Det finns olika teorier som beskriver faktorer föratt skapa organisatoriskt lÀrande. I denna studie har det undersökts hur faktorer, för lÀrande organisationer, samvarierar inom tvÄ stora, svenska företag. De tvÄ företagen har definierat var sitt problem som Àr relaterade till organisatoriskt lÀrande. Studien har Àven undersökt om dessa samvariationer kan anvÀndas för att bidra till en lösning pÄ de problem företagen har. Empiri frÄn de tvÄ företagen har samlats in genom enkÀter och svaren har sedan analyserats med hjÀlp av analysverktyget IBM SPSS Statistics.

Mitt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att förstÄ hur medarbetare upplever ett förÀndringsarbete i en organisation. Det handlar Àven om att studera skillnader mellan hur olika grupper av medarbetare upplever ett förÀndringsarbete. Upplevelserna av ett förÀndringsarbete har studerats utifrÄn olika faktorer sÄsom individrelaterade faktorer, arbetsrelaterade faktorer, processen och organisatoriska faktorer. Jag har valt att anvÀnda mig av bÄde en kvalitativ och en kvantitativ metod för insamling av empiri. Först har jag intervjuat en projektledare, vilket har skett utifrÄn en kvalitativ ansats.

Forskningen syftar att underlÀtta för journalister att starta upp en frilansverksamhet. Vilka faktorer har frilansjournalister gemensamt? Sex stycken djupintervjuer har utförts med frilansjournalister. Det finns ett flertal olika faktorer och kunskaper som utgör en bra frilansare. ? EntreprenörsmÀssigt företagande, ? Selektivt nÀtverkande, ? En kombination av bred och djup kompetens, ? God planering och framförhÄllning, ? En bra drivkraft, att inte ge upp samt ? Den enskilt mest viktiga faktorn att vara trovÀrdig och pÄlitlig uppdragstagare.

Det moderna arbetslivet innebÀr högre krav och ökat ansvar för arbetstagarna. Ett sÀtt att hantera detta Àr att ta personligt initiativ, vilket kan definieras som ett proaktivt beteende dÀr arbetstagaren pÄ eget initiativ agerar med framhÀrdighet. Denna studie syftar till att undersöka sambandet mellan upplevd arbetsmiljö (i termer av arbetskrav, arbetskontroll, socialt stöd) och personligt initiativ samt huruvida det sambandet medieras av individens sjÀlvtillit och hanteringsstrategier. Data insamlades genom en internetadministrerad enkÀt som fylldes i av individer med ett heltidsarbete, dÀr 127 kompletta svar erhölls. En regressionsbaserad medieringsanalys genomfördes för att analysera data.

Studien syftade till att undersöka upplevelsen av specifika och gemensamma faktorer av psykoterapi hos klienter vid psykologmottagningen i UmeÄ dÀr psykologstudenter bedriver terapier under handledning. Data erhölls frÄn undersökningar som utförts pÄ 86 klienter i psykodynamisk eller kognitiv behandling. SjÀlvskattningsinstrument som anvÀnts Àr Comparative Psychotherapy Process Scale (CPPS) som mÀter specifika faktorer samt GF-formulÀret som nyligen konstruerats för att mÀta gemensamma faktorer (common factors). Resultaten har senare statistiskt bearbetats i SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). Det som framkom var att gruppen som erhöll kognitiv terapi hade högre vÀrden avseende sÄvÀl kognitiva specifika faktorer som psykodynamiska jÀmfört med den psykodynamiska gruppen.

Bredbandsmarknaden idag Àr en expanderande sektor. Fler och fler bredbandsoperatörer dyker upp pÄ den svenska marknaden för att möta den vÀxande efterfrÄgan. Samtidigt har det stora utbudet av bredbandsoperatörer gjort det svÄrare för konsumenten att vÀlja bredband. Det finns flera faktorer som Àr avgörande nÀr konsumenten vÀl har bestÀmt sig för att göra en bestÀllning. Faktorer som pris, hastighet, tillgÀnglighet samt support/service kan vara skillnaden mellan att en konsument vÀljer en operatör före en annan.

