Arbetsterapeuters erfarenhet av hur miljön används i interventioner vid rehabilitering av personer med utmattningssyndrom.
Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av hur miljön används i interventioner vid rehabilitering av personer med utmattningssyndrom. Fem legitimerade arbetsterapeuter verksamma inom primärvården och inom psykiatrisk verksamhet intervjuades. Arbetsterapeuterna intervjuades utifrån en frågeställning: ?Berätta om något/några klintfall där personen haft diagnosen utmattningssyndrom och hur miljön inkluderats i rehabiliteringen och vad det i så fall har betytt för rehabiliteringen.? Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: Att kartlägga om miljön är stödjande eller hindrande, Att aktivitetsgruppen möjliggör för återupplevelsen av tillfredställelse i aktivitet och verklighetsförankring i social interaktion, Att hemuppgifter möjliggör struktur och balans i klienterna vardag, Att den fysiska miljön möjliggör för återupptagande av meningsfulla aktiviteter. Resultatet visade arbetsterapeuternas erfarenhet av hur miljön främjade till meningsfulla aktiviteter och tillfredställelse för klienten. Miljön skapar reflektion och identifiering vilket bidrar till möjligheten att anpassa, återställa och förebygga för ett psykiskt välbefinnande samt återuppta eller skapa nya vanor och roller. Resultatet visade även hur miljön bidrog till att motivera och främja genomförande av arbetsterapeutiska interventioner som att anpassa klienten resurser utifrån miljöns krav och begränsningar. Denna studie kan därmed bidra till att öka förståelsen för hur miljön används i arbetsterapeutiska interventioner samt styrka vikten av arbetsterapeuters roll vid rehabilitering av personer med utmattningssyndrom.