Handledare för en arbetsplatsförlagd lÀrlingsutbildning inom vÄrden var positiva till att lÀrlingar befann sig pÄ arbetsplatsen under lÀngre sammanhÀngande perioder, dock upplevdes svÄrigheter med kommunikation och osÀkerhet om lÀrlingarna fÄtt med sig allt vad som krÀvs för yrket dÄ de varken fick teoretiska omvÄrdnadskunskaper pÄ arbetsplatsen eller i skolan.Syftet var att ur den handledande vÄrd och omsorgspersonalens perspektiv beskriva möjligheter och hinder vid handledning av lÀrlingar i gymnasial omvÄrdnadsutbildning. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen skedde med inspiration av Critical Incident Technique (CIT). Intervjuer genomfördes med tio lÀrlingshandledare anstÀllda inom regional hÀlso- och sjukvÄrd eller kommunal omsorg om Àldre och funktionshindrade i sydvÀstra Sverige. Strategiskt urval anvÀndes för att fÄ variation avseende kön, utbildning samt yrkes- och handledarerfarenhet. Materialet analyserades enligt innehÄllsanalys.I resultatet framkom tvÄ huvudkategorier:Omfattningens betydelse vid arbetsplatsförlagd utbildning beskrev hur lÀrlingsutbildningens upplÀgg pÄverkade möjligheterna till lÀrande.

Denna studie handlar om individen i organisationen och författaren vill med denna uppsats belysa organisationsaktörers roll och betydelse för organisationsutvecklingar. Genom en kvalitativ undersökning och sociologisk ansats undersöktes hur anstÀllda pÄ HyresgÀstföreningen upplevde organisationens nationella utvecklingsprojekt Uppdrag M som startades som en metod för att modernisera samt öka organisationens legitimitet, representativitet och styrka. Studien sökte Àven undersöka hur personalen upplevde projektformen samt vilka hinder de sÄg stÄ i vÀgen för en framgÄngsrik projektutveckling.Resultatet analyserades med hjÀlp av teoretiska perspektiv frÄn organisationssociologin. Analysen av materialet visar att intervjupersonerna hade ett paradoxalt förhÄllningssÀtt till projektet och dess mÄlsÀttningar. De sÄg positivt pÄ att folkrörelsen ville bryta gamla mönster och traditioner, samtidigt förhöll de sig bÄde skeptiska och ifrÄgasÀttande.

Manliga sjuksköterskor Àr en minoritet sÄvÀl som en anomali. En allmÀnt utbredd förestÀllning existerar om behovet av ett större antal mÀn inom vÄrden. VÄrt syfte Àr att studera konstruktion av maskuliniteter hos sjuksköterskor i vÄrden. Vi vill Àven söka efter vilka hinder, strategier och möjligheter som finns i skÀrningspunkten mellan maskuliniteter och vÄrd. Denna studie Àr en litteraturstudie baserad pÄ 16 artiklar vilka söktes fram genom PubMed och CINAHL.

Bakgrund: Palliativ vÄrd utförs i hela vÄrdkedjan, frÄn hemsjukvÄrd till specialistvÄrd pÄ institution. Palliativ vÄrd bygger pÄ en helhetssyn som tryggas genom patientcentrerad vÄrd dÀr patientens delaktighet har en central roll.Syfte: Belysa vuxna patienters upplevelser av delaktighet dÄ de vÄrdas i livets slutskede.Metod: Studien Àr en systematisk litteraturstudie frÀmst baserad pÄ metodik beskriven av Forsberg och Wengström (2013).Resultat: Temat möjligheter och hinder i upplevelsen av sin delaktighet vÀxte fram, med fyra kategorier under sig: hantering av sin sjukdomssituation, övervÀldigande ny levnadssituation, bli sedd som individ och inte bli sedd som individ. Det framkom att patienter i livets slutskede fann möjligheter att vara delaktiga i sin vÄrd genom införskaffandet av kunskap om sin sjukdom och sin framtid. Denna kunskap skapade förstÄelse över situationen hos patienterna, vilket gav dem redskap att lÀttare hantera och delta i sin vÄrd. Upplevda hinder till delaktighet visade sig vara dÄ patienterna upplevde sig förbisedda av vÄrdpersonal.Slutsats: Vuxna patienters upplevelser av delaktighet dÄ de vÄrdas i livets slutskede gÄr inte att beskriva som ett ensamt fenomen, utan behöver beskrivas utifrÄn en helhetssyn av patienten.  Den unika patienten bildar en dynamisk helhet, och behöver bemötas som den unika individ den Àr..