Detta arbete behandlar kopieringsskydd och hur dessa fungerar. Det övergripande syftetmed detta arbete Àr att analysera de nuvarande tekniker som finns inom kopieringsskydd,dess sÀkerhet och tekniska inriktning.Analyseringen av de nuvarande teknikerna inom kopieringsskydd och dess faktorergjordes genom en litteraturstudie. Genom studien kunde man identifiera sÀkerheten ochandra faktorer till varje teknik. Denna information anvÀndes sedan som grund för enundersökning dÀr informationen relaterades till vilka generella faktorer som kan tÀnkaspÄverka valet av kopieringsskydd. Om utvecklarna pÄverkas av sÀkerhet eller om de görandra val pÄ grund av andra faktorer.SÀkerheten som först ansÄgs vara den viktigaste faktorn nÀr det kommer till skydd motkopiering var i sjÀlva verket inte alls lika relevant.

AbstractSweden has had a long tradition of freedom of the press and freedom of speech. Today the judicial area is regulated by the constitution of the press and the constitution of speech. The purpose of the two constitutions is to secure the right for every Swedish citizen to express their thoughts, opinions and feelings.The constitutions are designed to regulate the techniques with which the information is distributed and not to regulate the information in itself. This fact has caused a debate to arise on the subject whether the constitutions are still suitable to regulate the judicial area when the technical development causes the constitutions to get out of date and in need of constant updating. As a rule the usage of social media is not regulated by the constitution of speech the information distributed through these webpages can be included by the protection given by the constitution but very few of these webpages fulfill the criteria?s demanded by the constitution.The purpose of this essay is to ask the question whether the constitution of speech should be reformed to better regulate the technical development in the future.

Bakgrund: VÄld i nÀra relationer Àr ett internationellt likvÀl som ett nationellt problem. Kvinnor som utsÀtts för vÄld i en nÀra relation upplever den omvÄrdnad och det bemötande de fÄtt som bristande. En medvetenhet kring förekomsten av vÄld mÄste vara stÀndigt nÀrvarande i yrken dÀr mellanmÀnskliga möten förekommer. Om denna medvetenhet saknas i det mellanmÀnskliga mötet mellan sjuksköterska och patient kan heller inte sjuksköterskan ge adekvat omvÄrdnad.Syfte: Syftet Àr att belysa sjuksköterskans erfarenheter och kunskaper av mötet med den vÄldutsatta kvinnan.Metod: En systematisk litteraturstudie dÀr artiklar har granskats, analyserats och kategoriserats enligt en manifest innehÄllsanalys.Resultat: Sjuksköterskans bemötande av den vÄldsutsatta kvinnan baserades till stor del pÄ sjuksköterskans egen syn pÄ vÄld i nÀra relationer. Sjuksköterskor hade bristande kunskap kring vad vÄld i nÀra relationer innebar och hur detta problem kunde bemötas.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av hur miljön anvÀnds i interventioner vid rehabilitering av personer med utmattningssyndrom. Fem legitimerade arbetsterapeuter verksamma inom primÀrvÄrden och inom psykiatrisk verksamhet intervjuades. Arbetsterapeuterna intervjuades utifrÄn en frÄgestÀllning: ?BerÀtta om nÄgot/nÄgra klintfall dÀr personen haft diagnosen utmattningssyndrom och hur miljön inkluderats i rehabiliteringen och vad det i sÄ fall har betytt för rehabiliteringen.? Data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i fyra kategorier: Att kartlÀgga om miljön Àr stödjande eller hindrande, Att aktivitetsgruppen möjliggör för Äterupplevelsen av tillfredstÀllelse i aktivitet och verklighetsförankring i social interaktion, Att hemuppgifter möjliggör struktur och balans i klienterna vardag, Att den fysiska miljön möjliggör för Äterupptagande av meningsfulla aktiviteter. Resultatet visade arbetsterapeuternas erfarenhet av hur miljön frÀmjade till meningsfulla aktiviteter och tillfredstÀllelse för klienten.

