relation till sociala och kulturella aspekter, samt hur representationer kan forma strukturer och praktiker av en social natur. Semiotik har a?ven anva?nts som ett verktyg i analysen av symboler och tecken i materialet.

Detta arbete är en ideologianalytisk undersökning av tal anförda på första maj under perioden 1955-2005 av svenska socialdemokartiska partiledare tillika statsministrar. Syftet har varit att undersöka om det går att skönja en historisk förändring i specifika begrepps betydelse samt olika innebörd i begreppen beroende på vem som har uttalat dem. Begreppen som har stått i fokus är demokrati, jämlikhet, framtid och den svenska socialdemokratin. Utifrån ideologianalytisk teori har jag studerat begreppen utifrån tre dimensioner. Genom att ställa frågorna ?vilken verklighet talas det om?? och ?vem erkänner denna verklighetsbeskrivning?? till materialet har en djupare betydelse än det faktiska som uttalats analyserats fram. Analysen visar att det tydligt går att se flera olika möjligheter att föra en diskussion kring de specifika begreppen genom att de kontextualiseras olika från år till år.

Syftet med denna c-uppsats är att belysa bild- och formskapandets betydelse för barnen i förskolan utifrån pedagogers synsätt. Studien innefattar likeheter och skillnader mellan uttalade Reggio Emilia-inspirerade förskolor och andra förskolor i avseende till miljöns betydelse för bild- och formskapande aktiviteter i förskolan, vid planering, kommunikation, materialets betydelse och tillgänglighet. I bakgrunden görs en historisk tillbakablick på bild- och formskapande och tidigare forskning om bild- och formskapandets betydelse med tanke på miljöns utformning. Metoden som använts i denna studie är halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Studien utgår ifrån den sociokulturella teorin och fenomenologin.

Studien analyserar om bestämmelserna angående Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) i miljöbalken kan vara ett hot mot naturvärden och allemansrätt, i och med möjligheterna till strandskyddsdispens bestämmelserna ger. Även bakgrunden till LIS i form av internationell forskning tas upp. En summering av vad en oansvarig planering av strandområden kan få för konsekvenser för naturvärden har gjorts, där försämrade förutsättningar för biologisk mångfald är en av dessa. En GIS-analys av två fallstudieområden längs med Dalälven i södra Gävleborgs län genomfördes för att analysera hur stor del av stränderna som inte är tillgängliga att vistas på för allmänheten och för att se om och vilka skyddsområden för naturvärden, skyddsvärda naturområden och riksintressen för naturvård som finns i fallstudieområdena. Resultatet av GIS-analysen redovisades i kartor.

The aim of the study was to map the extent of Fe, Cu, Pb, As, Zn and S contamination in the area surrounding the Nasa silver mine. The mine operated between 1635 and 1810 with some prospecting performed in 1889, and has become infamous for the gruesome ways that the indigenous people were treated during the early years of operation. This study tested three hypotheses through a geochemical survey: 1) sulfide oxidation is still active in the abandoned mine, 2) the soil downslope of the mine is contaminated by mine drainage, and 3) the stream downslope of the mine is affected in the same way. All three hypotheses were valid, as the results showed that still, >200 years after mining operations ceased, signs of the historical mining are clearly visible in the surrounding environment. Acidic conditions were discovered in surface waters close to the waste rock piles, which indicates active sulfide oxidation.