I denna uppsats som avhandlar affÀrsutveckling i mikro ? och smÄ industriföretag i fragmenterade branscher Àr vÄr undersökningsfrÄga: ?Hur kan en enskild mindre aktör pÄ en fragmenterad marknad inom svensk tillverkningsindustrin, affÀrsutveckla sina affÀrer, stÀrka sin egen position och förbÀttra sin lönsamhet?? Huvudsyftet med uppsatsen Àr att ?att skapa förstÄelse samt generera förslag pÄ hur mikro- och smÄföretag verksamma inom en fragmenterad bransch kan gÄ tillvÀga för att affÀrsutveckla sig och sin verksamhet?. Det finns Àven tre delsyften, nÀmligen att: kartlÀgga de problem som finns för aktörerna i fragmenterade branscher, identifiera drivkrafter och hinder för affÀrsutveckling i dessa samt att uppsatsen skall utmynna i förslag till lÀmpliga affÀrsstrategier för mikro ? och smÄföretag verksamma i en fragmenterad bransch. För att kunna svara pÄ undersökningsfrÄgan och uppfylla syftet har vi intervjuat företagsledare i tre företag i fragmenterade branscher och tvÄ företag i tidigare fragmenterade branscher för att se hur branschen ser ut, hur en struktureringsprocess gÄr till, vad företag kan göra för att anpassa sig efter förÀndringarna med mera.

Ordet förÀndring Àr nÄgot som mÀnniskor ofta associerar till olika typer av förÀndring. Det kan vara förÀndringar för mig som individ, förÀndringar inom familjen, byte av boende eller förÀndringar i vÀdret. FörÀndringar kan Àven vara nÄgot som sker i ett företag eller en organisation. Dessa förÀndringar kan uppstÄ som en följd av politiska beslut, förÀndringar i omvÀrlden, expansion eller beslut om effektivisering. FörÀndringar Àr givetvis inget undantag för den offentliga sektorn, vilket Àven innefattar flertalet anstÀllda som pÄverkas av förÀndringarna.

FrÄgan om civil-militÀr samverkan i multinationella insatser har lÀnge diskuterats. I takt med att den sÀkerhetspolitiska situationen i vÀrlden förÀndras, förÀndras ocksÄ instÀllningen som de i multinationella insatser ingÄende aktörerna har till civil-militÀr samverkan. Sedan det kalla krigets slut har konfliktmönstren i vÀrlden förÀndrats. Trenden pekar mot fÀrre mellanstatliga krig, och fler inomstatliga konflikter. I dessa konflikter samexisterar militÀra och civilaaktörer, och samverkan dem emellan blir dÀrför viktig.Detta har uppmÀrksammats i det internationella samfundet, medan det har varit tystare i Sverige.Den hÀr uppsatsen söker finna en möjlig förklaring till att det blivit sÄ.

Att handleda specialistsjuksköterskestudenter stÀller höga krav pÄ handledaren eftersom de handleder en sjuksköterska med yrkeserfarenhet. Studenten har hamnat i ett helt nytt sammanhang och befinner sig Äterigen pÄ novisstadiet. Handledningen kan utmanas pÄ flera sÀtt, bÄde positivt och negativt, i den unika intensivvÄrdsmiljön. Syftet var att beskriva faktorer av betydelse för studenter och handledare vid handledningen under den verksamhetsförlagda utbildningen i specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning intensivvÄrd. Litteraturstudien bestÄr av 8 kvalitativa artiklar som analyserats utifrÄn syftet och mynnat ut i tvÄ huvudteman: handledning - faktorer av betydelse för studenterna samt handledning - faktorer av betydelse för handledarna.

Syftet med undersökningen Àr att öka kunskapen om leankonceptet och undersöka upplevelser av ett genomfört leanarbete inom hÀlso- och sjukvÄrd. FrÄgestÀllningarna som undersöks Àr: Varför anvÀnds leankonceptet pÄ SkÄnes Universitetssjukhus och hur tillÀmpas leankonceptet vid universitetssjukhuset? Hur beskriver medarbetarna pÄ en vÄrdavdelning att de upplever resultatet med att arbeta enligt leankonceptet?Undersökningen har en kvalitativ ansats. Undersökningsgruppen bestÄr av sjuksköterskor,undersköterskor och personer med dels ledningsansvar, dels arbetar med support i frÄgor som rör lean. Med hjÀlp av sju semistrukturerade intervjuer erhÄlls en förstÄelse för de olikayrkesgruppernas tankar och uppfattningar nÀr det gÀller hur deras arbete pÄverkas av attarbetet vid vÄrdavdelningen organiseras efter vÀrderingar, principer och verktyg knutna tilldet modifierade leankonceptet Lean Health Care.

I rapporten har vi förklarat vilka problem som kan uppstÄ med dagens teknik och vilka eventuella lösningar som man kan förbÀttra med tiden. Med hjÀlp av Trafikverket har vi genomfört detta examensarbete.Vi hade fÄtt tydliga direktiv frÄn Trafikverket gÀllande examensarbetets syfte. Det gjorde det enkelt för oss att avgrÀnsa arbetet efter de riktlinjer som var angivna och möjliga att genomföra.Studiens syfte var att förstÄ varför det inte gÄr ge ut relevant trafikinformation. I dagslÀget har man tekniken för ett vÀl fungerande system. Ett system dÀr man enkelt kan fÄ realtidsinformation i samband med trafiken, vÀgarbeten och eventuella hinder.I rapporten har vi Àven sammanfattat alla navigationssystem som man kan ha anvÀndning av som trafikant.