Syfte: Att studera bakomliggande faktorer som pÄverkar hur den vuxna befolkningen upplever sin nuvarande och framtida orala hÀlsa. Material och metod: Uppsatsen bestÄr av en litteraturstudie vilken kombineras med analyser av delar av en enkÀtundersökning som genomfördes 2011 och omfattar Kalmar lÀn och, i denna uppsats, specifikt Emmaboda och Kalmar kommuner. Resultat: Litteraturstudien resulterade i ett urval artiklar som berör bakomliggande faktorer relaterade till munhÀlsa. Analyserna av enkÀten visade att Emmaboda i jÀmförelse med Kalmar hade en högre förekomst av faktorer som hypotetiskt kan pÄverka munhÀlsan negativt. Respondenterna i Emmaboda hade Àven en mer negativ uppfattning om sin munhÀlsa.

Upplevelserummet blir alltmer viktigare. Tidigare undersökningar om upplevelserummet har enbart fokuserats pÄ de fysiska faktorerna. Men vad som Àven behöver undersökas Àr vilka faktorer utöver de fysiska som kan pÄverka en mÀnniskas uppfattning om upplevelserummet och beteendet. VÄrt syfte Àr att undersöka vilka faktorer som frÀmst pÄverkar samt hur dessa pÄverkar kundens kvalitetsuppfattning av upplevelserummet..

MÄnga mammor vars barn vÄrdats pÄ en neonatalavdelning har kÀnt sig oförberedda pÄ situationen med stor oro för barnets liv och hÀlsa. Bröstmjölk och amning har visat sig ha flera fördelar för bÄde den fysiska- och kognitiva utvecklingen samt anknytningen med en sÀrskild betydelse om barnet fötts prematurt eller om det funnits behov av vÄrd under nyföddhetsperioden. Amningens etablering av ett barn som behöver vÄrd pÄ neonatalavdelning kan vara komplicerat och krÀva tÄlamod. Syfte var att belysa mammors upplevelser av att etablera amning pÄ neonatalavdelning. En systematisk litteraturstudie valdes som metod.

Inledning: Psykoterapeutiskt arbete med bearbetning av omedvetna kÀnslomÀssiga konflikter innebÀr ofta terapiprocesser som varar över lÄng tid och kan bedrivas med skiftande tekniker. Psykodynamiskt inriktade terapeuters arbetssÀtt speglar deras teoretiska övertygelse och personliga lÀggning. MÄnga arbetar intuitivt och med ett eklektiskt förhÄllningssÀtt. Att arbeta efter en sekventiell, tydligt formgiven metod Àr ovanligt inom den dynamiska/analytiska traditionen. Syftet med studien Àr att undersöka fem psykoterapeuters upplevelse av att lÀra sig arbeta efter en specifik metod med fokus pÄ affekter; Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy.

Dagens företag Àr i stort behov av information och dÀrmed ett fungerande informationssystem. I samband med framtagande av ett informationssystem talas det ofta om egenutveckling eller anskaffning av ett standardsystem. Det uppstÄr dock situationer dÄ företag vÀljer att uppgradera sitt befintliga affÀrssystem till en nyare version, och dÀrmed slipper att egenutveckla eller nyanskaffa.Detta arbete syftar till att undersöka vilka faktorer en organisation fokuserar pÄ vid versionsbyte. För att kunna besvara rapportens problemstÀllning har intervjuer genomförts med fem olika företag som alla har erfarenhet av versionsbyte. UtifrÄn det material som samlats in i samband med intervjuerna anser författaren att ett tillfredsstÀllande resultat nÄtts.