Nyföretagandet i Sverige vÀxer sig allt starkare, vilket medför att entreprenörskap frÀmjas frÄn sÄvÀl statligt hÄll som enskilda organisationer genom bland annat investeringar och rÄdgivning. En viktig mÄlgrupp för dessa aktörer Àr unga mÀnniskor, och enligt TillvÀxtverket kan tvÄ av tre mÀnniskor mellan 18 och 30 Är tÀnka sig att starta företag. Samtidigt visar annan statistik att mÄnga unga mÀnniskor upplever att det Àr svÄrt att komma igÄng med en egen verksamhet, men Àven att tillvÀxten av unga företagare överlag Àr svag. Den hÀr problematiken vÀcker intresse för de som faktiskt har valt att bedriva entreprenörskap i ung Älder.Syftet med det hÀr arbetet var sÄledes att undersöka individers erfarenheter av att vara ung entreprenör. Vi valde att studera nÀrmre vad det Àr som driver unga mÀnniskor till att starta eget företag, vilka hinder och möjligheter det finns med ungt entreprenörskap, samt vilken kompetens som Àr viktig för att nÄ framgÄng som entreprenör.De teoretiska utgÄngspunkter som lÄg till grund för studien var Kerstin Keens kompetensteori och Hans Landströms beteendeteori.

Den svenska hÀlso- och sjukvÄrden har genomgÄtt stora förÀndringar de sista decennierna. Det stÀlls större krav pÄ kostnadseffektivitet utifrÄn den ekonomiska situationen. En motsÀttning finns mellan medicinens möjligheter och vÄrdens resurser. Arbetsgivare har till uppgift att tillgodose behovet av sjukvÄrd och samtidigt uppfylla kravet pÄ en god arbetsmiljö. Sjuksköterskor som ges möjlighet att utveckla sin kompetens i en stimulerande arbetsmiljö, har förutsÀttningar att kÀnna arbetstillfredsstÀllelse.

Bakgrund: SmÀrta Àr ett mÄngfacetterat begrepp och det vanligaste symtomet inom palliativ vÄrd. Begreppet innefattar sÄvÀl fysisk, psykisk, social som existentiell smÀrta. För att uppnÄ en individanpassad smÀrtlindring bör sjuksköterskan ta hÀnsyn till smÀrtans alla dimensioner genom sÄvÀl subtila tecken som direkta uppmaningar pÄ hjÀlp.Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vÄrda patienter med smÀrta inom palliativ vÄrd.Metod: En litteraturöversikt baserad pÄ elva artiklar har anvÀnts. De vetenskapliga artiklarna Àr hÀmtade i databasen Cinahl with full text och har granskats och analyserats enligt Fribergs modell (2012).Resultat: Resultatet av analysen presenteras i fyra huvudkategorier. Den första kategorin Àr RÀdsla ett hinder i patientens smÀrtlindring och belyser en rÀdsla hos sÄvÀl patienter som sjuksköterskor och nÀrstÄende.

Fish-Bird Àr ett pÄgÄende vetenskapligt/konstnÀrligt projekt som genomförs i samarbetemellan konstnÀren Mari Veloni och Australien Center for Field Robotics. I korthet bestÄrprojekt av tvÄ robotar i form av rullstolar som interagerar med varandra och sinomgivning. Robotarna heter Fish respektive Bird och dÀrav projektnamnet Fish-Bird.Detta examensarbete utvÀrderar Fish-Birds navigeringssystem. Bakgrunden tillutvÀrderingen Àr en oklarhet i huruvida navigeringssystem Àr ofullstÀndigt eller felaktigt.Navigeringssystemet har visat bristande funktionalitet vid upprepade tillfÀllen. En stordel av problematiken förekommer oftast nÀr hinder befinner sig nÀra varandra.Studien Àr gjord genom en detaljerad analys av Fish-Birds navigeringssystem.

Studiens syfte Àr att identifiera ÄtgÀrder, som de gotlÀndska lantbrukarna kan vidta för att överbygga hindren och utnyttja möjligheterna för en ökad produktionsvolym av grisar pÄ ön. De hinder och möjligheter, som omfattas av studien, Àr av varjehanda slag ? kostnads- och intÀktsposter, företagsledning i bred bemÀrkelse (vilken Àr överordnad de olika ekonomiska nyckeltalen) samt olika ?mjuka? variabler av psykologisk och social karaktÀr (vilka Àr överordnade företagsledningsförmÄgan). Studien bygger pÄ tre teorier, nÀmligen nÀtverksteori, teorier om företagsledning samt teorier om regional utveckling. Med dessa teorier som grund formuleras ett antal hypoteser, frÄn vilka frÄgor hÀrleds till den intervjuguide som anvÀnds vid intervjuerna. Det empiriska materialet samlades in i tre omgÄngar.